SV fx-CG50 Programvaruversion 3.00 Instruktionshäfte CASIO Webbsida för Global Utbildning http://edu.casio.com Bruksanvisningen finns på flera språk på hemsidan http://world.casio.
• Innehållet i detta instruktionshäfte kan ändras utan föregående meddelande. • Ingen del av detta instruktionshäfte får reproduceras i någon form utan skriftligt godkännande från tillverkaren. • Förvara all användardokumentation nära till hands för framtida referens.
Innehåll Komma igång — Läs det här först! Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tangenter ...................................................................................................................... 1-1 Display .......................................................................................................................... 1-3 Mata in och redigera uttryck ..........................................................................................
12. Rita punkter, linjer och text på grafskärmen (Sketch) ................................................. 5-50 13. Funktionsanalys .......................................................................................................... 5-52 Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Innan du utför statistikberäkningar ................................................................................ 6-1 Beräkna och rita graf för statistiska data för en variabel ................
Kapitel 11 Minneshanterare 1. Använda minneshanteraren ........................................................................................ 11-1 Kapitel 12 Systemhanterare 1. Använda systemhanteraren ........................................................................................ 12-1 2. Systeminställningar ..................................................................................................... 12-1 Kapitel 13 Datakommunikation 1.
Komma igång — Läs det här först! k Om det här instruktionshäftet u Enkel inmatning och visning med Math Som standardinställning är räknaren inställd på att använda ”Inmatnings-/utmatningsläget Math” som möjliggör enkel inmatning och visning av matematiska uttryck. Detta innebär att du kan mata in bråk, kvadratrötter, derivator och andra uttryck precis så som de skrivs. I ”Inmatnings-/utmatningsläget Math” visas de flesta resultat i naturligt visningsformat.
u Menynamn • I menynamnen i det här instruktionshäftet ingår den tangent som används för att visa den meny som förklaras. Tangenttryckningen för en meny som visas med K och sedan {LIST} visas som: [OPTN]-[LIST]. • Tangenttryckningen 6(g) för att byta till en annan menysida visas inte i menynamnet. u Kommandolista I avsnittet ”Kommandon i läget Program” (sida 8-51) finns ett flödesschema över de olika funktionsmenyerna som visar hur du kommer till en viss meny.
Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1.
k Tangentnamn Många av räknarens tangenter används för flera olika funktioner. Funktionerna på knappsatsen är färgkodade så att du snabbare ska kunna hitta den funktion du söker. Funktion Tangenter 1 log l 2 10x !l 3 B al Nedan beskrivs de olika färgkoder som används för funktionsnamn. • Color Tangenter Yellow Tryck på ! och sedan på tangenten för markerad funktion. Red Tryck på a och sedan på tangenten för markerad funktion.
2. Display k Markera ikoner I detta avsnitt beskrivs hur du markerar en ikon på huvudmenyn för att växla till ett visst läge. u Markera en ikon 1. Tryck på m för att visa huvudmenyn. 2. Använd piltangenterna (d, e, f, c) för att flytta markeringen till önskad ikon. Markerad ikon 3. Tryck på w för att visa startskärmen för läget vars ikon du valt. • Du kan också växla till ett läge utan att markera en ikon på huvudmenyn genom att mata in det tal eller den bokstav som står längst ned till höger på ikonen.
Ikon Lägesnamn Beskrivning Table Används för att lagra funktioner och generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer. Recursion Används för att lagra rekursionsformler och för att generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer. Conic Graphs Används för att rita kägelsnitt.
k Om funktionsmenyn Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se om ett menyalternativ är ett kommando eller en meny på alternativets utseende. k Statusfält I statusfältet visas meddelanden och räknarens aktuella status. Den visas alltid överst på skärmen. • Ikoner används för att indikera den information som beskrivs nedan. Denna ikon: Betyder: Aktuell batterinivå.
k Om skärmar på displayen Räknaren använder två typer av skärmar: en textskärm och en grafisk skärm. Textskärmen kan visa 21 kolumner och 8 rader med tecken samt en rad längst ned för funktionsmenyn. Den grafiska skärmen har en upplösning på 384 (B) × 216 (H) bildpunkter. Textskärm Grafisk skärm k Visning av talformat Räknaren visar normalt upp till 10 siffror långa tal. Tal längre än så görs automatiskt om till exponentialform. u Om tal i exponentialform 1.
k Särskilda visningsformat Räknaren använder särskilda visningsformat för att ange bråk, hexadecimala värden och grader/minuter/sekunder. u Bråk .................... Betyder: 456 12 23 u Hexadecimala värden .................... Betyder: 0ABCDEF1(16), vilket motsvarar 180150001(10) u Grader/minuter/sekunder .................... Betyder: 12° 34’ 56,78” • Dessutom användar räknaren också andra indikatorer och symboler. Dessa beskrivs i relevanta sektioner av handboken efterhand de dyker upp. 3.
u Ändra ett steg Exempel Ändra cos60 till sin60 Acga ddd D s u Ta bort ett steg Exempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2 Adgj**c dD I infogningsläge fungerar tangenten D som backsteg. u Infoga ett steg Exempel Ändra 2,362 till sin2,362 Ac.dgx ddddddd s k Parentesfärger vid inmatning av beräkningsformler Parenteser är färgkodade vid inmatning och redigering av beräkningsformler för att göra det lättare att kontrollera ett korrekt förhållande mellan öppnings- och slutparenteser.
• När en slutparentes matas in får den sammma färg som motsvarande öppningsparentes. • Parenteser i parentetiska uttryck som är på samma nivå har samma färg. När en beräkning görs blir alla parentester svarta. k Använda repetitionsminnet Den senaste beräkningen sparas alltid i repetitionsminnet. Du kan hämta innehållet i repetitionsminnet genom att trycka på d eller e. Om du trycker på e visas uttrycket med markören i början av uttrycket.
När du har tryckt på A kan du trycka på f eller c för att hämta tidigare beräkningar, med de senaste beräkningarna först (multiupprepningsfunktion). När du har hämtat ett uttryck kan du använda e och d för att flytta markören i uttrycket och göra eventuella ändringar. Exempel 2 Abcd+efgw cde-fghw A f (en beräkning bakåt) f (två beräkningar bakåt) • Ett uttryck sparas i repetitionsminnet tills du utför en annan beräkning.
k Använda urklipp för kopiera och klistra in Du kan kopiera (eller klippa ut) en funktion, ett kommando eller andra indata till urklipp och sedan klistra in innehållet på en annan plats. Obs! I inmatnings-/utmatningsläget Math begränsas det område du kan markera för att kopiera (eller klippa) av markörens rörelse. När det gäller parenteser kan du välja vilket område som helst inom ett parentetiskt uttryck eller hela uttrycket. u Ange vad som ska kopieras 1.
u Klistra in text Flytta markören till den plats där texten ska klistras in och tryck på !j(PASTE). Innehållet i urklipp klistras in vid markörens position. A !j(PASTE) k Katalogfunktion Katalogen är en lista över alla kommandon som finns på denna kalkylator. Du kan mata in ett kommando genom att visa katalogenskärmen och sedan välja önskat kommando. • Kommandon är indelade i kategorier. • Välj ”1:ALL”-kategorialternativet för att visa alla kommandon i alfabetisk ordning.
Exempel: För att mata in ”FMax(” kommando, som bestämmer ett maximalt värde A!e(CATALOG)6(CAT) c1(EXE) cc1(EXE) cccccc 1(INPUT) För att stänga katalogskärmen tryck på J eller !J(QUIT). u Sökning efter en kommando Denna metod är praktisk när du vet namnet på kommandot du vill mata in. 1. Tryck på !e(CATALOG) för att visa katalogskärmen. 2. Tryck på 6(CAT) för att visa kategorilistan. 3. Flytta markeringen till ”1:ALL” och tryck sedan på 1(EXE) eller w. • Detta visar en lista alla kommandon. 4.
Exempel: För att mata in kommandot ”FMax(” A!e(CATALOG)6(CAT) 1(EXE)t(F)h(M) 1(INPUT) u Använda Kommando-historia Kalkylatorn spara en historia av de senaste sex kommandon du matat in. 1. Visa en av kommandolistorna. 2. Tryck på 5(HISTORY). • Detta visar kommandohistoriken. 3. Använd f och c för att framhäva det kommando som du vill mata in och tryck sedan på 1(INPUT) eller w. 4.
k Inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math u Funktioner och symboler i inmatnings-/utmatningsläget Math Funktionerna och symbolerna nedan kan används för inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math. I kolumnen ”Byte” visas hur många byte minnesutrymme som används vid inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math.
u Använda menyn MATH I läget Run-Matrix visas menyn MATH när du trycker på 4(MATH). Menyn används för enkel inmatning av matriser, differentialekvationer, integraler o.s.v. • {MAT/VCT} ... visar undermenyn MAT/VCT för enkel inmatning av matriser/vektorer • {2×2} ... ger en 2 × 2-matris • {3×3} ... ger en 3 × 3-matris • {m×n} ... ger en matris/vektor med m rader och n kolumner (upp till 6 × 6) • {2×1} ... ger en 2 × 1-vektor • {3×1} ... ger en 3 × 1-vektor • {1×2} ... ger en 1 × 2-vektor • {1×3} ...
Exempel 2 ( 2 5 A(b+ Mata in 1+ ) 2 ' cc f e )x w 1 Exempel 3 Mata in 1+ 0 x + 1dx Ab+4(MATH)6(g)1(∫dx) v+b ea fb e w 1-17
Exempel 4 Mata in 2 × 1 2 2 2 1 2 Ac*4(MATH)1(MAT/VCT)1(2×2) 'bcc ee !x(')ce e!x(')cee'bcc w u Om uttrycket inte får plats på displayen Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att uttrycket fortsätter utanför displayen i pilens riktning. När du ser en pil kan du använda piltangenterna för att scrolla skärmen och visa den del av uttrycket som inte syns.
u Begränsningar för inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math Vissa typer av uttryck kan göra att formelns höjd blir större än en rad. Den största tillåtna höjden på ett uttryck är ungefär två displayer. Det går inte att mata in uttryck som överskrider den här gränsen. u Använda värden och uttryck som argument Ett värde eller uttryck som du redan har matat in kan användas som en funktions argument. Efter att du har matat in t.ex. ”(2+3)”, kan du göra detta till argument för ', vilket ger (2+3).
Detta kan användas med följande funktioner. Funktion Ursprungligt uttryck Tangenter Oegentligt bråk ' Kraft M ' !x(') Kubikrot !((3') Potensrot !M(x') ex !I(ex) 10x !l(10x) log(a,b) 4(MATH)2(logab) Absolutvärde 4(MATH)3(Abs) Första derivatan 4(MATH)4(d/dx) Andra derivatan 4(MATH)5(d2/dx2) Integral 4(MATH)6(g) 1(∫dx) Σ-beräkning 4(MATH)6(g) 2(Σ( ) Uttryck efter infogande • Om du trycker på !D(INS) i läget Linjär inmatning/utmatning växlar du till infogningsläge.
• Följande marköroperationer kan utföras vid inmatning av ett uttryck med inmatnings-/utmatningsläget Math. För att göra detta: Flytta markören från slutet till början av uttrycket Flytta markören från början till slutet av uttrycket Trycker du på: e d k Ångra och göra om Vid inmatning av uttryck i inmatnings-/utmatningsläget Math kan du utföra följande operationer för att ångra den senaste tangenttryckingen och göra om den tangenttryckning du just ångrat (ända tills du trycker på w).
k Resultatdisplayen i inmatnings-/utmatningsläget Math Bråk, matriser, vektorer och listor som är resultat i inmatnings-/utmatningsläget Math visas i samma format som de står i kurslitteraturen. Exempel på beräkningsresultatdisplayer • Bråk visas antingen som oegentliga bråk eller blandade bråk beroende på inställningen ”Bråkresultat” på inställningsmenyn. Mer information finns i avsnittet ”Använda inställningsmenyn” (sida 1-34). • Matriser visas i naturligt format, upp till 6 × 6.
k Historikfunktion Historikfunktionen bevarar historiken över räkneuttryck och resultat i inmatnings-/ utmatningsläget Math. Upp till 30 uppsättningar räkneuttryck och resultat bevaras. b+cw *cw Det går även att redigera räkneuttrycken som bevaras av historikfunktionen och beräkna på nytt. Detta gör att alla uttryck med start från det redigerade uttrycket omberäknas. Exempel Ändra ”1+2” till ”1+3” och omberäkna Utför följande operation med exemplet som anges ovan.
k Beräkningar i inmatnings-/utmatningsläget Math I det här avsnittet presenteras beräkningsexempel i inmatnings-/utmatningsläget Math. • För mer information om beräkningar, se ”Kapitel 2 Manuella beräkningar”.
k Utföra matris-/vektorberäkningar med inmatnings-/utmatningsläget Math u Ange en matris/vektors dimensioner (storlek) 1. I läget Run-Matrix trycker du på !m(SET UP)1(Math)J. 2. Tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH. 3. Tryck på 1(MAT/VCT) för att visa följande meny. • {2×2} ... ger en 2 × 2-matris • {3×3} ... ger en 3 × 3-matris • {m×n} … ger en matris eller vektor på m rader × n kolumner (upp till 6 × 6) • {2×1} ... ger en 2 × 1-vektor • {3×1} ... ger en 3 × 1-vektor • {1×2} ...
u Mata in cellvärden Exempel Utföra följande beräkning 1 1 33 2 ×8 13 5 6 4 Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida. beb'ceedde bd'eeefege *iw u Tilldela en matris som skapats i inmatnings-/utmatningsläget Math till ett angivet matrisminne Exempel Tilldela resultatet till Mat J !c(Mat)!-(Ans)a !c(Mat)a)(J)w • Om du trycker på D när markören är överst till vänster i matrisen raderas hela matrisen.
k Använda grafiska lägen och läget Equation i inmatnings-/utmatningsläget Math Om du använder inmatnings-/utmatningsläget Math med något av nedanstående lägen kan du mata in numeriska uttryck så som de står skrivna i kurslitteraturen och se beräkningsresultaten i naturligt visningsformat.
Exempel 2 ∫ x 1 I läget Graph matar du in funktionen y = x 2− 1 x −1 dx och ritar en 0 4 2 graf av den. Se till att standardinställningarna har konfigurerats i View Window. mGraphK2(CALC)3(∫dx) b'eevx-b'ce v-beaevw 6(DRAW) • Inmatning med inmatnings-/utmatningsläget Math och resultatvisning i läget Equation Du kan använda inmatnings-/utmatningsläget Math i läget Equation för inmatning och visning som visas här nedan.
5. Menyn Alternativ (OPTN) Alternativmenyn innehåller formler och funktioner som inte finns utmarkerade på räknarens knappsats. Vad som finns i menyn beror på i vilket läge räknaren arbetar när du trycker på K. • Menyn Alternativ visas inte om du trycker på K när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt. • För mer information om kommandon i alternativmenyn (OPTN), se alternativet ”Ktangenten” i ”Kommandon i läget Program” (sida 8-51).
6. Menyn Variabeldata (VARS) Du kan hämta variabeldata genom att trycka på J för att visa variabeldatamenyn. {V-WIN}/{FACTOR}/{STAT}/{GRAPH}/{DYNA}/{TABLE}/{RECURSION}/{EQUATION}/ {FINANCE}/{Str} • Observera att alternativen EQUATION och FINANCE visas som funktionstangenter (3 och 4) när du går in i variabeldatamenyn från läget Run-Matrix eller Program. • Variabeldatamenyn visas inte om du trycker på J när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt.
• {PTS} ... {sammanfattningspunkter} • {x1}/{y1}/{x2}/{y2}/{x3}/{y3} ... koordinater för sammanfattningspunkter • {INPUT} ... {indatavärden för statistikberäkning} ¯ }/{sx}/{n1}/{n2}/{x¯ 1}/{x¯ 2}/{sx1}/{sx2}/{sp} ... {urvalets storlek}/{urvalets medelvärde}/ • {n}/{x {standardavvikelse-urval}/{urvalets storlek 1}/{urvalets storlek 2}/{urvalets medelvärde 1}/ {urvalets medelvärde 2}/{standardavvikelse - urval 1}/{standardavvikelse-urval 2}/ {standardavvikelse-urval p} • {RESULT} ...
u TABLE — Hämta tabellinställningar och tabelldata • {Start}/{End}/{Pitch} ... {nedre gräns för tabellintervall}/{övre gräns för tabellintervall}/ {tabellens stegvärde} • {Result*1} ... {matris med tabellinnehåll} *1 Alternativet Resultat visas endast när menyn TABLE visas i lägena Run-Matrix och Program. u RECURSION — Hämta rekursionsformel*1, tabellintervall och tabelldata • {FORMULA} ... {rekursionsformeldata} • {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} ...
7. Menyn Program (PRGM) För att visa programmenyn (PRGM) går du först in i läget Run-Matrix eller Program rån huvudmenyn och trycker sedan på !J(PRGM). Nedan finns de menyalternativ som finns i programmenyn (PRGM). • Alternativen i programmenyn (PRGM) visas inte när du arbetar i Input/Output-läget ”Math”. • {COMMAND} ......{programkommando} • {CONTROL} .......{styrmeny för programkörning} • {JUMP} ...............{hoppkommandomeny} • {?} .......................{indatakommando} • {^} .....................
8. Använda inställningsmenyn Inställningsmenyn visar de aktuella lägesinställningarna, och kan användas för att ändra inställningarna. Nedan visas hur du ändrar inställningarna. u Ändra lägesinställningar 1. Markera en ikon och tryck på w för att växla läge och visa lägets startskärmbild. Här ska vi gå in i läget Run-Matrix. 2. Tryck på !m(SET UP) för att visa lägets inställningsmeny. • Inställningsmenyn som visas är ett exempel.
u Func Type (typ av funktionsgraf) Om du trycker på någon av följande funktionstangenter växlar du funktionen för tangenten v. • {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=} ... {rektangulär koordinat (Y= f (x)-typ)}/{polär koordinat}/ {parametrisk}/{rektangulär koordinat (X= f (y)-typ)} graf • {Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys} ... {y>f(x)}/{y}/{X<}/{Xt}/{Xs} ... {x>f(y)}/{x
u List File (inställningar för listfiler) • {FILE} ... {inställningar för listfilen på displayen} u Sub Name (listnamn) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Graph Func (visa funktion vid grafritning och spårning) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Dual Screen (inställning för dubbeldisplay) • {G+G}/{GtoT}/{Off} ... {grafer på båda sidor}/{graf på ena sidan och värdetabell på andra sidan}/{ingen dubbeldisplay} u Simul Graph (samtidiga grafer) • {On}/{Off} ...
u Slope (visa derivata vid pekarpositionen i kägelsnittet) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Payment (betalningsperiod) • {BEGIN}/{END} ... {början}/{slutet} av betalningsperioden u Date Mode (antal dagar per år) • {365}/{360} ... ränteberäkningar görs med {365}/{360} dagar per år u Periods/YR. (betalningsintervall) • {Annual}/{Semi} ... {årsvis}/{halvårsvis} u Graph Color • {Black}/{Blue}/{Red}/{Magenta}/{Green}/{Cyan}/{Yellow} ... Anger färg för en enkel graflinje i läget Financial.
9. Använda skärmdumpar Du kan när som helst spara den information som visas på displayen i bildminnet. u Göra en skärmdump 1. Visa skärmen som du vill göra en skärmdump av. 2. Tryck på !h(CAPTURE). • En dialogruta visas där du anger i vilket minnesområde bilden ska sparas. 3. Ange ett värde från 1 till 20 och tryck sedan på w. • Bilden sparas i den del av bildminnet som har namnet ”Capt n” (n = värdet du angav).
10. Om du får problem… Om du får problem när du använder räknaren bör du läsa igenom det här avsnittet innan du lämnar räknaren till service. k Återställa räknaren till fabriksinställningarna 1. Växla till läget System från huvudmenyn. 2. Tryck på 5(RESET). 3. Tryck på 1(SETUP) och tryck på 1(Yes). 4. Tryck på Jm för att gå tillbaka till huvudmenyn. Byt nu till rätt läge och utför beräkningen igen. Resultatet visas på displayen.
u Återställa Använd återställning när du vill radera all data i räknarminnet och återställa alla lägesinställningar till standardinställning. Innan du utför återställning, gör först en skriftlig kopia av all viktig data. För mer information, se ”Återställ” (sida 12-4). k Batterivarning Om följande meddelande visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och byta ut batterierna.
Obs! • fx-CG10 kan inte importera bildfiler som är sparade med ovanstående arbetsgång på fxCG50. • fx-CG50 kan inte läsa bildfiler som är sparade med ovanstående arbetsgång på fx-CG10. • eActivity-filer som innehåller inlagda bilder som har lagrats (eller uppdaterats) på fx-CG50 kan inte öppnas med fx-CG10.
Kapitel 2 Manuella beräkningar 1. Grundläggande beräkningar k Aritmetiska beräkningar • Ange aritmetiska beräkningar precis som de står, från vänster till höger. • Använd --knappen för att mata in ett minustecken framför ett negativt tal. • Beräkningarna utförs internt med 15 siffrors mantissa. Resultatet avrundas till en 10-siffrig mantissa innan det visas. • Vid blandade aritmetiska beräkningar har multiplikation och division prioritet framför addition och subtraktion.
100 ÷ 6 = 16,66666666... Exempel 1 Villkor Knapptryckning Display 100/6w 16.66666667 4 decimaler !m(SET UP) ff 1(Fix)ewJw *1 16.6667 5 signifikanta siffror !m(SET UP) ff 2(Sci)fwJw *1E+01 1.6667 Avbryter ändringarna !m(SET UP) ff 3(Norm)Jw 16.66666667 *1 Visade värden rundas av till det antal decimaler du anger. 200 ÷ 7 × 14 = 400 Exempel 2 Villkor Knapptryckning 3 decimaler Display 200/7*14w 400 !m(SET UP) ff 1(Fix)dwJw 400.000 200/7w * 14w Ans × I 400.000 200/7w 28.
k Prioritetsordning vid beräkningar Räknaren använder äkta rak notation för att beräkna delarna i ett uttryck i följande ordning: 1 Funktioner av typ A • Koordinera transformation Pol (x, y), Rec (r, θ) • Funktioner som innehåller parenteser (exempelvis derivator, integraler, Σ, osv.
Exempel 2 + 3 × (log sin2π2 + 6,8) = 22,07101691 (vinkelenhet = Rad) 1 2 3 4 5 6 • Om funktioner med samma prioritet används i följd, evalueras uttrycket från höger till vänster. exln 120 → ex{ln( 120)} Annars evalueras uttrycket från vänster till höger. • Sammansatta funktioner evalueras från höger till vänster. • Parentetiska uttryck evauleras alltid först.
Eftersom beräkningsresultat använder en gemensam nämnare, kan beräkningsresultatet visas i formatet ' även när koefficienterna (a´, c´, d´) ligger utanför motsvarande koefficienters intervall (a, c, d).
Beräkningsexempel Denna beräkning: Ger denna typ av display: 78π × 2 = 156π π format 123456π × 9 = 3490636,164 (= 11111104 π)*3 Decimalformat 105 2 568 71 π = 105 π 824 103 π format 258 π = 6,533503684 3238 2 129 π *4 1619 Decimalformat *3 Decimalformat eftersom beräkningsresultatets heltal är |106| eller högre. *4 Decimalformat eftersom antalet siffror hos nämnaren är fyra eller fler för formatet a b π.
Om du utför en beräkning där multiplikationstecknet har utelämnats direkt före ett bråk (inklusive blandade bråk) läggs parenteser in automatisk, så som visas i exemplen nedan. → 2 ( 13 ) 4 4 ): sin 2 5 5 → 1 1 ): 2 3 3 Exempel (2 × Exempel (sin 2 × sin 2 ( 45 ) k Dataspill och fel Om inmatnings- eller beräkningsgränser överskrids, eller om du matar in ogiltiga data visas ett felmeddelande på displayen. Det går inte att använda räknaren när ett felmeddelande visas.
u Ge en variabel ett värde [värde] a [variabels namn] w Exempel 1 Tilldela variabeln A värdet 123 Abcdaav(A)w Exempel 2 Lägga till 456 till variabeln A och spara resultatet i variabel B Aav(A)+efga al(B)w • Du kan mata in variabeln X genom att trycka på a+(X) eller v. Genom att trycka på a+(X) matas X in, och genom att trycka på v matas x in. Värden som tilldelas X och x sparas i samma minnesområde. Exempel 3 Tilldela 10 till x och därefter 5 till X. Kontrollera sedan vad som tilldelats x.
Exempel För att tilldela Str 1 sträng ”ABC” och sedan skicka Str 1 till displayen !m(SET UP)2(Line)J A!a( A -LOCK)5(”)v(A) l(B)I(C)5(”)a(Frigör alfalås.) aJ6(g)5(Str)bw 5(Str)bw Strängen visas vänsterinpassad. • Utför den ovan beskrivna åtgärden i läget för linjär inmatning/utmatning. Den kan inte utföras i inmatnings-/utmatningsläget Math. u Funktionsminnet [OPTN]-[FUNCMEM] Funktionsminnet används för att tillfälligt lagra uttryck som du kommer att använda flera gånger.
u Hämta en lagrad funktion Exempel Hämta innehållet i funktionsminne 1 AK6(g)6(g)3(FUNCMEM) 2(RECALL)bw • Den hämtade funktionen visas på markörens aktuella plats på displayen.
k Svarsfunktion Du kan använda svarsfunktionen för att automatiskt lagra det senast beräknade resultatet genom att trycka på w (om inte knapptryckningen w orsakar ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet. • Svarsminnet kan innehålla värden med maximalt 15 siffror för mantissan och 2 siffror för exponenten. • Innehållet i svarsminnet raderas inte när du trycker på A eller stänger av räknaren.
3. Ange vinkelenhet och visningsformat Innan du gör en beräkning bör du ange vinkelenhet och visningsformat på Setup-skärmen. k Ställa in vinkelenhet [SET UP]- [Angle] 1. Markera ”Angle” på Setup-skärmen. 2. Tryck på funktionstangenten för den vinkelenhet du vill ange och tryck sedan på J. • {Deg}/{Rad}/{Gra} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} • Relationen mellan grader, nygrader och radianer visas nedan.
u Ange antal signifikanta siffror (Sci) Exempel Ange tre signifikanta siffror 2(Sci)dw Tryck på den siffertangent som motsvarar det antal betydande siffror du vill ange (n = 0 till 9). Om du anger 0 används 10 signifikanta siffror. • Visade värden avrundas till det antal signifikanta siffror du anger. u Ställa in normala displayen (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att växla mellan Norm 1 och Norm 2.
4. Funktionsberäkningar k Funktionsmenyer Räknaren har fem funktionsmenyer som du kan använda för att mata in matematiska funktioner som inte finns på knappsatsen. • Innehållet i funktionsmenyn beror på vilket läge du har valt i huvudmenyn innan du tryckte på tangenten K. Följande exempel visar funktionsmenyer i läget Run-Matrix eller Program. u Hyperboliska beräkningar (HYPERBL) [OPTN]-[HYPERBL] • {sinh}/{cosh}/{tanh} ... hyperbolic {sinus}/{cosinus}/{tangens} • {sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ...
u Vinkelenheter, koordinatkonvertering och sexagesimala funktioner [OPTN]-[ANGLE] (ANGLE) • {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} för ett angivet inmatat värde • {° ’ ”} ... anger grader (timmar), minuter och sekunder när du matar in värden i grader/ minuter/sekunder • {° ’ ”} ... konverterar decimala värden till grader/minuter/sekunder • Menyalternativet {° ’ ”} är endast tillgängligt om det finns en beräkning på displayen. • {Pol(}/{Rec(} ...
k Trigonometriska och inversa trigonometriska funktioner • Tänk på att ange vinkelenheten innan du använder trigonometriska funktioner och inversa trigonometriska funktionsberäkningar. π radianer = 100 nygrader) 2 • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
k Hyperboliska och inversa hyperboliska funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning K6(g)2(HYPERBL)1(sinh) 3.6w sinh 3,6 = 18,28545536 cosh–1 20 = 0,7953654612 15 K6(g)2(HYPERBL)5(cosh–1)'20c15w K6(g)2(HYPERBL)5(cosh–1)(20 /15)w k Övriga funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel på Ran# Exempel Knapptryckning Ran# (Genererar ett slumptal.) K6(g)3(PROB)4(RAND) 1(Ran#)w (Varje gång du trycker på w genereras ett nytt slumptal.) w w Ran# 1 (Genererar det första slumptalet i talföljd 1.) K6(g)3(PROB)4(RAND) 1(Ran#)1w (Genererar det andra slumptalet i talföljd 1.) w Ran# 0 (Initierar talföljd.) 1(Ran#)0w Ran# 1 (Genererar det första slumptalet i talföljd 1.
u Slumptalsgenerator heltal (Ranlnt#) RanInt# genererar slumpmässiga heltal som ligger mellan två angivna heltal. RanInt# (A, B [,n]) A
u Slumptalsgenerator i enlighet med binomialfördelning (RanBin#) Denna funktion genererar slumpmässiga heltal i enlighet med binomialfördelning baserat på värden som anges för antal försök n och sannolikhet p. RanBin# (n, p [,m]) 1 < n < 100000 1 < m < 999 0
k Samordningskonvertering u Rektangulära koordinater u Polära koordinater • Med polära koordinater kan beräknas och visas inom intervallet av –180°< < 180° (motsvarande gäller för radianer och nygrader). • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning !m(SET UP)cccccc 1(Deg)J K6(g)5(ANGLE)6(g)1(Pol() 14,20.
k Största gemensamma divisor (GCD), minsta gemensamma multipel (LCM) Exempel Knapptryckning För att bestämma den största gemensamma divisorn av 28 och 35 (GCD (28, 35) = 7) K6(g)4(NUMERIC)6(g)2(GCD) 28 ,35)w För att bestämma den minsta gemensamma multipeln av 9 och 15 (LCM (9, 15) = 45) K6(g)4(NUMERIC)6(g)3(LCM) 9 ,15)w k Divisionsresultat (MOD), exponentiellt divisionsresultat (MOD_Exp) Exempel Knapptryckning För att fastställa resten när 137 divideras med 7 (MOD (137, 7) = 4) K6(g)4(NUMERIC)6(g)4
k Bråktal • I inmatnings- och utmatningsläge Math, inmatningsmetoden för bråktal skiljer sig från den som beskrivs nedan. För inmatning av bråktal i inmatnings-/utmatningsläge Math, se sida 1-15. • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
k Logiska operatorer (AND, OR, NOT, XOR) [OPTN]-[LOGIC] Menyn för logiska operatorer innehåller ett antal logiska operatorer. • {And}/{Or}/{Not}/{Xor} ... {logiskt AND}/{logiskt OR}/{logiskt NOT}/{logiskt XOR} • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
5. Numeriska beräkningar Följande förklarar de numeriska funktionsberäkningar som ingår i funktionsmenyn och visas när K4(CALC) hålls nedtryckt. Följande beräkningar kan utföras. • {Int÷}/{Rmdr}/{Simp} ... {kvoten}/{resterande}/{förenkling} • {Solve}/{d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{SolveN} ... {jämlikhetslösning}/{första derivata}/{andra derivata}/{integration}/{f(x) funktionslösning} • {FMin}/{FMax}/{Σ(}/{logab} ...
k Förenkling [OPTN]-[CALC]-[Simp] Funktionen ”'Simp” kan användas för att förenkla bråktal manuellt. Följande operationer kan användas för att utföra en förenkling när ett oförenklat beräkningsresultat visas på displayen. • {Simp} w ... Denna funktion förenklar automatiskt det visade beräkningsresultatet med hjälp av minsta tillgängliga primtal. Det primtal som används och det förenklade resultatet visas på displayen. • {Simp} n w ... Denna funktion utför förenkling enligt den angivna divisorn n.
Exempel 2 För att förenkla 27 ange en divisor av 9 63 3 27 = 7 63 A'chcgdw K4(CALC)6(g)6(g)3(Simp)j w • Ett fel inträffar om förenkling inte kan utföras med angiven divisor. • Vid beräkning av 'Simp när ett värde som inte kan förenklas visas returnerar originalvärdet utan att visa ”F=”. k Solve-beräkningar [OPTN]-[CALC]-[Solve] Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.
• Den nedre och övre gränsen anger lösningens intervall. Du kan mata in ett värde eller ett uttryck som intervall. • Följande funktioner kan inte användas inom någon av argumenten. Solve(, d2/dx2(, FMin(, FMax(, Σ( Upp till 10 beräkningsresultat kan visas samtidigt i ListAns-formatet. • Meddelandet ”No Solution” visas om det inte finns någon lösning. • Meddelandet ”More solutions may exist.” visas när det kan finnas andra lösningar än de som visas av SolvN.
I denna definition, byts infinitesimal ut mot en tillräckligt liten Ax, med ett värde inom området av f' (a) beräknas som: f (a + Ax) – f (a) f ' (a) ––––––––––––– Ax Exempel Bestämma derivatan vid x = 3 för funktionen y = x3 + 4x2 + x – 6 Mata in funktionen f(x). AK4(CALC)2(d/dx)vMde+evx+v-ge Mata in den punkt x = a för vilken derivatan ska beräknas.
k Beräkningar av andra derivatan [OPTN]-[CALC]-[d2/dx2] När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du mata in andra derivat med hjälp av följande syntax. K4(CALC)3(d2/dx2) f(x)ea eller 4(MATH)5(d2/dx2) f(x)ea K4(CALC)3(d2/dx2) f(x),a) a är den punkt du vill bestämma andra derivatan för.
[OPTN]-[CALC]-[∫dx] k Integralsberäkningar När du ska beräkna integraler öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.
Exempel 2 Om vinkelenhetsinställningen är grader utförs integralberäkning för trigonometriska funktioner med radianer (vinkelenhet = Deg) Exempel på visning av beräkningsresultat När du beräknar integraler bör du tänka på följande punkter. (1) Om funktionen som ska integreras har både negativa och positiva funktionsvärden i intervallet, eller om funktionen är cyklisk, bör du dela upp intervallet i en positiv och en negativ del, integrera funktionen i respektive delintervall och sedan summera resultaten.
Försiktighetsåtgärder vid integralberäkning • I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z förutom X, r, ) tolkas som konstanter, och det värde som variabeln tilldelats för tillfället har använts under hela beräkningen. • Du kan utelämna ”tol” och slutparenteser. Om du utelämnar ”tol,” använder räknaren automatiskt toleransen 1E–5. • Det kan ta lång tid att beräkna värdet av en integral.
• Mata endast in heltal som första term (α) i talföljden ak och sista termen (β) i talföljden ak. • Du kan utelämna n och parentheses. Om du utelämnar n, använder räknaren automatiskt n = 1. • Kontrollera att värdet som används i den sista termen β är större än det värde som används i den första termen α. Annars uppstår ett fel. • Du kan avbryta en pågående Σ beräkning (när markören inte visas på displayen) genom att trycka på A.
• Du kan utelämna n och slutparenteser. • Diskontinuiteter eller intervall med stora förändringar kan påverka precisionen negativt och till och med orsaka fel. • Om du anger ett större värde på n ökar precisionen men beräkningen tar längre tid att genomföra. • Det värde du anger som intervallets slutpunkt (b) måste vara större än det värde som definierar intervallets startpunkt (a). Annars uppstår ett fel. • Du kan avbryta beräkningen av ett minimi-eller maximivärde genom att trycka på A.
Tryck på K3(COMPLEX) för att visa menyn för beräkningar med komplexa tal som innehåller följande alternativ. • {i} ... {inmatning av imaginär enhet i} • {Abs}/{Arg} ... ger {absolutvärde}/{argument} • {Conjg} ... {ger konjugat} • {ReP}/{ImP} ... extraktion av {real}/{imaginär} del • {'r∠ }/{'a+bi} ... konverterar resultatet till {polär}/{rektangulär} form • Du kan även använda !a(i) istället för K3(COMPLEX)1(i).
k Komplexa tal på polär form Exempel 2∠30 × 3∠45 = 6∠75 !m(SET UP)cccccc 1(Deg)c3(r∠ )J Ac!v(∠)da*d !v(∠)efw k Absolutvärde och argument [OPTN]-[COMPLEX]-[Abs]/[Arg] Räknaren behandlar ett komplext tal i formen a + bi som en koordinat i gaussplanet och beräknar absolutvärde⎮Z ⎮och argumentet (arg).
k Konjugat till komplexa tal [OPTN]-[COMPLEX]-[Conjg] Till varje komplext tal på formen a + bi hör det konjugerade komplexa talet a – bi Exempel Beräkna konjugatets komplextal till det komplexa talet 2 + 4i AK3(COMPLEX)4(Conjg) (c+e1(i))w k Hämta real- och imaginärdel [OPTN]-[COMPLEX]-[ReP]/[lmP] Använd följande procedur för att hämta realdelen a och imaginärdelen b från ett komplext tal i formen a + bi.
7. Beräkningar med binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik Du kan använda läget Run-Matrix och binära, oktala, decimal och hexadecimala inställningar för att utföra beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala värden. Du kan också konvertera tal mellan talsystemen och utföra bitvisa operationer. • Du kan inte använda vetenskapliga funktioner i binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar.
k Välja ett talsystem Du kan ange det decimala, hexadecimala, binära eller oktala talsystemet som standardtalsystem med inställningsmenyn. u Utföra binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar [SET UP]-[Mode]-[Dec]/[Hex]/[Bin]/[Oct] 1. I huvudmenyn väljer du Run-Matrix 2. Tryck på !m(SET UP). Markera ”Mode”, och välj sedan standard talsystem genom att trycka på 2(Dec), 3(Hex), 4(Bin) eller 5(Oct) för att ställa in läget Mode. 3. Tryck på J för att växla till inmatningsläge av beräkning.
u Negativa värden Exempel Bestäm negativen till 1100102 !m(SET UP) Markera ”Mode”, och tryck sedan på 4(Bin)J. A2(LOGIC)1(Neg) bbaabaw • Negativa binära, oktala och hexadecimala värden skapas genom tvåkomplementet till talets binära motsvarighet och sedan ge resultatet till den ursprungliga talbasen. I det decimala talsystemet visas negativa tal med ett minustecken. u Bitvisa operatorer Exempel Mata in och beräkna ”12016 and AD16” !m(SET UP) Markera ”Mode” och tryck sedan på 3(Hex)J.
8. Matrisberäkningar Från huvudmenyn går du till läget Run-Matrix och trycker på 3('MAT/VCT) för att göra matrisberäkningar. Räknaren har 26 matrisminnen (Mat A till Mat Z) plus ett svarsminne (MatAns) vilket gör det möjligt att utföra följande matrisberäkningar.
• {DELETE}/{DEL-ALL} ... raderar {en viss matris}/{alla matriser} • {DIM} ... anger en matris dimensioner (antal celler) • {CSV} ... sparar en matris som en CSV-fil och importerar innehållet i filen till ett av matrisminnena (Mat A till Mat Z och MatAns) (sida 2-48) • {M⇔V} ... visar vektorredigeringsskärmen (sida 2-60) u Skapa en matris När du skapar en matris måste du först ange matrisens dimensioner (storlek) på matrisredigeringsskärmen. Därefter matar du in matrisens värden.
• Cellvärden visas med upp till sex positiva siffror, eller fem siffror och ett minustecken för negativa värden (en siffra används för negativa tecken). Exponentialvärden visas med upp till två siffror för exponenten. Bråktal visas inte. u Radering av matriser Du kan radera antingen en eller alla matriser i minnet. u Radera en specifik matris 1. När matrisredigeraren visas, använder du f och c för att markera den matris som ska raderas. 2. Tryck på 1(DELETE). 3.
u Radberäkningar Följande meny visas när du trycker på 1(ROW-OP) och en hämtad matris visas på displayen. • {SWAP} ... {byt plats på rader} • { Row} ... {skalärmultiplicera rad} • { Row+} ... {addera rad med skalärmultiplicerad rad} • {Row+} ... {addera specifierad rad till en annan rad} u Byta plats på två rader Exempel Byt plats på rad två och tre i följande matris: Alla exempel använder följande matris. Matris A = 1 2 3 4 5 6 1(ROW-OP)1(SWAP) Ange vilka rader som ska byta plats.
u Beräkna en skalärmultiplicerad rad och addera resultatet till en annan rad Exempel Beräkna resultatet av rad 2 och skalär 4, och addera resultatet till rad 3 1(ROW-OP)3( Row+) Ange multiplikatorvärde.* ew Ange radnummer där resultat ska beräknas. cw Ange radnummer där resultat ska adderas. dww * Ett komplextal kan också anges som ett multiplikatorvärde (k). u Lägga ihop två rader Exempel Lägga rad 2 till rad 3 1(ROW-OP)4(Row+) Ange vilken rad som ska läggas till. cw Ange den andra raden.
u Infoga en rad Exempel Infoga en rad mellan rad ett och två 2(ROW)c 2(INSERT) u Lägga till en rad Exempel Lägga till en ny rad under rad 3 2(ROW)cc 3(ADD) u Kolumnfunktioner • {DELETE} ... {radera kolumn} • {INSERT} ... {infoga kolumn} • {ADD} ...
k Överföra data mellan matriser och csv-filer Du kan importera innehållet i en csv-fil som sparats i den här räknaren eller som har överförts från en dator till ett av matrisminnena (Mat A till Mat Z och MatAns). Du kan också spara innehållet i ett av matrisminnena (Mat A till Mat Z och MatAns) som en csv-fil. u Importera innehållet i en csv-fil till ett matriminne 1. Förbered den csv-fil du vill importera. • Se ”Krav vid import av csv-filer” (sida 3-18). 2.
Viktigt! • När du sparar matrisdata som en csv-fil konverteras vissa data på följande sätt. - Komplexa tal: Endast den reella taldelen extraheras. - Bråkdata: Konverteras till beräkningslinjeformat (Exempel: 2{3{4 → =2+3/4) - ' och π data: Konverteras till ett decimalvärde (Exempel: ' 3 → 1.732050808) u För att ange avgränsare och decimaltecken för csv-filen När matrisredigereraren visas trycker du på 4(CSV)3(SET) för att visa inställningsskärm för csv-format.
u Inmatning av matrisdata [OPTN]-[MAT/VCT]-[Mat] Följande visar det format du bör använda när du skriver in data för att skapa en matris med hjälp av Mat-kommandot. a11 a12 ... a1n ... ... a22 ... a2n ... a21 am1 am2 ... amn = [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ..., amn] ] → Mat [A till Z] Exempel Mata in följande data i matris A: 1 3 5 2 4 6 !+( [ )!+( [ )b,d,f !-( ] )!+( [ )c,e,g !-( ] )!-( ] )aK2(MAT/VCT) 1(Mat)av(A) w • Maxvärdet för både m och n är 999.
u Kontrollera en matris dimensioner [OPTN]-[MAT/VCT]-[Dim] Använd kommandot Dim för att kontrollera en befintlig matris dimensioner. Exempel 1 Kontrollera dimensionerna för matris A K2(MAT/VCT)6(g)2(Dim) 6(g)1(Mat)av(A)w Displayen visar att matris A består av två rader och tre kolumner. Då resultatet av kommandot Dim utgör listtypsdata lagras det i minnet ListAns. Du kan också använda {Dim} för att ange en matris dimensioner.
Exempel 1 Tilldela 10 till cellen på rad 1, kolumn 2 i följande matris: 1 2 Matris A = 3 4 5 6 baaK2(MAT/VCT)1(Mat) av(A)!+( )b,c !-( )w • Kommandot ”Vct” kan användas för att tilldela värden till befintliga vektorer. Exempel 2 Multiplicera cellvärdet på rad 2, kolumn 2, i ovanstående matris med 5 K2(MAT/VCT)1(Mat) av(A)!+( )c,c !-( )*fw • Kommandot ”Vct” kan användas för att hämta värden från befintliga vektorer.
u Tilldela innehållet i en matriskolumn till en lista [OPTN]-[MAT/VCT]-[Mat→Lst] Använd följande format med kommandot Mat→List för att ange en kolumn och en lista.
u Aritmetiska matrisberäkningar Exempel 1 [OPTN]-[MAT/VCT]-[Mat]/[Identity] Lägg till följande två matriser (Matris A + Matris B): Matris A = 1 1 2 1 Matris B = 2 3 2 1 K2(MAT/VCT)1(Mat)av(A)+ 1(Mat)al(B)w Exempel 2 Multiplicera de två matriserna i exempel 1 (Matris A × Matris B) K2(MAT/VCT)1(Mat)av(A)* 1(Mat)al(B)w • De två matriserna som ska adderas eller subtraheras måste ha samma dimensioner. Ett fel uppstår om du försöker lägga till eller ta bort matriser med olika dimensioner.
u Matristransponat [OPTN]-[MAT/VCT]-[Trn] Transponatet till en matris är när matrisens rader blir kolumner och vice versa. Exempel Transponera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 K2(MAT/VCT)4(Trn)1(Mat) av(A)w • Kommandot ”Trn” kan också användas med en vektor. Det konverterar en 1-rad × n-kolumnsvektor till en n-rad × 1-kolumnsvektor, eller en m-rad × 1-kolumnsvektor till en 1-rad × m-kolumnsvektor.
u Reducerad trappstegsform [OPTN]-[MAT/VCT]-[Rref] Detta kommando hittar den reducerade trappstegsformen hos en matris. Exempel Hitta reducerad trappstegsform för följande matris: Matris A = 2 −1 3 19 1 1 −5 −21 0 4 3 0 K2(MAT/VCT)6(g)5(Rref) 6(g)1(Mat)av(A)w • Beräkningar för trappstegsform och reducerad trappstegsform kanske inte producerar tillförlitliga resultat på grund av tappade siffror.
u Kvadrera matriser Exempel [x2] Kvadrera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT/VCT)1(Mat)av(A) xw u Beräkna en matris upphöjt till N Exempel [^] Upphöja följande matris till 3: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT/VCT)1(Mat)av(A) Mdw • Beräkning av matrispotens kan utföras upp till en potens på 32766.
u Beräkningar av komplextal med en matris Exempel Beräkna en matris absolutvärde med föjande element för komplextal: Matris D = –1 + i 1+i 1+i –2 + 2i K6(g)4(NUMERIC)1(Abs) K2(MAT/VCT)1(Mat)as(D)w • Följande funktioner för komplextal stöds i matriser och vektorer. i, Abs, Arg, Conjg, ReP, ImP Försiktighetsåtgärder vid matrisberäkning • Determinanter och inversa matriser är föremål för fel på grund av tappade siffror.
9. Vektorberäkningar För att utföra vektorberäkningar, använd huvudmenyn för att gå till läget Run-Matrix, och tryck sedan på 3('MAT/VCT)6(M⇔V). En vektor definieras som en matris av någon av de följande två formerna: m (rader) × 1 (kolumn) eller 1 (rad) × n (kolumner). Det maximala tillåtna värdet som kan anges för både m och n är 999. Du kan använda de 26 vektorminnena (Vct A till Vct Z) plus ett vektorsvarsminne (VctAns) för att utföra de vektorberäkningar som listas nedan.
k Mata in och redigera en vektor Om du trycker på 3('MAT/VCT)6(M⇔V) visas redigeringsskärmen för vektorer. Använd vektorredigeraren för att mata in och redigera vektorer. m × n ... m (rad) × n (kolumn) vektor None ... ingen förinställd vektor • {DELETE}/{DEL-ALL} ... raderar {en viss vektor}/{alla vektorer} • {DIM} ... anger en vektors dimensioner (m rader × 1 kolumn eller 1 rad × n kolumner) • {M⇔V} ...
• Beräkningsprecisionen för visade resultat för vektorberäkningar är ±1 vid den minst signifikanta siffran. • Om ett vektorberäkningsresultat är för stort för att sparas i vektorsvarsminnet uppstår ett fel. • Du kan använda följande operation för att överföra innehållet från ett vektorsvarsminne till en annan vektor. VctAns → Vct Ovan är ett variabelnamn mellan A till Z. Operationen ovan påverkar inte innehållet i vektorsvarsminnet.
u Vektoraddition, subtraktion, och multiplikation Exempel 1 [OPTN]-[MAT/VCT]-[Vct] Bestämma summan av de två vektorerna som visas nedan (Vct A + Vct B): Vct A = [ 1 2 ] Vct B = [ 3 4 ] K2(MAT/VCT)6(g)6(g)1(Vct) av(A)+1(Vct)al(B)w Exempel 2 Bestämma produkten av de två vektorerna som visas nedan (Vct A × Vct B): Vct A = [ 1 2 ] Vct B = 3 4 K2(MAT/VCT)6(g)6(g)1(Vct) av(A)*1(Vct)al(B)w Exempel 3 Bestämma produkten av matrisen och vektorn som visas nedan (Mat A × Vct B): Mat A = 1 2 2 1 Vct B = 1
u Vektorprodukt Exempel [OPTN]-[MAT/VCT]-[CrossP] Bestämma vektorprodukten för de två vektorerna nedan Vct A = [ 1 2 ] Vct B = [ 3 4 ] K2(MAT/VCT)6(g)6(g) 3(CrossP( )1(Vct)av(A), 1(Vct)al(B))w u Vinkel bildad av två vektorer Exempel [OPTN]-[MAT/VCT]-[Angle] Bestämma vinkeln bildad av två vektorer Vct A = [ 1 2 ] Vct B = [ 3 4 ] K2(MAT/VCT)6(g)6(g) 4(Angle( )1(Vct)av(A), 1(Vct)al(B))w u Enhetsvektor Exempel [OPTN]-[MAT/VCT]-[UnitV] Bestämma enhetsvektorn för vektorn nedan Vct A = [ 5 5 ] K2(MAT/VC
10. Beräkning av meterkonvertering Du kan konvertera värden från en måttenhet till en annan. Måttenheter klassificeras enligt följande 11 kategorier. Indikatorerna i kolumnen ”Visningsnamn” visar den text som visas i räknarens funktionsmeny. Viktigt! Kommandon för metrisk konvertering stöds endast när pluginprogrammet för metrisk konvertering har installerats.
k Utföra en beräkning av enhetskonvertering. [OPTN]-[CONVERT] Mata in värdet du konverterar från samt konverteringskommandot med hjälp av den syntax som visas nedan för att utföra en beräkning av enhetskonvertering. {värde konverteras från}{konverteringskommando 1} ' {konverteringskommando 2} • Använd {konverteringskommando 1} för att ange den enhet som det ska konverteras från och {konverteringskommando 2} för att ange den enhet som det ska konverteras till.
k Kommandolista för enhetskonvertering Visningsnamn Kat. Visningsnamn Enhet fm fermi cm3 kubikcentimeter Å ångström mL milliliter mikrometer L liter mm millimeter m3 kubikmeter cm centimeter in3 kubiktum m meter ft3 kubikfot km kilometer AU astronomisk enhet l.y.
Visningsnamn Visningsnamn Enhet Pa Pascal K Kelvin kPa Kilopascal °F grader fahrenheit mmH2O millimeter vatten °R grader rankine mmHg millimeter kvicksilver m/s meter per sekund km/h kilometer per timme knot Tryck grader celsius atm atmosfär inH2O tum vatten knop inHg tum kvicksilver ft/s fot per sekund lbf/in2 pund per kvadrattum mile/h mile per timme bar u atommassenhet kgf/cm2 eV milligram kilogramkraft per kvadratcentimeter elektronvolt gram kg kilogram calt
Kapitel 3 Listfunktionen En lista är en förvaringsplats för flera dataobjekt. Räknaren har plats för 26 listor i en fil och du kan lagra upp till 6 filer i minnet. Lagrade listor kan användas för aritmetiska och statistiska beräkningar, samt för grafer. Elementnummer List 1 SUB 1 2 3 4 5 6 7 8 • • • • 56 37 21 69 40 48 93 30 Visningsintervall Element List 2 List 3 1 2 4 8 16 32 64 128 107 75 122 87 298 48 338 49 • • • • • • • • • • • • Kolumn List 4 List 5 3.5 6 2.1 4.4 3 6.8 2 8.
2. Mata in värdet 4 i det andra elementet och mata in resultatet av 2 + 3 i nästa element. ewc+dw • Du kan också mata in resultatet av ett uttryck eller ett komplext tal i ett element. • Du kan använda maximalt 999 element i en lista. u Mata in flera värden samtidigt 1. Flytta markeringen med piltangenterna till en annan lista. 2. Tryck på !*( { ), mata in värde och tryck på , mellan varje värde. Tryck på !/( } ) när du har matat in det sista värdet. !*( { )g,h,i!/( } ) 3.
2. Tryck på K och mata in uttrycket. K1(LIST)1(List)b+ K1(LIST)1(List)cw • Du kan också använda !b(List) istället för K1(LIST)1(List). k Redigera värden i listor u Ändra värdet på ett element Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. Mata in det nya värdet och tryck på w för att ersätta det gamla värdet med det nya. u Redigera innehållet i ett element 1. Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. 2. Tryck på 6(g)2(EDIT). 3. Gör ändringarna.
u Infoga ett nytt element 1. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till den plats där det nya elementet ska infogas. 2. Tryck på 6(g)5(INSERT) för att infoga ett nytt element med värdet 0. Alla element efter det nya elementet flyttas ett steg nedåt. • När du infogar ett element i en lista påverkas inte element i andra listor. Om det finns en relation mellan informationen i den lista där du infogar ett element med andra listor, kan elementen komma i oordning om du infogar ett element.
• Följande operation visar ett subnamn i läget Run-Matrix. !m(SET UP)2(Line)J !b(List) n!+( [ )a!-( ] )w (n = lista från 1 till 26) • Även om du kan mata in upp till 8 tecken som subnamn, visas endast de tecken som passar i cellen i listredigeringsfönstret. • Elementet SUB i listredigeringsfönstret visas inte om du har valt ”Off” under ”Sub Name” i inställningsmenyn. k Ändra inmatningsfärg Du kan ändra färg på den data du matar in i ett element eller för samtliga element i en särskild lista.
u Ändra färg på alla data i en särskild lista 1. Använd piltangenterna för att markera namnet på den lista vars tecken du vill ändra färg på. • Tänk på att välja en lista som redan innehåller data. Du kommer inte att kunna gå vidare om du väljer en tom lista. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att visa dialogrutan med olika färger. 3. Använd piltangenterna för att markera önskad färg och tryck sedan på w. • När du ändrar teckenfärgen ändras endast färgen i de element som redan innehåller data.
u Sortera flera listor Du kan koppla samman flera listor så att alla element ordnas på samma sätt som en av listorna (baslistan). Baslistan sorteras i fallande eller stigande ordning, och elementen i de länkade listorna ordnas så att deras inbördes ordning bibehålls. Stigande ordning 1. När listorna visas på displayen trycker du på 6(g)1(TOOL)1(SORTASC). 2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas för att fråga hur många listor du vill sortera.
k Öppna menyn med listfunktioner Alla följande exempel förutsätter läget Run-Matrix. Tryck på K och sedan på 1(LIST) för att visa menyn med listfunktioner. Menyn innehåller följande alternativ: • {List}/{Lst→Mat}/{Dim}/{Fill(}/{Seq}/{Min}/{Max}/{Mean}/{Med}/{Augment}/{Sum}/{Prod}/ {Cuml}/{%}/{ΔList} Observera att alla avslutande högerparenteser kan utelämnas i följande uttryck.
u Skapa en lista genom att ange antalet element [OPTN]-[LIST]-[Dim] Använd följande procedur för att ange antal data i tilldelningsuttrycket och skapa en lista. aK1(LIST)3(Dim)1(List) w (n = 1 - 999) Exempel Skapa fem dataobjekt (alla med värdet 0) i List 1 AfaK1(LIST)3(Dim) 1(List)bw Du kan visa den nya listan genom att öppna läget Statistics.
u Avgöra det minsta elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Min] K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) )w Exempel Hitta det minsta värdet i List 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)6(g)1(Min) 6(g)6(g)1(List)b)w u För att bestämma vilken av två listor som innehåller det största värdet [OPTN]-[LIST]-[Max] K1(LIST)6(g)2(Max)6(g)6(g)1(List) ,1(List) )w • Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
Exempel Beräkna medianvärdet av elementen i List 1 (36, 16, 58, 46, 56) som har den frekvens som anges av List 2 (75, 89, 98, 72, 67) AK1(LIST)6(g)4(Med) 6(g)6(g)1(List)b, 1(List)c)w u Kombinera listor [OPTN]-[LIST]-[Augment] • Du kan kombinera två olika listor till en lista. Resultatet sparas i svarsminnet ListAns.
u Beräkna den kumulativa frekvensen för varje element [OPTN]-[LIST]-[Cuml] K1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)6(g)1(List) w • Resultatet sparas i minnet ListAns.
u Beräkna differensen mellan intilliggande värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[ΔList] K1(LIST)6(g)6(g)5(ΔList) w • Resultatet sparas i minnet ListAns. Exempel Beräkna differensen mellan elementen i List 1 (1, 3, 8, 5, 4) AK1(LIST)6(g)6(g)5(ΔList) bw 13–1= 28–3= 35–8= 44–5= 1 2 3 4 • Du kan ange var i listminnet resultatet av uttryck ska sparas, förutom i resultatminnet ListAns. Om du till exempel anger ”ΔList 1 → List 2” kommer resultatet av ΔList 1 att sparas i List 2.
k Mata in en lista i ett uttryck Du kan mata in listor i uttryck på tre sätt. • Specifikation av en listas listnummer skapad med listredigeraren. • Specifikation av en listas subnamn skapad med listredigeraren. • Direkt inmatning av en lista med värden. u För att specificera en listas listnummer med listredigeraren 1. Utför följande tangentoperation i läget Run-Matrix. AK1(LIST)1(List) • Ange kommandot ”List”. 2. Ange det listnummer (heltal från 1 till 26) du vill specificera.
u Kopiera innehållet i en lista till en annan lista Använd a för att tilldela en lista innehållet i en annan. Exempel Tilldela innehållet i List 3 (41, 65, 22) till List 1 K1(LIST)1(List)da1(List)bw Istället för 1(LIST)1(List)d i exemplet ovan kan du använda !*( { )eb,gf,cc!/( } ). u Hämta ett visst element i en lista Du kan hämta värdet på ett element i en lista och använda värdet i en beräkning. Ange elementet genom att skriva motsvarande nummer inom hakparenteser.
k Rita grafen till en funktion med listdata När du använder räknarens grafiska funktioner, kan du mata in funktionen Y1 = List 1X. Om List 1 innehåller värdena 1, 2 och 3, kommer tre grafer att ritas upp på displayen: Y = X, Y = 2X, Y = 3X. Det finns vissa begränsningar när det gäller användning av listor för graffunktioner. k Skapa listor med funktionsvärden Du kan använda funktionerna för att generera tabeller i läget Table för att skapa en lista med funktionsvärden.
k Funktionsberäkningar med listor Listor kan användas på samma sätt som numeriska värden i funktionsuttryck. Om resultatet av en funktionsberäkning är en lista sparas resultatet i resultatminnet ListAns. Exempel Använd List 3 (41, 65, 22) för att beräkna sin (List 3) Använd radianer som vinkelenhet. sK1(LIST)1(List)dw 4. Växla mellan listfiler Du kan lagra upp till 26 olika listor (List 1 till List 26) i varje fil (File 1 till File 6). Du kan enkelt växla mellan olika listfiler.
5. Använda csv-filer Du kan importera innehållet i en csv-fil som sparats med den här räknaren eller skickats från en dator till listredigereraren. Du kan också spara innehållet i listan i listredigeraren som en csv-fil. Dessa operationer utförs med hjälp av funktionsmenyn för csv som visas när du trycker på 6(g)6(g)1(CSV) när listredigeraren visas på displayen.
4. I dialogrutan som visas där du väljer fil använder du f och c för att välja önskad filen du vill ha och trycker sedan på w. • Då importeras innehållet i den angivna csv-filen till listredigeraren. • Om du tryckte på 1(LOAD)1(LIST) i steg 3 börjar importen från den rad där det markerade elementet finns och skriver endast över element i listredigeraren som är desamma i csv-filen.
u Du kan också spara innehållet i listan i listredigeraren som en csv-fil 1. När listredigeraren visas trycker du på 6(g)6(g)1(CSV) för att visa funktionsmenyn för csv. 2. Tryck på 2(SAVE • AS). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Välj i vilken mapp du vill spara csv-filen. • Spara csv-filen i rotkatalogen genom att markera ”ROOT”. • Spara csv-filen i en mapp genom att använda f och c för att markera önskad mapp och tryck sedan på 1(OPEN). 4. Tryck på 1(SAVE • AS). 5.
Kapitel 4 Ekvationer Växla till läget Equation från huvudmenyn. • {SIMUL} ... {linjär ekvation med 2 till 6 okända} • {POLY} ... {andra- till sjättegradsekvation} • {SOLVER} ... {Ekvationslösning} 1. Simultana linjära ekvationer Du kan lösa simultana linjära ekvationer med två till sex okända. • Simultan linjär ekvation med två okända: a1x + b1y = c1 a2x + b2y = c2 • Simultan linjär ekvation med tre okända: … a1x + b1y + c1z = d1 a2x + b2y + c2z = d2 a3x + b3y + c3z = d3 1.
Exempel Så här löser du följande simultana linjära ekvationer för x, y och z 4x + y – 2z = – 1 x + 6y + 3z = 1 – 5x + 4y + z = – 7 1 m Equation 2 1(SIMUL) 2(3) 3 ewbw-cw-bw bwgwdwbw -fwewbw-hw 4 1(SOLVE) • Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent. • Simultana linjära ekvationer löses genom invertering av matrisen som innehåller koefficienterna för ekvationen.
2. Ekvationer av hög ordning från 2:a till 6:e graden Din räknare kan användas för att lösa ekvationer av hög ordning från 2:a till 6:e graden. • Andragradsekvation: ax2 + bx + c = 0 (a 0) • Tredjegradsekvation: ax3 + bx2 + cx + d = 0 (a 0) … • Fjärdegradsekvation: ax4 + bx3 + cx2 + dx + e = 0 (a 0) 1. Öppna läget Equation i huvudmenyn. 2. Välj läget POLY (polynomet) och ange ekvationens grad. Du kan välja en grad 2 till 6. 3. Mata in koefficienterna sekventiellt.
Lösning med komplext tal (Exempel: x3 + 2x2 + 3x + 2 = 0) Complex Mode: Real (sida 1-35) Complex Mode: a + bi Complex Mode: r∠θ • Interna beräkningar görs med en 15-femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en 10-siffrig mantissa och en 2-siffrig exponent. • Det kan ta lång tid innan resultat av en ekvation av en hög ordning av tredje grad eller högre visas på skärmen. • Ett fel ges om räknaren inte kan hitta någon lösning.
3. I den tabell med variabler som visas på displayen matar du in värden för varje variabel. • Du kan också ange värden för Upper och Lower för att definiera övre och lägre gräns för lösningens intervall. • Ett fel ges om lösningen inte finns inom det angivna intervallet. 4. Välj den variabel som du vill lösa för att lösa ekvationen. ”Lft” och ”Rgt” indikerar vänster och höger sida som beräknas med lösningen.*1 *1 Lösningar approximeras med Newton-Raphsons metod.
Kapitel 5 Grafritning Välj den ikon i huvudmenyn som motsvarar den typ av graf du vill rita eller den typ av tabell du vill skapa. • Graph … Allmän funktionsgrafritning • Run-Matrix … Manuell grafritning (sidorna 5-25 till 5-29) • Table … Taltabellgenerering (sidorna 5-30 till 5-35) • Dyna Graph … Dynamisk grafritning (sidorna 5-40 till 5-43) • Recursion … Rekursionsgrafritning eller taltabellgenerering (sidorna 5-43 till 5-48) • Conic Graphs … Kägelsnittsgrafritning (sidorna 5-48 till 5-49) 1.
I läget Table skapas en taltabell i samma färg som den rad där motsvarande funktion är registrerad. → Skärm med tabellrelaterad lista • Tabellskärm Du kan ändra den färg som används för att rita grafen och färgen på taltabellens tecken. Se ”Ändra grafinställningar” (sida 5-15) för mer information. k Rita en enkel graf (1) Rita en graf genom att helt enkelt mata in lämplig funktion. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Mata in den funktion du vill rita en graf för.
k Rita en enkel graf (2) Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja vilken du vill använda för att rita en graf. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ange funktionstyp och mata in den funktion som du vill rita en graf för. Du kan rita en graf för följande typer av uttryck i läget Graph: rektangulär koordinat (Y=f(x)), polärt koordinatuttryck, parametrisk funktion, rektangulärt koordinatuttryck (X=f(y)), olikhet. 3(TYPE)1(Y=) ... rektangulära koordinater (Y=f(x)-typ) 2(r=) ...
2(Union) .... Fyller alla områden där villkoren av de ritade olikheterna är tillfredsställda. Detta är normal standardinställning. • Om du trycker på !f(FORMAT) när skärmen med den grafrelaterade listan eller grafskärmen visas, visas en dialogruta där du kan ändra typ och färg för graflinjen. Se ”Ändra grafinställningar” (sida 5-15) för mer information. Exempel 1 Mata in funktionerna nedan och rita deras grafer.
2. Kontrollera vad som visas på en grafskärm k V-Window-inställningar (View Window) Använd V-Window för att ange värdemängd för x- och y-axlarna, och för att ange mellanrummet mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ange de V-Window-parametrar som du vill använda innan du ritar grafen. u Så här konfigurerar du V-Window-inställningar 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.
u Försiktighetsåtgärder för V-Window-inställningar • Om du matar in noll för Tθ ptch uppstår ett fel. • Ogiltiga inmatningar (värden utanför intervallet, minustecken utan ett värde osv.) orsakar fel. • När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativt. • Du kan ange uttryck (t.ex. 2π) som V-Window-parametrar. • När V-Window-inställningen producerar en axel som inte får plats på displayen, indikeras axelns skala på den kant av displayen som är närmast origo.
u Så här återkallar du V-Window-minnesinställningar 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window. 3. Tryck på 4(V-MEM)2(RECALL) för att visa popup-fönstret. 4. Tryck på en sifferknapp för att ange vilket V-Window-minne som du vill hämta inställningar från och tryck sedan på w. När du trycker på bw hämtas inställningarna i V-Windowminne 1 (V-Win1).
k Zoom Med den här funktionen kan du förstora och förminska grafen på skärmen. 1. Rita grafen. 2. Ange zoomtyp. !2(ZOOM)1(BOX) ... Rutzoomning Rita en ruta omkring ett visningsområde så förstoras området så att det fyller ut hela skärmen. 2(FACTOR) ... Faktorzoomning Anger förstoringsgraderna för x-axel och y-axel vid faktorzoomning. 3(IN)/4(OUT) ... Faktorzoomning Grafen förstoras eller förminskas med den faktor du anger, centrerat på markörens aktuella position. 5(AUTO) ...
Exempel Rita en graf för y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och utför sedan en rutzoomning. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = –8, Xmax = 8, Xscale = 2 Ymin = –4, Ymax = 2, Yscale = 1 1 m Graph !3(V-WIN)-iwiwcwc -ewcwbwJ 3(TYPE)1(Y=) (v+f)(v+e) (v+d)w 6(DRAW) 2 !2(ZOOM)1(BOX) 3 d~dw 4 d~d,f~fw • Du måste ange två olika punkter för rutzoomning och de två punkterna kan inte finnas på en rät linje, vågrätt eller lodrätt, från varandra.
u Panorera 1. När grafskärmen visas trycker du på K2(PAN). • Då öppnas läget Pan och en pekare visas ( ) mitt på skärmen. 2. Flytta pekaren till den plats du vill ta tag i och tryck sedan på w. • Då ändras pekaren från till . 3. Använd markörknapparna för att flytta skärmen i önskad riktning. När du är klar med att flytta skärmen trycker du på w. • Om du trycker på w utförs grafritningen och formen på pekaren ändras från till .
5. När dialogrutan ”V-Window values for specified background will be loaded. OK?” visas trycker du på 1(Yes) för att använda de V-Window-inställningar som sparats med g3pfilen eller 6(No) för att behålla de nuvarande V-Window-inställningarna. • När du trycker på 1(Yes) skrivs alla V-Window-inställningsvärden över utom T min, T max och T ptch med de värden som sparats i g3p-filen. 6. Stäng inställningsskärmen genom att trycka på J.
6. I dialogrutan File Name anger du ett filnamn med högst åtta bokstäver och trycker sedan på w. • Då sparas bakgrundsbilden med det namn du anger. Även bilden som angetts som Background på inställningsskärmen ändras till den nyligen sparade bakgrundsbilden. k Justera bakgrundsbildens ljusstyrka (Fade I/O) Du kan justera ljusstyrkan i grafens bakgrundsbild i ”Background”-inställningarna på inställningsskärmen. Styrkan kan ställas in på ett värde mellan 0 % (befintlig) och 100 % (helt vit).
3. Rita en graf Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktioner i minnet kan redigeras, hämtas och visas med en graf. k Ange graftyp Innan du kan lagra en graffunktion i minnet måste du ange dess graftyp. 1. När den grafrelaterade listan visas trycker du på 3(TYPE) för att visa graftypmenyn, som innehåller följande alternativ. • {Y=}/{r=}/{Param}/{X=} ... {rektangulär koordinat (Y=f(x)-typ)}/{polär koordinat}/ {parametrisk}/{rektangulär koordinat (X=f(y)-typ)} graph • {Y>}/{Y<}/{Y≥}/{Y≤} ...
u Lagra en parametrisk funktion Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde Xt3 och Yt3: x = 3 sinT y = 3 cosT 3(TYPE)3(Param) (Anger ett parametriskt uttryck.) dsvw(Inmatning och lagring av x-uttrycket.) dcvw(Inmatning och lagring av y-uttrycket.) u Skapa en sammansatt funktion Exempel Så här använder du relationer i Y1 och Y2 för att skapa sammansatta funktioner för Y3 och Y4 Y1 = (x + 1), Y2 = x2 + 3 Tilldela Y1°Y2 till Y3 och Y2°Y1 till Y4.
u Att tilldela koefficienter och variabler i en graffunktion värden Exempel Så här tilldelar du värdena −1, 0 och 1 till variabel A i Y = AX2−1 och ritar en graf för varje värde 3(TYPE)1(Y=) av(A)vx-bw J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)-b)w J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)a)w J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)b)w ffff1(SELECT) 6(DRAW) Skärmarna ovan fås fram med spårningsfunktionen (Trace). Se ”Funktionsanalys” (sida 5-52) för mer information.
3. Användf och c för att flytta markeringen till ”Line Style” och tryck sedan på w. 4. I listan med stilar som visas använder du f ochc för att flytta markeringen till önskad stil och trycker sedan på w. • Du kan markera ett alternativ genom att trycka på den siffertangent som motsvarar siffran till vänster om önskat alternativ. 5. Användf och c för att flytta markeringen till ”Line Color” och tryck sedan på w. 6.
u Ändra linjestil för en graffunktion 1. På skärmen med grafrelationslistan, använd f och c för att markera relationen vars linjestil du vill ändra. 2. Tryck på 4(TOOL)1(STYLE). 3. Välj linjestilen. Exempel Så här ändrar du linjestilen för y = 2x2 – 3, som är lagrat i område Y1, till ”Broken” 4(TOOL)1(STYLE)3( ) (Väljer ”Broken”.) k Redigera och radera funktioner u Redigera en funktion i minnet Exempel Så här ändrar du uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till y = 2 x2 – 3 e (Visar markören.
u Så här tar du bort en funktion 1. När grafrelationslistan visas, tryck på f eller c för att flytta markeringen till det område som innehåller den funktion som du vill ta bort. 2. Tryck på 2(DELETE) eller D. 3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort funktionen eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. • Används proceduren ovan för att radera en linje i en parametrisk funktion (så som Xt2), raderas också motsvarande parade linje (Yt2, i fallet av Xt2).
• Grid: Line (Axes: On, Label: Off) Med den här inställningen visas skalans linjer för x-axeln och y-axeln. Om du ändrar V-Window Xscale-inställning till 0 när ”Line” har angetts som inställning för Grid leder det till att de vertikala linjerna försvinner från displayen. Om du ändrar V-Window Yscale-inställning till 0 leder det till att de horisontella linjerna försvinner. • Axes: Off (Label: Off, Grid: Off) Med den här inställningen tas axellinjerna bort från displayen.
u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet 1. Tryck på 4(TOOL)2(GPH-MEM)1(STORE) för att visa popup-fönstret. 2. Tryck på en sifferknapp för att ange det grafminne där du vill spara graffunktionen och tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras graffunktionen i grafminne 1 (G-Mem1). • Det finns 20 grafminnen numrerade G-Mem1 till G-Mem20. • Om du lagrar en funktion i ett minnesområde som redan innehåller en funktion ersätts den befintliga funktionen med den nya.
k Spara grafskärminnehåll som en bild (g3p-fil) Det finns två metoder som kan användas för att spara en g3p-fil. • Spara i bildminnet Med den här metoden kan du tilldela en bild ett nummer från 1 till 20 när du sparar den. Bilden lagras i lagringsminnets PICT-mapp som en fil med namnet Pict01.g3p till Pict20.g3p. • Spara med ett tilldelat namn Med den här metoden sparas bilden i den mapp du önskar i lagringsminnet. Du kan tilldela ett filnamn som är högst åtta tecken långt.
• Om du vill spara bilden i en mapp flyttar du markeringen till önskad mapp med f och c och trycker sedan på 1(OPEN). → 3. Tryck på1(SAVE • AS). 4. I dialogrutan File Name anger du ett filnamn med högst åtta bokstäver och trycker sedan på w. k Hämta en bild (g3p-fil) till en grafskärm Det finns två metoder som kan användas för att hämta en bild (g3p-fil) till en grafskärm. • Hämta en bild från bildminnet (Pict01.g3p till Pict20.
5. Rita två grafer på samma skärm k Kopiera grafen till underskärmen Med dubbelgraf kan du dela skärmen i två delar. Du kan sedan rita två olika funktionsgrafer och jämföra dem, eller rita en normalstor graf på ena sidan och en förstoring av den på andra sidan. Detta gör dubbelgraf till ett kraftfullt grafanalysverktyg. Med dubbelgraf kallas vänstersidan av skärmen för ”huvudskärm” och högersidan för ”underskärm”. u Huvudskärm Grafen på huvudskärmen ritas upp från en funktion.
Om du trycker på 1(SELECT) när en av funktionerna märkta med ” R ” eller ” B ” har markerats, kommer dess ” R ” eller ” B ”-indikator att tas bort. En funktion utan indikator ritas på huvudskärmen (på displayens vänstra sida). • Grafinställningen kan bara utföras för den graf som visas på vänster sida av dubbelgrafskärmen. • Om du ändrar grafinställningarna för ett uttryck märkt ” B ” på skärmen med grafrelationslistan och sedan ritar upp grafen, tillämpas ändringarna på båda graferna.
6. Manuella grafer k Rektangulär koordinatgraf Inmatning av grafkommandot i Run-Matrix -läge möjliggör ritning av rektangulära koordinatgrafer. 1. I huvudmenyn öppnar du läget Run-Matrix. 2. Ändra inställningen ”Input/Output” till ”Linear” på inställningsskärmen. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Mata in kommandon för ritning av den rektangulära koordinatgrafen. 5. Mata in funktionen. Exempel Rita en graf för y = 2x2 + 3x – 4. Använd följande V-Window-inställningar.
k Rita flera grafer på samma skärm (överskrivningsgraf) Använd följande procedur för att tilldela olika värden till en variabel i ett uttryck och skriva över de resulterande graferna på skärmen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som följer: Uttryck med en variabel ,!+( [ ) variabel !.(=) värde , värde , ...
• Du kan inte ändra linjefärg eller linjestil för grafer som ritas med ovanstående operation. • Det går bara att ändra värdet för en av variablerna i uttrycket. • Följande kan användas som variabelnamn: X, Y, r, θ, T. • Du kan inte tilldela en variabel till variabeln i funktionen. • När Simul Graph är aktiverat ritas alla grafer för de angivna variabelvärdena upp samtidigt. • Överskrivning kan användas när du ritar grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.
Exempel Registrera {3, 1, −1} i List 1 och rita sedan en graf för y = (List 1)x2 − 3. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Statistics dwbw-bw 2 m Graph 3 !m(SET UP)cccc3(Off)J 4 !3(V-WIN)-fwfwbwc-ba wbawcwJ 5 3(TYPE)1(Y=)!b(List)bvx-dw 6 6(DRAW) • När flera grafer ritas samtidigt enligt ovanstående operation, ritas de i fem olika färger i följande ordning: blå, röd, grön, magenta och svart.
u Rita en graf för en funktion med kopiera och klistra in 1. Kopiera den funktion för vilken du vill rita en graf till urklipp. 2. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 3. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsmenyn. 4. Konfigurera V-Window-inställningarna. 5. Rita grafen. 6. Klistra in uttrycket. Exempel Klistra in den tidigare kopierade funktionen Y=X från urklipp medan grafen för y = 2x2 + 3x – 4 visas Använd följande V-Window-inställningar.
7. Använda tabeller Från huvudmenyn, växla till läget Table. k Lagra en funktion och generera en taltabell u Lagra en funktion Exempel Så här lagrar du funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1 Flytta markeringen i tabellrelationslistan med f och c till det minnesområde där du vill lagra funktionen. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den. u Ange variabler Det finns två sätt att ange värden för variabel x när du genererar en numerisk tabell.
u Generera en tabell med en lista 1. Visa inställningsskärmen när tabellrelationslistan visas på skärmen. 2. Markera ”Variable” och tryck sedan på 2(LIST) för att visa popup-fönstret. 3. Välj den lista som innehåller de värden som du vill tilldela till variabel x. • Om du t.ex. vill välja List 6 trycker du på gw. Detta ändrar inställningen för Variable på inställningsskärmen till List 6. 4. När du angivit önskad lista kan du återgå till föregående skärm genom att trycka på J.
u Generera en differentialnummertabell Om du ändrar inställningen ”Derivative” på inställningsskärmen till ”On” visas en taltabell där derivatan visas när du genererar en taltabell. Om markören finns vid en differentialkoefficient visas ”dY/dX” på översta raden, vilket indikerar differential. • Ett fel uppstår om en graf för vilken en värdemängd anges eller en överskrivningsgraf inkluderas i grafuttrycken. u Ange funktionstypen En funktion kan ha någon av följande tre typer.
k Kopiera en tabellkolumn till en lista Med en enkel operation kan du kopiera innehållet i en numerisk tabellkolumn till en lista. Flytta markören till den kolumn som du vill kopiera med d och e. Markören kan finnas i valfri rad. u Så här kopierar du en tabell till en lista Exempel Kopiera innehållet i kolumn x till List 1 K1(LISTMEM) Ange numret på den lista som du vill kopiera och tryck sedan på w. bw • Färgen på texten i listan där du utför inklistringen blir svart.
Exempel Spara de två funktionerna nedan, generera en taltabell och rita sedan upp en linjegraf. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Y1 = 3x2 – 2, Y2 = x2 Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Table 2 !3(V-WIN)awgwbwc -cwbawcwJ 3 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw vxw 4 5(SET)-dwdwbwJ 5 6(TABLE) 6 5(GPH-CON) • Du kan använda Trace, Zoom eller Sketch när du har ritat upp en graf.
Exempel Spara funktionen Y1 = 3x2 – 2 och visa dess taltabell och linjegraf samtidigt. Använd värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Table 2 !3(V-WIN)awgwbwc -cwbawcwJ 3 !m(SET UP)ccc1(T+G)J 4 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw 5 5(SET) -dwdwbwJ 6 6(TABLE) 7 5(GPH-CON) • Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i Table-läge och Recursion-läge.
8. Modifiera en graf Med funktionen Modify kan du modifiera värdet för en variabel i ett grafuttryck (till exempel värdet för A i Y = AX2) på grafskärmen och se hur förändringen påverkar grafen. k Översikt över funktionen Modify Funktionen Modify kan användas i Graph-läge och Conic Graphs-läge. För att utföra funktionen Modify i Graph-läge, gå till skärmen med grafrelationslistan och tryck på 5(MODIFY). I Conic Graphs-läge, gå till inmatningsskärmen för koefficienter och tryck på 1(MODIFY).
k Operationer med funktionen Modify u Modifiera en graf i Graph-läge 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsmenyn. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Ange funktionstyp och mata in en funktion som innehåller variabler. • Förutom manuell inmatning kan du även mata in ett uttryck som innehåller variabler med hjälp av den inbyggda listan med funktionstyper, som visas när du trycker på 4(TOOL)3(BUILT-IN).
9 -cw 0 J u Modifiera en graf i Conic Graphs-läge Exempel I Conic Graphs-läge, registrera den parametriska ekvationen X = H + T ; Y = K + AT2 och initialvärdena A=2, H=0, K=0. Använd därefter funktionen Modify för att ändra H till −1 och sedan K till −1. Observera förändringarna i grafen. 1. Från huvudmenyn, växla till Conic Graphs-läge. 2. Tryck på 3(PARAM) för att visa listan med parametriska ekvationer. 3. Använd c för att flytta markeringen till X = H + T ; Y = K + AT2 och tryck sedan på w.
7. Tryck på c. Kontrollera att raden K=0 är magentafärgad och tryck sedan på -bw. 8. Avsluta modifieringen genom att trycka på J. k Kopiera ett grafuttryck till grafrelationslistan medan funktionen Modify utförs Du kan använda följande procedur för att kopiera uttrycket (inklusive dess aktuella tilldelade koefficientvärden) som användes för att rita en graf med funktionen Modify. 1. Tryck på K1(COPY) när grafen som ska kopieras visas och funktionen Modify utförs.
9. Dynamiska grafer k Använda dynamiska grafer Med dynamiska grafer kan du ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion, och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör att du kan se hur de koefficienter och termer som en funktion består av påverkar grafens form och placering. 1. Från huvudmenyn, växla till Dyna Graph-läge. 2. Konfigurera V-Window-inställningarna. 3. Ange Dynamic Type på inställningsskärmen. 1(Cont) ... Kontinuerlig 2(Stop) ...
Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A (x – 1)2 – 1, där värdet på koefficient A ändras från 2 till 5 i steg om 1. Grafen ritas 10 gånger. 1 m Dyna Graph 2 !3(V-WIN)1(INITIAL)J 3 !m(SET UP)c2(Stop)J 4 5(BUILT-IN)c1(SELECT) 5 !f(FORMAT)b(Black) 6 4(VAR)cwbw-bw 7 2(SET)cwfwbwJ 8 3(SPEED)3( )J 9 6(DYNA) Upprepas från 1 till 4.
Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = Ax, där värdet för koefficient A ändras från 1 till 4 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger. 1 m Dyna Graph 2 !3(V-WIN)1(INITIAL)J 3 !m(SET UP)cc1(On)J 4 5(BUILT-IN)1(SELECT) 5 4(VAR)bwaw 6 2(SET)bwewbwJ 7 3(SPEED)3( )J 8 6(DYNA) ····→ ←···· k Funktion för antalet punkter vid grafberäkning Använd den här funktionen för att ange att alla punkter på den dynamiska grafens x-axel ska ritas, eller varannan punkt.
u Så här sparar du data i minnet för dynamiska grafer 1. Tryck på A samtidigt som en dynamisk grafritning utförs om du vill växla till menyn för hastighetsjustering. 2. Tryck på 5(STORE). Tryck på 1(Yes) i den bekräftelsedialogruta som visas om du vill spara data. u Så här hämtar du data från minnet för dynamiska grafer 1. Visa listan över relationer för en dynamisk graf. 2. Om du trycker på 6(RECALL) hämtas innehållet i minnet för dynamiska grafer och grafen ritas. 10.
Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan tre termer enligt uttrycket an+2 = an+1 + an, med de initiala termerna a1 = 1, a2 = 1 (Fibonacci-följd), där n ändras i värde från 1 till 6. 1 m Recursion 2 3(TYPE)3(an+2) 3 4(n.an ··)3(an+1)+2(an)w 4 5(SET)2(a1)bwgwbwbwJ 5 6(TABLE) * De första två värdena motsvarar a1 = 1 och a2 = 1. • Om du trycker på 1(FORMULA) återgår du till skärmen för lagring av rekursionsformler.
1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awgwbwc -bfwgfwfwJ 3 3(TYPE)2(an+1)c2(an)+bw 4 5(SET)2(a1)bwgwbwJ 5 1(SEL+S)f2( )J 6 6(TABLE) 7 5(GPH-CON) • Du kan ändra linjefärg och linjestil för grafer på rekursionsformelskärmen och på grafskärmen. Om du vill göra ändringen på rekursionsformelskärmen, se ”Ändra grafinställningar på skärmen med grafrelationslistan” (sida 5-15). Om du vill göra ändringen på grafskärmen, se ”Ändra grafinställningar på grafskärmen” (sida 5-16).
1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awcwbwc awewbwJ 3 3(TYPE)2(an+1)a.j2(an)w 4(n.an ··)3(bn)+a.b1(n)-a.cw 4 5(SET)2(a1)bwbawbwbwJ 5 6(TABLE) 6 3(PHASE) • Färgen som används för faskurvan är den färg som tilldelats till det initiala uttrycket. Vid ritning av en faskurva från uttryck an och uttryck bn används exempelvis färgen från uttrycket an.
• När ”On” är valt för ”ΣDisplay” på inställningsskärmen och alla tre uttryck som du matat in i läget Recursion är valda för tabellgenerering, använd funktionsmenyn som visas när du trycker på 3(PHASE) på tabellskärmen för att ange vilka två av uttrycken du vill använda och för att ange om du vill använda numeriska sekvensdata eller numeriska sekvenssumdata. 1(a • b).......... Graf med numeriska sekvenser an (an+1, an+2) och bn (bn+1, bn+2) 2(b • c) ..........
Exempel Rita WEB-grafen för rekursionsformeln an+1 = –3(an)2 + 3an, bn+1 = 3bn + 0,2 och kontrollera om divergens eller konvergens föreligger. Använd följande värdemängd: Start = 0, End = 6, a0 = 0,01, anStr = 0,01, b0 = 0,11, bnStr = 0,11 1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awbwbwc awbwbwJ 3 3(TYPE)2(an+1)-d2(an)x+d2(an)w d3(bn)+a.cw 4 5(SET)1(a0) awgwa.abwa.bbwc a.abwa.bbwJ 5 6(TABLE) 6 4(WEB-GPH) 7 w~w(an är konvergens) cw~w(bn är divergens) • Om du vill ändra graflinjestilen trycker du på 1(SEL+S) efter steg 4.
3. Välj mönstret för funktionen enligt den sorts graf du vill rita. R w 4. Ange funktionens koefficienter och rita grafen. Exempel Mata in den rektangulära koordinatfunktionen x = 2y2 + y − 1 och rita en graf av en parabel som är öppen till höger och mata sedan in den polära koordinatfunktionen r = 4cosθ och rita en cirkelgraf.
12. Rita punkter, linjer och text på grafskärmen (Sketch) Med ritfunktionen (sketch) kan du rita punkter och linjer inuti grafer. Du kan välja en av fem olika linjestilar och sju olika färger för att rita med ritfunktionen. u Så här ritar du punkter, linjer och text på grafskärmen 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Konfigurera V-Window-inställningarna. 3. Gör följande inställningar på inställningsskärmen efter behov. • Sketch Line ... Standardlinjestil för ritning av en linje • Plot/LineCol ...
8. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren ( w.*3 ) till den plats där du vill rita och tryck på *1 Exemplet ovan visar den funktionsmeny som visas i Graph-läge. Vilka menyalternativ som visas beror på i vilket läge du arbetar. *2 För en inverterad funktionsgraf startar ritningen omedelbart när du väljer det här alternativet. För en inverterad funktionsgraf används alltid linjestilen och linjefärgen som har valts med inställningarna ”Sketch Line” och ”Plot/LineCol” på inställningsskärmen.
13. Funktionsanalys k Läsa koordinater på en graflinje Med spårningsfunktionen (Trace) kan du flytta en pekare längs en graf och läsa av koordinater på displayen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Rita grafen. 3. Tryck på !1(TRACE), så visas en pekare i mitten av grafen.*1 4. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill visa koordinaterna.
• Om du trycker på w medan -pekaren befinner sig på en graf (vid användning av Trace, G-Solve, o.s.v.) placeras en punkt på pekarplatsen tillsammans med en etikett som anger punktens koordinater. Genom att trycka på aD tar du bort den senaste punkten och koordinatetiketten som skapades. • Punkter som har skapats med operationen ovan visas som för koordinatvärden som ingår i grafuttrycket eller för värden som inte ingår.
k Koordinatavrundning Den här funktionen avrundar koordinatvärden som visas av spårningsfunktionen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Rita grafen. 3. Tryck på !2(ZOOM)6(g)3(ROUND). Detta gör att V-Window-inställningarna ändras automatiskt i enlighet med Rnd-värdet. 4. Tryck på !1(TRACE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren längs grafen. De koordinater som nu visas har avrundats.
u Så här beräknar du roten till en graf 1. Rita en graf. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)1(ROOT). 3. Om det finns flera grafer på grafskärmen kommer en av dem att börja blinka. Använd f och c för att flytta den blinkande markeringen till den graf du vill analysera. 4. Välj den blinkande grafen genom att trycka på w. Detta visar värdet som beräknats med analysen. Exempel Rita funktionen nedan och beräkna därefter rötterna. Y1 = x3 − 4x • När en analys ger flera värden trycker du på e för att beräkna nästa värde.
Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm skärningspunkten mellan Y1 och Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x2 • Du kan endast beräkna skärningspunkten för grafer med rektangulära koordinater (Y=f(x)-typ) och olikhetsgrafer (Y > f(x), Y < f(x), Y ≥ f(x) eller Y ≤ f(x)). • Var och en av följande orsaker kan ge sämre noggrannhet eller till och med göra det omöjligt att få fram lösningar.
u Så här beräknar du integralvärdet för ett givet intervall Använd följande procedur för att erhålla integralvärden för ett givet intervall. 1. Rita grafen. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)6(g)3(∫dx)1(∫dx). Om det finns flera grafer på grafskärmen kommer en av dem att börja blinka. 3. Använd f och c för att flytta den blinkande markeringen till grafen som du vill välja och tryck sedan på w. 4. Använd d och e för att flytta pekaren för den nedre gränsen till önskad plats och tryck sedan på w. 5.
Exempel Rita en graf för Y = sin X och fastställ sedan grafens integralvärde och areavärde för området mellan roten till det negativa värdet närmast origo och roten till det positiva värdet närmast origo Integralvärde Area-värde • Om det finns 21 eller fler rötter mellan de två rötter som du anger, uppstår ett fel. • Integralvärden och areavärden kan endast beräknas för grafer med rektangulära koordinater.
u Bestämma integralvärdet och arean mellan rötterna till en graf och skärningspunkten mellan två grafer 1. Rita graferna. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)6(g)3(∫dx)e(MIXED). • Om det finns tre eller flera grafer på grafskärmen kommer en av dem att blinka. Använd f och c för att flytta blinkandet till den graf vars integrerade värde du vill bestämma och tryck sedan på w. Flytta blinkandet igen till en av de andra graferna och tryck sedan på w. 3.
När du har ritat en graf över ett kägelsnitt trycker du på !5(G-SOLVE) för att visa följande menyer för grafanalys. u Parabolisk grafanalys • {FOCUS}/{VERTEX}/{LENGTH}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{längd på latus rectum} {excentricitet} • {DIRECTX}/{SYMMETRY} ... {styrlinje}/{symmetriaxel} • {X-ICEPT}/{Y-ICEPT} ... {x-avskärning}/{y-avskärning} u Cirkulär grafanalys • {CENTER}/{RADIUS} ... {medelpunkt}/{radie} • {X-ICEPT}/{Y-ICEPT} ...
• När du beräknar två brännpunkter för en elliptisk eller hyperbolisk graf, trycker du på e för att beräkna den andra brännpunkten. Om du trycker på d återgår du till den första brännpunkten. • När du beräknar två vertex för en hyperbolisk graf, trycker du på e för att beräkna andra vertex. Om du trycker på d återgår du till första vertex. • Om du trycker på e när du beräknar vertex för en ellips beräknas nästa värde. Om du trycker på d bläddrar du bakåt genom föregående värden. En ellips har fyra vertex.
Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar Viktigt! Det här kapitlet innehåller ett antal bilder av grafskärmar. På alla de här bilderna har nya datavärden matats in för att understryka de särskilda egenskaperna hos den graf som ritas. Observera att när du försöker rita en liknande graf, använder enheten de värden som du har matat in med hjälp av listfunktionen.
k Allmänna grafinställningar [GRAPH]-[SET] I det här avsnittet beskrivs hur du använder skärmen med de allmänna grafinställningarna för att göra följande inställningar för varje graf (GRAPH1, GRAPH2, GRAPH3). • Graph Type (Graftyp) Standardgraftypen för alla grafer är punktdiagram. Du kan välja mellan ett flertal olika statistikgraftyper för varje graf. • XList, YList Standardinställningen för statistikdata är List 1 för data med en variabel, och List 1 och List 2 för data med parvariabler.
u Så här visar du skärmen med allmänna grafinställningar Om du trycker på 1(GRAPH)6(SET) visas skärmen med allmänna grafinställningar. • StatGraph (specificering av statistikgraf) • {GRAPH1}/{GRAPH2}/{GRAPH3} ... graf {1}/{2}/{3} • Graph Type (specificering av graftyp) • {Scatter}/{xyLine}/{NPPlot}/{Pie} ... {punktdiagram}/{xy linjegraf}/{normal sannolikhet}/ {cirkeldiagram} • {Hist}/{MedBox}/{Bar}/{N-Dist}/{Broken} ...
Om du väljer detta: Sker följande: NPPlot, Pie, Bar On Färgen som specificeras för listdatan visas i grafen. Off Specifikationer om listdatafärg ignoreras. Hist, Broken X&Freq Färger som är specifierade både för XList- och Frequencydatalistan visas i grafen. För den här graftypen: • När samma linjer i XList- och Frequency-datalistan har samma färg, ritas grafen med den färgen. • När samma linjer i XList- och Frequency-datalistan har olika färg, visas punkttyper och linjer så som beskrivs nedan.
• {Auto} ... Byter färg när grafer ritas i följande ordning för varje dataobjekt (eller datapar): blå, röd, grön, magenta och svart. Cykeln upprepas när alla fem färger har använts. För vissa grafer ritas olika delar av grafen (punkter, linjer o.s.v.) automatiskt med olika färger. {Auto} kan bara väljas när graftypen är Scatter, xyLine, NPPlot eller Broken.
När ”Hist” (Histogram) har valts som Graph Type: • Hist Area (anger fyllningsfärg för ett histogram.) Inställningarna är desamma som för Pie Area. • Hist Border (anger färg för ett histograms kantlinje.) Inställningarna är desamma som för Pie Border. • Inställningen Hist Border är alltid ”Link” när något annat än ”Off” har valts som inställning för Color Link. När ”MedBox” (med-box-graf) har valts som Graph Type: • Outliers (specificering av ytterlighetsvärden) • {On}/{Off} ...
• D1 Area, D2 Area, D3 Area (anger fyllningsfärg för stapelgraferna Data 1, Data 2 och Data 3.) Inställningarna är desamma som för Hist Area. • D1 Border, D2 Border, D3 Border (anger gränsfärger för stapelgraferna Data 1, Data 2 och Data 3.) Inställningarna är desamma som för Hist Border. k Ritning-/icke-ritning-status för graf [GRAPH]-[SELECT] Följande procedur kan användas för att ange ritning (On)/icke-ritning (Off) för var och en av graferna i grafmenyn.
2. Beräkna och rita graf för statistiska data för en variabel Data med en variabel har bara värden för en enskild variabel. Om du exempelvis beräknar medellängden för eleverna i en klass finns det bara en variabel (längd). Statistik med en variabel inbegriper fördelning och summa. Följande typer av grafer är tillgängliga för statistik med en variabel. Du kan också använda procedurerna under ”Parametrar för statistikgrafer” på sida 6-1 för att göra önskade inställningar innan du ritar varje graf.
k Histogram ”XList” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte anges. ⇒ w(Draw) Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för Start och Width. k Med-box-graf Med den här typen av graf kan du se hur ett stort antal dataposter grupperas inom specifika intervall.
k Stapelgraf Du kan specificera upp till tre listor för att rita en graf. Grafen är betecknad [1], [2], [3] och så vidare, motsvarande linjerna 1, 2, 3 och så vidare av listan som används för grafens data. • Följande kan orsaka fel och avbryter ritandet av en stapelgraf. - Ett Condition ERROR uppstår när ritningen av multipla grafer specificeras med On/Offskärmen för grafer (sida 6-7) och stapelgrafen är specificerad för en av graferna och en annan graftyp är specificerad för en annan graf.
⇒ w(Draw) Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för Start och Width. k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel Statistik med en variabel kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för enskilda variabler som på bilden till höger när du trycker på 1(1-VAR). • Använd c för att scrolla ner i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.
k Beräkningsmetoder för inställningarna Std och OnData Q1, Q3 och Med kan beräknas i enlighet med inställningarna för ”Q1Q3 Type” på inställningsskärmen som beskrivs nedan. u Std (1) När alla frekvensvärden är heltal Med denna beräkningsmetod beror genomförandet på om antalet element n i populationen är ett jämt eller udda antal. När antalet element n är jämt: Med mittpunkten av den totala populationen som referens delas populationen upp i två grupper: en lägre halv grupp och en övre halv grupp.
Mittpunkten 1 2 3 Mittpunkten 4 5 6 7 8 9 Median 2+3 = Q1 2 7+8 = Q3 2 (2) När frekvens innehåller bråkvärden Q1-, Q3- och Med-värdena för denna beräkningsmetod beskrivs nedan. Q1 = {värde av element vars kumulativa frekvensrelation är större än 0,25 och närmast 0,25} När kumulativ frekvensrelation för vissa datavärden är exakt 0,25, Q1 är medelvärdet av det datavärdet och nästa datavärde.
u OnData Q1-, Q3- och Med-värdena för denna beräkningsmetod beskrivs nedan. Q1 = {värde av element vars kumulativa frekvensrelation är större än 0,25 och närmast 0,25} Q3 = {värde av element vars kumulativa frekvensrelation är större än 0,75 och närmast 0,75} Följande visar ett verkligt exempel på ovanstående.
3. Beräkna och rita statistisk data för variabelpar (kurvpassning) k Rita ett punktdiagram och en xy-linjegraf Följande procedur ritar ett punktdiagram och ansluter punkterna för att skapa en xy-linjegraf. 1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2. Mata in data i en lista. 3. Ange Scatter (punktdiagram) eller xyLine (xy-linjegraf) som graftyp och rita sedan grafen. Tryck på A, J eller !J(QUIT) för att återgå till listredigeraren. Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan.
k Rita en regressionsgraf Använd följande procedur för att mata in statistikdata med parvariabler, utföra en regressionsberäkning med hjälp av data och sedan rita en graf över resultaten. 1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2. Mata in data i en lista och rita punktdiagrammet. 3. Välj regressionstypen, utför beräkningen och visa regressionsparametrarna. 4. Rita regressionsgrafen. Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita in data i ett punktdiagram.
k Visa resultat av regressionsberäkning När du utför en regressionsberäkning visas de beräknade resultaten av regressionsformelparametern (som till exempel a och b i den linjära regressionen y = ax + b) på displayen. Beräkningen av regressionsformelns parametrar visas också så fort du trycker på 1(CALC) och funktionstangenten för att välja en regressionstyp medan grafen visas. Följande parametrar visas också på resultatskärmen för regressionsberäkningen. r ..............
k Med-Med-graf När du misstänker att det finns ett antal extremvärden, kan du använda en Med-Med-graf i stället för minstakvadratmetoden. Detta liknar linjär regression, men minimerar effekten av extrema värden. 1(CALC)3(Med) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för Med-Med-graf. y = ax + b a .............. lutning för Med-Med-graf b ..............
k Logaritmisk regressionsgraf Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för logaritmisk regression är y = a + b × ln x, så om vi antar att X = ln x, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln y = a + bX. 1(CALC)6(g)2(Log) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för logaritmisk regression. y = a + b·ln x a .............. regressionens konstantterm b ..............
k Potensregressionsgraf Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen av x. Standardformeln för Potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi ln y = ln a + b × ln x. Om vi sedan antar att X = ln x, Y = ln y och A = ln a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bX. 1(CALC)6(g)4(Power) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för potensregressionen. y = a·xb a .............. regressionens koefficient b ..............
k Logistisk regressionsgraf Logistisk regression lämpar sig bäst för tidsbaserade fenomen där det förekommer en kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt uppnås. Följande modellformel gäller för logistisk regression. y= c 1 + ae–bx 1(CALC)6(g)6(g)1(Logistic) 6(DRAW) • Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel. k Residualberäkning Faktiska punkter (y-koordinater) och regressionsmodellavstånd kan beräknas under regressionsberäkningar.
k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en parad variabel Statistik med parvariabler kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen visas de beräknade resultaten för variabelpar som på bilden nedan när du trycker på 1(CALC)1(2-VAR). • Använd c för att scrolla ner i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen. o ........... medelvärdet av data som lagras i xList Σy2 ........ kvadratsumman av data som lagras i yList Σx .........
4. Utföra statstikberäkningar Alla statistikberäkningar fram till nu har utförts efter att en graf har visats. Följande procedurer kan användas för att utföra enbart statistikberäkning. u Så här anger du datalistor för statistikberäkning Du måste mata in statistikdata för den beräkning du vill utföra och ange var de finns innan du påbörjar en beräkning. Visa aktuella statistikdata och tryck sedan på 2(CALC)6(SET). Nedan anges vad de olika alternativen står för. 1Var XList .......
k Statistikberäkning med parad variabel I föregående exemplet under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en parad variabel”, visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen. De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar listredigeraren och trycker på 2(CALC)2(2-VAR).
u Beräkning av korrrelationskoefficient (r), determinationskoefficient (r2) och medelkvadratavvikelse (MSe) Efter parametrarna för regressionsformeln visas på resultatskärmen visas även följande parametrar. Vilka parametrar som visas beror på regressionsformeln. Korrelationskoefficient (r) Visade följande: beräkning av linjär regression, logaritisk regression, exponentregression eller potensregression.
• Potensregression ........................... MSe = • Sinusregression.............................. MSe = • Logistisk regression........................
u Kopieringsfunktion för regressionsformler från en skärm med resultatet av en regressionsberäkning Förutom den normala kopieringsfunktionen för regressionsformler, som gör att du kan kopiera resultatskärmen för en regressionsberäkning efter att du har ritat en statistikgraf (som till exempel ett punktdiagram), har läget Statistics också en funktion som gör att du kan kopiera den regressionsformel som erhållits som resultat av en regressionsberäkning.
k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning Du kan beräkna normala sannolikhetsfördelningar för statistik med en variabel i läget Run-Matrix. Tryck på K6(g)3(PROB)6(g) för att visa en funktionsmeny med följande alternativ. • {P(}/{Q(}/{R(} ... hämtar normalt sannolikhetsvärde {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)} • {t(} ... {erhåller normaliserat variatvärde t(x)} • Den normala sannolikheten P(t), Q(t) och R(t) samt normaliserat variatvärde t(x) beräknas med hjälp av följande formler.
1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2 Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2. 3. Utför de statistiska beräkningarna med en variabel. Det går att erhålla normaliserat variatvärde endast efter att statistikberäkningar för en variabel gjorts. 2(CALC)6(SET) 1(LIST)bw c2(LIST)cw!J(QUIT) 2(CALC)1(1-VAR) 4. Tryck på m, och välj läget Run-Matrix, tryck på K6(g)3(PROB)6(g) för att hämta menyn för sannolikhetsberäkning (PROB). 3(PROB)6(g)4(t() bga.
k Rita en graf över normal sannolikhetsfördelning Du kan rita en graf för normala sannolikhetsfördelningar med manuell grafritning i läget Run-Matrix. 1. I huvudmenyn öppnar du läget Run-Matrix. 2. Mata in kommandon för att rita en graf med rektangulära koordinater. 3. Mata in sannolikhetsvärdet. Exempel Så här ritar du en graf över en normalfördelning P (0,5). 1 m Run-Matrix !m(SET UP)2(Line)J 2 !4(SKETCH)1(Cls)w 5(GRAPH)1(Y=) 3 K6(g)3(PROB)6(g)1(P()a.
k Bestämma urvalets standardavvikelse, objektiv varians, populationens standardavvikelse och populationens varians från listdata Du kan använda funktioner för att bestämma urvalets standardavvikelse, objektiv varians, populationens standardavvikelse och populationens varians för specificerade listdata. Beräkningen utförs i läget Run-Matrix.
k Beräkningar med en TEST-kommandot Du kan använda speciella funktioner i läget Run-Matrix eller läget Program för att utföra beräkningar som är samma som i läget Statistics Z-test, t-test och andra testberäkningar (sida 6-33).
5. Tester Funktionen Z Test kan användas för att utföra flera olika standardiserade hypotesprövningar. Du kan till exempel pröva om ett urval är representativt för populationen, under förutsättning att populationens (till exempel ett lands befolkning) standardavvikelse är känd från tidigare hypotesprövningar. Z-testning används till exempel vid marknadsundersökningar och opinionsundersökningar som kommer att upprepas flera gånger.
Följande sidor förklarar olika statistiska beräkningsmetoder som bygger på principerna ovan. Detaljerad information om statistiska principer och statistisk terminologi finns i kursböcker i ämnet. På den initiala skärmen för läget Statistics trycker du på 3(TEST) för att visa testmenyn, som innehåller följande alternativ. • 3(TEST)1(Z) ... Z-tester (nedan) 2(t) ... t-tester (sida 6-37) 3(CHI) ... χ2-tester (sida 6-40) 4(F) ... 2-Sample F-tester (sida 6-42) 5(ANOVA) ...
u 1-Sample Z-testet Detta test används när populationens standardavvikelse är känd. Ett 1-Sample Z-test utförs på standardfördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 1(Z) 1(1-SAMPLE) Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ≠11.4 .......... testets riktning sx .................. Visas endast för inställningen Data:List. • [Save Res] sparar inte μ-villkoret på rad 2.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ1≠μ2 ............ testets riktning sx1 ................ Visas endast för inställningen Data:List. sx2 ................ Visas endast för inställningen Data:List. • [Save Res] sparar inte μ1-villkoret på rad 2. u 1-Prop Z-test Detta test används för att pröva ett antagande om en okänd andel lyckade utfall.
u 2-Prop Z-test Detta test jämför andelen lyckade utfall från två populationer. Ett 2-Prop Z-test utförs på standardfördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 1(Z) 4(2-PROP) Utdataexempel för beräkningsresultat p1>p2 ............ testets riktning • [Save Res] sparar inte p1-villkoret på rad 2. k t-tester u Gemensamma t-test funktioner Du kan använda följande grafanalysfunktion efter att du har ritat ett t-testresultat. • 1(T) ... Visar t-resultat.
u 1-Sample t-test Detta test använder hypotesprövningen för ett okänd populationsmedelvärde där populationens standardavvikelse inte är känd. Ett 1-Sample t-test utförs på t-fördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 2(t) 1(1-SAMPLE) Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ≠11.3 .......... testets riktning • [Save Res] sparar inte μ-villkoret på rad 2.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ1≠μ2 ............ testets riktning sp ................. Visas endast med inställningen Pooled:On. • [Save Res] sparar inte μ1-villkoret på rad 2. u LinearReg t-test LinearReg t-test behandlar datamängder med variabelpar som (x, y)-par och använder minstakvadratmetoden för att hitta bästa möjliga a, b-koefficienter för regressionsformeln y = a + bx.
Om du trycker på 6(COPY) när ett beräkningsresultat visas på displayen kopieras regressionsformeln till grafrelationlistan. Om du har angett en lista för alternativet [Resid List] i inställningsmenyn sparas regressionsformelns residualdata automatiskt i den listan efter beräkningen. • Det går inte att rita en graf för ett LinearReg t-test. • [Save Res] sparar inte β & ρ-villkoret på rad 2.
Ange sedan de listor som innehåller data. Nedan förklaras vad alternativet ovan betyder. Observed ...... listans namn (1 till 26) som innehåller observationerna (endast positiva heltal) Expected ....... listans namn (1 till 26) som används för att spara förväntad frekvens CNTRB ......... Specificerar en lista (List 1 till List 26) som lagringsplats för varje observerat värde som erhållits som beräkningsresultat. Utdataexempel för beräkningsresultat CNTRB .........
• Matrisen måste bestå av minst två rader och två kolumner. Ett fel uppstår om matrisen endast innehåller en rad eller en kolumn. • Om du trycker på 1(Mat) när parametern ”Observed” eller ”Expected” är markerad visas matrisinställningsmenyn (A till Z). • Om du trycker på 2('MAT) när parametrarna ”Observed” och ”Expected” är markerade öppnas matrisredigeraren där du kan redigera och visa innehåll i matriserna.
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen. • 1(F) ... Visar F-värde. Om du trycker på 1(F) visas F-värdet längst ned på displayen och pekaren pekar på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen). Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e för att flytta pekaren. • 2(P) ... Visar p-värdet. Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. • 6(DRAW) ... Ritar grafen (endast Two-Way ANOVA). Beräkningens resultat visas i tabellform, på samma sätt som i kurslitteraturen.
Line 4 (ERR) ..... Fel df-värde, SS-värde, MS-värde F ...................... F-värde p ....................... p-värde df ..................... frihetsgrader SS ..................... kvadratsumma MS ................... kvadratmedelvärden Med Two-Way ANOVA kan du rita interaktionsgrafer. Antalet grafer beror på Factor B, och antalet X-värden beror på Factor A. Y-axeln är medelvärdet för varje kategori. Du kan använda följande grafanalysfunktion efter att du har ritat grafen. • 1(Trace) eller !1(TRACE) ...
Definiera List 3 (varje grupps data) som Dependent. Definiera List 1 och List 2 (faktorerna för varje dataobjekt i List 3) som Factor A och Factor B. Prövning av hypotesen ger följande resultat. • Signifikansnivå P för skillnader i tid (A) = 0,2458019517 Signifikansnivån (p = 0,2458019517) är större än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att hypotesen inte förkastas.
6. Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett omfång (intervall) som inkluderar ett statistiskt värde, vanligen populationsmedelvärdet. Ett konfidensintervall som är för omfattande gör det svårt att få en uppfattning om var populationsvärdet (det sanna värdet) befinner sig. Ett snävt konfidensintervall begränsar å andra sidan populationsvärdet och gör det svårt att få fram tillförlitliga resultat. De konfidensgrader som oftast används är 95% och 99%.
u Att tänka på angående konfidensintervall Om du matar in ett värde i omfånget 0 < C-Level < 1 för inställningen C-Level anges det värde du matar in. Om du matar in ett värde i omfånget 1 < C-Level < 100 anges ett värde motsvarande din inmatning dividerat med 100. k Z Intervall u 1-Sample Z Intervall 1-Sample Z Intervall beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd. Tryck på följande tangenter i listredigeraren.
u 1-Prop Z Intervall 1-Prop Z Intervall använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för en okänd andel lyckade försök. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 4(INTR) 1(Z) 3(1-PROP) Data anges med parameterspecifikation. Utdataexempel för beräkningsresultat u 2-Prop Z Intervall 2-Prop Z Intervall använder antalet dataobjekt för att beräkna konfidensintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök i två populationer. Tryck på följande tangenter i listredigeraren.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat u 2-Sample t Intervall 2-Sample t Intervall beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd. Ett tintervall tillämpas på t-fördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 4(INTR) 2(t) 2(2-SAMPLE) 7.
Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett givet x-värde. Normal kumulativ fördelning beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar mellan två givna värden. Invers, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning. Student-t-sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde.
• V-Window-inställningarna för grafritning ställs in automatiskt när ”Stat Wind” har angetts till ”Auto” i inställningsmenyn. V-Window-inställningarna används för grafritning när ”Stat Wind” har ställts in på ”Manual”. • När du har ritat en graf kan du använda funktionen P-CAL för att beräkna ett uppskattat p-värde för ett visst x-värde. P-CAL-funktionen kan endast användas efter att en normal sannolikhetstäthet, Student-t-sannolikhetstäthet, 2-sannolikhetstäthet eller Fsannolikhetstäthetsgraf har ritats.
5(DIST)1(NORM)2(Ncd) • Normal kumulativ fördelning Normal kumulativ fördelning beräknar den normala kumulativa fördelningen av en normal fördelning mellan en lägre gräns och en övre gräns. Utdataexempel för beräkningsresultat Graf när ett x-värde är specificerat När en lista är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
k Student-t-fördelning • Student-t-sannolikhetstäthet 5(DIST)2(t)1(tpd) Student-t-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten (p) för ett specificerat x-värde eller en lista. När en lista har specificerats visas beräkningsresultaten för varje listelement i listform. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
• Invers Student-t kumulativ fördelning 5(DIST)2(t)3(Invt) Invers Student-t kumulativ fördelning beräknar det lägre gränsvärdet av en Student-t kumulativ fördelning för ett specificerat df-värde (frihetsgrader). Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för invers Student-t kumulativ fördelning.
• 2 kumulativ fördelning 5(DIST)3(CHI)2(Ccd) 2 kumulativ fördelning beräknar den kumulativa sannolikheten av en 2-fördelning mellan en lägre gräns och en övre gräns. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
k F-fördelning • F-sannolikhetstäthet 5(DIST)4(F)1(Fpd) F-sannolikhetstäthet beräknar F-sannolikhetstätheten (p) för ett specificerat x-värde eller lista. När en lista har specificerats visas beräkningsresultaten för varje listelement i listform. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
• Invers F kumulativ fördelning 5(DIST)4(F)3(InvF) Invers F kumulativ fördelning beräknar det lägre gränsvärdet av en F kumulativ fördelningssannolikhet för specificerade n:df och d:df-värden (nämnarens och täljarens frihetsgrader). Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för invers F-kumulativ fördelning.
5(DIST)5(BINOMIAL)2(Bcd) • Binomial kumulativ fördelning Binomial kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i den binomiala sannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för binomial kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers binomial kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. Om xInv- och `xInvvärdena är olika visas meddelandet nedan med båda värden.
5(DIST)6(g)1(POISSON)2(Pcd) • Poisson-kumulativ fördelning Poisson-kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i Poissonsannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för Poisson-kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers Poisson-kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. När värdena xInv och `xInv är olika, visas meddelandet med båda värden.
5(DIST)6(g)2(GEO)2(Gcd) • Geometrisk kumulativ fördelning Geometrisk kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i den geometriska sannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för geometrisk kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers geometrisk kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. När värdena xInv och `xInv är olika, visas meddelandet med båda värden.
Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för hypergeometrisk kumulativ fördelning. • Invers hypergeometrisk kumulativ fördelning 5(DIST)6(g)3(HYPRGEO)3(InvH) Invers hypergeometrisk kumulativ fördelning beräknar det minimala antalet försök av en hypergeometrisk kumulativ sannolikhetsfördelning för specificerade värden.
8. Inmatnings- och utmatningstermer för test, konfidensintervall och fördelning Nedan förklaras inmatning och visning av termer för test, konfidensintervall och fördelning. k Inmatningstermer Data ...................................datatyp (1-Sample Z Test)...........testvillkor för populationens medelvärde (”≠ 0” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< 0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> 0” anger övre ensidig hypotesprövning.) 1 (2-Sample Z Test) .........
Freq....................................frekvens (1 eller List 1 till 26) Freq1..................................frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26) Freq2..................................frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26) Execute ..............................utför en beräkning eller ritar en graf o .........................................urvalets medelvärde o1 ........................................medelvärde för urval 1 o2 ........................................
k Utmatningstermer z .........................................z-resultat p .........................................p-värde t ..........................................t-resultat 2 ........................................ 2 värde F ........................................F-värde p̂ .........................................uppskattad urvalsandel p̂1........................................uppskattad andel för urval 1 p̂2........................................uppskattad andel för urval 2 o .................
9.
k Konfidensintervall Konfidensintervall Lower: konfidensintervall undre gräns Upper: konfidensintervall övre gräns 1-Sample Z-intervall Lower, Upper = o + Z (α /2) · σ/' n 2-Sample Z-intervall Lower, Upper = (o1 – o2) + Z(α /2) σ12/n1 + σ22/n2 1-Prop Z-intervall Lower, Upper = x/n + Z(α /2) 1/n · (x/n · (1 – x/n)) 2-Prop Z-intervall 1-Sample t-intervall 2-Sample t-intervall (sammanslaget urval) 2-Sample t-intervall (inte sammanslaget urval) Lower, Upper = (x1/n1 – x2/n2) + Z(α /2) (x1/n1 · (1 – x1
k Fördelning (kontinuerlig) Fördelning Sannolikhetstäthet – Normalfördelning p(x) = 1 e 2πσ (x – μμ)2 2σ (σ > 0) 2 – Student-tfördelning df χ2-fördelning 2 df ×x ndf + ddf 2 p(x) = ndf ddf Γ ×Γ 2 2 Γ F-fördelning df+1 x2 df + 1 1+ Γ 2 df p(x) = × π × df df Γ 2 p(x) = 1 × 1 2 df Γ 2 Kumulativ fördelning 2 2 –1 – ×e p= x 2 ∫ Upper p(x)dx Lower (x 0) ndf ddf ndf ndf –1 2 x – ndf + ddf 2 1 + ndf × x ddf 2 (x 0) Invers kumulativ fördelning Fördelning p= Normalfördelning ∫
k Fördelning (diskret) Binomial fördelning Sannolikhet Binomial fördelning p(x) = nC x p x(1–p)n – x Poisson-fördelning p(x) = Geometrisk fördelning p(x) = p(1– p)x – 1 p(x) = Hypergeometrisk fördelning Binomial fördelning e– λ × λ x x! MC x (x = 0, 1, ·······, n) n : antal försök λ: medelvärde ( μ > 0) (x = 0, 1, 2, ···) (x = 1, 2, 3, ···) × N – MC n – x NC n n : Antal element som extraherats från populationen (0 x-heltal) M : Antal element i attribut A (0 M-heltal) N : Antal populatio
Kapitel 7 Ekonomiska beräkningar Viktigt! • Beräkningsresultat och diagrammen som produceras i detta läge bör endast betraktas som referensvärden. • Om du genomför en verklig ekonomisk transaktion bör du jämföra dina beräkningar med den information som det aktuella finansinstitutet ger. • Om värdet på startkapitalet (PV) eller inköpspriset (PRC) ska vara positivt eller negativt beror på vilken typ av kalkyl du gör. 1.
k Inställningar indikerar standardinställning. u Payment • {BEGIN}/{END} … Anger betalningsperiodens {början}/{slut} u Date Mode • {365}/{360} … Anger om beräkningarna ska utföras med {365-dagarsår} eller {360dagarsår} u Periods/YR.(betalningsintervall) • {Annual}/{Semi} … {årligen}/{halvårligen} u Graph Color • {Black}/{Blue}/{Red}/{Magenta}/{Green}/{Cyan}/{Yellow} … Specificerar linjefärg för en enkel kant.
2. Enkel ränta Räknaren använder följande formler för att beräkna enkel ränta. u Formel 365-dagarsläge 360-dagarsläge SI' = n × PV × i 365 SI' = n × PV × i 360 I% 100 I% i= 100 i= SI = –SI' SFV = –(PV + SI' ) SI : n : PV : I% : SFV : ränta antal ränteperioder kapital årsränta kapital plus ränta Tryck på 1(SIMPLE) på Finansiell skärm 1 för att visa inmatningsmenyn för enkel ränta. 1(SIMPLE) n ........... antal ränteperioder (dagar) I% ........ årsränta PV .........
Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRACE) för att aktivera spårningsfunktion och visa resultaten längs grafen. Varje gång du trycker e när spårningen är aktiverad växlar du mellan det visade värdet i talföljden: nuvärde (PV) → enkel ränta (SI) → enkelt slutvärde (SFV). Om du trycker på d växlar du mellan värdena i omvänd ordning. Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen. 3. Sammansatt ränta Räknaren använder följande formler för att beräkna sammansatt ränta.
uI % i (effektiv ränta) i (effektiv ränta) beräknas med Newtons metod. PV + α × PMT + β × FV = 0 Till I % från i (effektiv ränta) i × 100 ................................. (P/Y = C/Y = 1) I% = {{ (1+ i ) P/Y C/Y } –1 × C/Y × 100... (Andra än ovanstående) n ............ antal beräkningstillfällen I% ......... årsränta PV ......... nuvärde PMT ...... betalning FV ......... slutvärde P/Y ....... antal betalningar per år C/Y ........
Viktigt! Inmatning av värden En period (n) uttrycks som ett positivt värde. Antingen är nuvärdet (PV) eller slutvärdet (FV) positivt, medan det andra värdet (PV eller FV) är negativt. Noggrannhet Räknaren använder Newtons metod för ränteberäkningar, vilket ger resultat vars noggrannhet beror på ett flertal faktorer. Detta innebär att du bör tänka på räknarens begränsade noggrannhet eller kontrollera resultaten när du gör ränteberäkningar.
4. Kassaflöde (investeringsbedömning) Räknaren använder metoden för diskonterat kassaflöde (DCF) vid investeringsbedömningar genom att kassaflödet summeras för en fast period. Räknaren kan utföra fyra typer av investeringsbedömningar. • Nettonuvärde (NPV) • Nettoslutvärde (NFV) • Internränta (IRR) • Återbetalningsperiod (PBP) Ett kassaflödesdiagram som det i illustrationen kan användas för att visualisera finansiella tillgångar och skulder.
u PBP PBP = { 0 .................................. (CF0 > 0) NPVn ... (Andra än ovanstående) n– NPVn+1 – NPVn n NPVn = Σ k= 0 CFk (1 + i)k n: minsta positiva heltal som uppfyller villkoren NPVn < 0, NPVn+1 > 0 eller 0 Tryck på 3(CASH) på Finansiell skärm 1 för att visa inmatningsmenyn för kassaflödesberäkningar. 3(CASH) I% ........ räntesats Csh ....... lista som används för kassaflödesdata Om du inte har matat in värden i en lista trycker du på 5('LIST) och matar in värden i en lista.
5. Amortering Räknaren kan användas för att beräkna amortering och ränta för ett annuitetslån, kvarstående skuld och summan av amorteringar och ränta fram till en viss tidpunkt. u Formel a Annuitetsbelopp c b 1 ............ PM1 ................... PM2 .......... Sista Antal avbetalningar a: räntedelen av avbetalningen PM1 (INT) b: amorteringsdelen av avbetalningen PM1 (PRN) c: saldo efter avbetalning PM2 (BAL) e Annuitetsbelopp d 1............. PM1................ PM2 .............
• ”End” har valts som Payment-inställning på inställningsskärmen: BAL0 = PV • ”Begin” har valts som Payment-inställning på inställningsskärmen: INT1 = 0 coh PRN1 = PMT u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta Den nominella räntan (det I %-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta (I%' ) för annuitetslån där antalet avbetalningar skiljer sig från antalet ränteberäkningar per år.
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {BAL} … {saldo efter avbetalning PM2} • {INT} … {räntedelen av avbetalningen PM1} • {PRN} … {amorteringsdelen av avbetalning PM1} • {ΣINT} … {sammanlagd ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {ΣPRN} … {sammanlagd amortering från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {COMPND} … {sammansatt ränta} • Ett fel uppstår om parametrarna inte har ställts in på rätt sätt.
6. Räntekonvertering I detta avsnitt beskrivs hur du konverterar mellan en årlig nominell ränta och en effektiv ränta. u Formel n APR/100 EFF = 1+ –1 × 100 n EFF APR = 1+ 100 1 n APR : nominell årsränta (%) EFF : effektiv ränta (%) n : antal ränteberäkningar –1 × n ×100 Tryck på 5(CONVERT) på Finansiell skärm 1 för att visa inmatningsmenyn för räntekonvertering. 5(CONVERT) n ............ antal ränteberäkningar I% .........
7. Inköpskostnad, försäljningspris, marginal Du kan beräkna värdena för inköpskostnad, försäljningspris eller marginal om de två övriga värdena är kända. u Formel CST = SEL 1– MRG 100 CST MRG 1– 100 CST ×100 MRG(%) = 1– SEL SEL = CST : inköpskostnad SEL : försäljningspris MRG : marginal Tryck på 1(COST) på Finansiell skärm 2 för att visa följande inmatningsmeny. 6(g)1(COST) Cst......... inköpskostnad Sel ......... försäljningspris Mrg ........
8. Datumberäkningar Du kan beräkna antalet dagar mellan två datum, eller beräkna vilket datum som infaller ett givet antal dagar efter eller före ett annat datum. Tryck på 2(DAYS) på Finansiell skärm 2 för att visa följande inmatningsskärm för datumberäkning. 6(g)2(DAYS) d1 .......... datum 1 d2 .......... datum 2 D .......... antal dagar Markera d1 eller d2 för att mata in ett datum. Om du trycker på en siffertangent för att mata in en månad visas en inmatningsmeny som den här intill på displayen.
• Datumberäkningar för 360-dagarsår I följande avsnitt beskrivs hur beräkningar sker när alternativet Date Mode på inställningsmenyn är 360. • Om d1 och d2 båda är sista dagen i februari (dag 28 under ett normal kalenderår, dag 29 vid skottår), hanteras d2 som dag 30. • Om d1 är sista dagen i februari hanteras d1 som dag 30. • Om d2 är dag 31 i en månad och d1 är dag 30 eller dag 31 i en månad hanteras d2 som dag 30. • Om d1 är dag 31 i en månad hanteras d1 som dag 30. 9.
u Metod med årssummeringssiffra (SYD) {Y–1} n (n +1) n' = n – 2 12 (n' heltalsdel +1)(n' heltalsdel + 2*n' bråkdel ) Z' = 2 n {Y–1} × (PV – FV ) SYD1 = Z 12 n'– j+2 )(PV – FV – SYD1) SYDj = ( ( j≠1) Z' n'– (n +1)+2 12–{Y–1} SYDn+1 = ( )(PV – FV – SYD1) × Z' 12 Z= ({Y–1}≠12) RDV1 = PV – FV – SYD1 SYDj : avskrivningskostnad år j RDVj : återstående värde som kan skrivas av i slutat på år j RDVj = RDVj –1 – SYDj u Metoden deklinerande balans (DB) DB1 = PV × DBj : avskrivningskostnad år j RDVj : återståend
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {SL} … {Beräkna avskrivning för år j med den raklinjade metoden} • {FP} ... {FP} ....{Beräkna avskrivning för år j med fast procent-metoden} {I%} .....
PRC : pris per 100 $ av nominellt värde CPN : kupongvärde (%) YLD : årlig avkastning (%) A : upplupna dagar M : antal kupongbetalningar per år (1=årligen, 2=halvårligen) N : antal kupongbetalningar mellan avtalsdatum och förfallodag RDV : återköpspris eller avistapris per 100 $ av nominalvärde D : antal dagar i en kupongperiod där betalning sker B : antal dagar från betalningsdatum till nästa kupongbetalningsdatum = D − A INT : upplupen ränta CST : pris inklusive ränta • För mer än en kupongperiod till inlö
d1 .......... inköpsdatum (månad, datum, år) d2 .......... inlösningsdatum (månad, datum, år) RDV ...... inlösningspris per 100 $ av nominellt värde CPN ...... kupongvärde PRC ...... pris per 100 $ av nominellt värde YLD ...... årlig avkastning • Räknaren kan hantera datum mellan 1 januari 1902 och 31 december 2097. Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen.
• Varje tryckning på w medan MEMO-skärmen visas visar kuponbetalningsdagen (CPD) i cykler sekventiellt från förfallodagen fram till inköpsåret. Detta är endast sant när inställningen ”Date Mode” på inställningsmenyn är ”365”. 11. Finansiella beräkningar med funktioner Du kan använda speciella funktioner i läget Run-Matrix eller Program för att utföra beräkningar som är samma som de finansiella beräkningarna i läget Financial.
Kapitel 8 Programmering Viktigt! Inmatning i läget Program utförs alltid med hjälp av läget Linjärt inmatnings-/utmatningsläge. 1. Grundläggande programmering Kommandon och beräkningar utförs sekventiellt. 1. Öppna läget Program i huvudmenyn. När du gör det visas en programlista på displayen. Markerat programminne (använd f och c för att flytta) Filerna visas i alfabetisk ordning. 2. Registrera ett filnamn. 3. Mata in programmet. 4. Kör programmet.
1 m Program 2 3(NEW)j(O)I(C)/(T)v(A)w 3 !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:) c*!x(')d*av(A)x6(g)6(g)5(^) !x(')c/d*av(A)Md JJ 4 1(EXE) eller w hw(Värde på A) w S när A = 7 V när A = 7 ww baw w S när A = 10 V när A = 10 ww bfw w* 1 S när A = 15 V när A = 15 *1 Genom att trycka på w när programmets slutliga resultat visas avslutas programmet. • Du kan också köra ett program i läget Run-Matrix genom att mata in: Prog "" w.
u Vid registrering av ett filnamn • {RUN}/{BASE} ... {allmänna beräkningar}/{talbas} programinmatning •{ } ... {registrera lösenord} • {SYMBOL} ... {symboler} u Vid programinmatning —— 1(RUN) … standard • {TOP}/{BOTTOM} ... {början}/{slut} av programmet • {SEARCH} ... {sök} • {MENU} ... {lägen} • {STAT}/{MAT}/{LIST}/{GRAPH}/{DYNA}/{TABLE}/{RECURSION} ... meny för {statistik}/{matris}/{lista}/{graf}/{dynamisk graf}/{tabell}/{rekursion} • {A⇔a} ... {växlar mellan versaler och gemener} • {CHAR} ...
u Vid programinmatning —— 2(BASE)* * Program som skapats efter att du har tryckt på 2(BASE) anges med B till höger om filnamnet. • {TOP}/{BOTTOM}/{SEARCH} • {MENU} • {d~o} ... inmatning av {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde • {LOGIC} ... {bitvisa operatorer} • {DISPLAY} ... konvertering av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} • {A⇔a}/{SYMBOL} • Tryck på !J(PRGM) för att visa följande program- (PRGM) meny. • {Prog} ... {hämta program} • {JUMP}/{?}/{^} • {RELATNL} ...
• Observera att när du trycker på J visas inte platsen för felet om programmet är lösenordsskyddat. u Eliminera buggar som ger felaktiga resultat Om programmet ger felaktiga resultat måste du gå igenom programmet och göra de ändringar som krävs. 1(TOP) ........... Flyttar markören till programmets början 2(BOTTOM) ... Flyttar markören till programmets slut k Söka efter data i ett program Exempel Söka efter bokstaven ”A” i programmet OCTA 1. Hämta programmet. 2.
• Du kan inte specificera nyrad-symbolen (_) eller utmatningskommando (^) för sökdata. • När programmets innehåll visas på skärmen kan du använda piltangenterna för att flytta markören till ett annat ställe innan du söker efter nästa förekomst. Endast delen av programmet från den nuvarande markörposition söks igenom när du trycker w. • När sökningen har hittat en förekomst av det du sökte efter kan du avbryta sökningen genom att mata in tecken eller flytta markören.
k Söka efter filer u Söka efter filnamnet med de första tecknen i filnamnet Exempel Använd teckensökning för att hämta programmet OCTA 1. När programlistan visas trycker du på 6(g)1(SEARCH) och matar in de första tecknen i det filnamn du söker efter. 6(g)1(SEARCH) j(O)I(C)/(T) 2. Tryck på w för att söka. • Det första namn som börjar med de tecken du matade in markeras. • Om det inte finns ett program som börjar med de tecken du matade inte visas meddelandet ”Not Found” på displayen.
u Regler för konvertering av program och textfiler Följande regler måste följas vid konvertering av program och textfiler. • Vissa tecken i programnamnet ersätts automatiskt och resultatet tilldelas som filnamn när du konverterar ett program till en textfil. När du konverterar en textfil till ett program tilldelas programnamnet genom att konvertera i motsatt riktning.
Viktigt! Ett lösenordsskyddat program kan inte konverteras till en textfil. Om du vill konvertera en lösenordsskyddad fil använder du proceduren i ”Ta bort lösenordsskydd från ett program” (sida 8-10) för att ta bort lösenordet och sedan konvertera filen.
k Registrera ett lösenord När du matar in ett program kan du lösenordsskydda det så att bara den som kan lösenordet kan ändra programmet. • Du behöver inte ange lösenordet för att köra programmet. • Du anger ett lösenord på samma sätt som när du matar in ett filnamn. u Lösenordsskydda ett program medan du skapar det 1. Tryck på 3(NEW) när programlistan visas och mata in det nya programmets filnamn. 2. Tryck på 5( ) och mata in lösenordet. 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet.
k Hämta ett lösenordsskyddat program 1. När programlistan visas använder du f och c för att markera namnet på det program som du hämtar. 2. Tryck på 2(EDIT). 3. Ange lösenordet och tryck på w för att hämta programmet. • Om du anger ett felaktigt lösenord när du hämtar ett lösenordsskyddat program visas meddelandet ”Mismatch”. 5. Kommandoreferens k Kommandon Break....................................................8-15 RclCapt ................................................8-27 CloseComport38k ..........
Följande typografiska konventioner används i detta avsnitt för att beskriva de olika kommandona. {Klamrar} ...................... Klamrar används för att ange alternativ, där ett av alternativen måste anges i samband med ett kommando. Utelämna klamrarna när du matar in kommandot. [Hakparenteser] ........... Alternativ som är valfria skrivs inom hakparenteser. Utelämna hakparenteserna när du matar in kommandot. Numeriska uttryck ........
: (Flerradsuttryck) Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering. Beskrivning: • Till skillnad från utmatningskommandot (^), exekveras uttryck som är sammanbundna med flerradskommandot i följd utan avbrott. • Kommandot kan användas för att länka två uttryck eller två kommandon. • Du kan också använda vagnretur _ i stället för flerradskommandot. _ (Vagnretur) Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering. Beskrivning: • Kommandot fungerar på samma sätt som flerradskommandot.
Parametrar: villkor, numeriskt uttryck Beskrivning: (1) If ~ Then ~ IfEnd • Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-påståendet och därefter med uttrycket efter IfEnd. • Om villkoret inte är uppfyllt fortsätter exekveringen direkt med påståendet efter IfEnd. (2) If ~ Then ~ Else ~ IfEnd • Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och därefter med påståendet efter IfEnd.
Parametrar: uttryck Beskrivning: • Kommandot upprepar de kommandon som finns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med det påstående som följer på LpWhile-påståendet. • Eftersom villkoret kommer efter LpWhile-påståendet kontrolleras villkoret efter att alla kommandon i slingan exekverats. While~WhileEnd Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll).
Prog Funktion: Detta kommando anger att ett annat program ska köras som en subrutin. I läget Run-Matrix exekverar detta kommando ett nytt program. Syntax: Prog "filnamn" Exempel: Prog "ABC" Beskrivning: • Även om detta kommando finns i en programslinga, avbryter kommandot omedelbart slingan och överlämnar kontrollen till subrutinen. • Kommandot kan användas hur många gånger som helst i en huvudrutin för att anropa oberoende subrutiner.
Stop Funktion: Detta kommando avbryter programkörningen. Syntax: Stop Beskrivning: • Detta kommando avbryter programkörningen. • Om kommandot står i en slinga avbryts programkörningen utan att ett fel uppstår. k Hoppkommandon (JUMP) Dsz (Räknehopp) Funktion: Detta kommando är ett räknehopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1, och sedan utför hoppet om variabelns värde är noll.
Isz (Räknehopp) Funktion: Detta kommando är ett villkorligt hopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1 och utför hoppet om värdet på variabeln är noll. Syntax: Variabelvärde ≠ 0 _ Isz : : ^ Variabelns värde = 0 Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Isz A : Ökar värdet på variabeln A med 1. Beskrivning: Kommandot ökar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck.
Menu Funktion: Skapar en trädmeny i ett progam. Syntax: Menu "", "", , "", , ... , "", Parametrar: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ) Beskrivning: • Varje "", del är en förgrening och hela förgreningen måste inkluderas. • Två till nio förgreningar kan inkluderas.
ClrMat Funktion: Detta kommando raderar matrisdata. Syntax: ClrMat ClrMat Parametrar: matrisnamn: A till Z, Ans Beskrivning: Kommandot raderar alla data i matrisen ”matrisnamn”. Om ”matrisnamn” utelämnas raderas alla data i alla matriser. ClrText Funktion: Detta kommando nollställer textskärmen. Syntax: ClrText Beskrivning: Detta kommando nollställer textskärmen under programkörning. ClrVct Funktion: Detta kommando raderar vektordata.
DrawGraph Inga parametrar Funktion: Detta kommando ritar en graf. Beskrivning: Kommandot ritar funktionen till en graf enligt villkoren definierade i programmet. DrawR-Con, DrawR-Plt Inga parametrar Funktion: Dessa kommandon ritar grafer av rekursionsuttryck, med an (bn eller cn) som vertikal axel och n som horisontal axel. Beskrivning: • Dessa kommandon ritar grafer av rekursionsuttryck enligt villkoren definerade i programmet, med an (bn eller cn) som vertikal axel och n som horisontell axel.
PlotPhase Funktion: Ritar en faskurva baserat på en numerisk sekvens som motsvarar x-axeln och y-axeln. Syntax: PlotPhase , Beskrivning: • Endast följande kommandon kan matas in för varje argument för att specificera rekursionstabellen.
Locate Funktion: Kommandot visar alfanumeriska tecken på den givna platsen på textskärmen. Syntax: Locate , , Locate , , Locate , , "" [Exempel] Locate 1, 1, "AB" Parametrar: • rad: tal från 1 till 7 • kolumn: tal från 1 till 21 • värde och numeriskt uttryck • sträng: teckensträng Beskrivning: • Detta kommando visar värden (samt värden på variabler) eller text på en given position på textskärmen.
Receive( / Send( Funktion: Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. Syntax: Receive() / Send() Beskrivning: • Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. • Följande typer av data kan tas emot (eller skickas) med detta kommando.
k Strängar En sträng är en serie tecken inom dubbla citationstecken. I ett program används strängar för att specificera texten som ska visas. En sträng utgörs av siffror (som "123") eller ett uttryck (som "x–1") kan inte utföras som beräkning. För att visa en sträng på en specifik plats på skärmen använder du kommandot Locate (sida 8-23). • För att inkludera dubbla citattecken (") eller ett snedstreck (\) i en sträng, sätt ett snedstreck framför citattecknen (") eller snedstreck (\).
StrInv( Funktion: Inverterar en sekvens av en sträng. Syntax: StrInv(""[)] StrJoin( Funktion: Sammanfogar ”” och ””. Syntax: StrJoin("", ""[)] Obs! Samma resultat kan uppnås med kommandot ”+” (sida 8-27). StrLeft( Funktion: Kopierar en sträng fram till tecken n från vänster. Syntax: StrLeft("", n[)] (0 < n < 9999, n är ett naturligt nummer) StrLen( Funktion: Hämtar längden av en sträng (antal tecken).
StrRotate( Funktion: Roterar den vänstra och högra sidan av en sträng vid tecken n. Syntax: StrRotate("", [,n)] (–9999 < n < 9999, n är ett heltal) Beskrivning: Rotering sker till vänster när ”n” är positivt och till höger när ”n” är negativt. Att utesluta ”n” använder ett standardvärde på +1. Exempel: StrRotate("abcde", 2) ........ Hämtar strängen ”cdeab”. StrShift( Funktion: Skiftar en sträng till vänster eller höger med n tecken.
6. Använda räknarfunktioner i program k Använda färgkommandon i ett program Med färgkommandon kan du ange färger för rader på skärmen och andra visningselement. Följande färger stöds. Läget RUN: Black, Blue, Red, Magenta, Green, Cyan, Yellow, ColorAuto, ColorClr Läget BASE: Black, Blue, Red, Magenta, Green, Cyan, Yellow • Färgkommandon matas in i dialogrutan som visas nedan som visas när du trycker på !f(FORMAT)b(Color Command) (!f(FORMAT) i ett program i läget BASE).
- Följande kommandon kan även användas tillsammans med färgkommandon. Se sidorna som anges i parentes för mer information. "" (”Visa text”, sida 8-30), Locate (sida 8-23), SetG-Color (sida 8-32), Plot/Line-Color (sida 8-32) • Färgkommandon kan även användas när grafer ritas med hjälp av funktioner i läget Graph eller Statistics i ett program. Mer information finns i ”Använda graffunktioner i ett program” (sida 8-32) och ”Använda statistiska beräkningar och grafer i ett program” (sida 8-35).
k Visa text Du kan ta med text i ett program genom att skriva texten inom dubbla citattecken. Texten visas på skärmen under programkörning, vilket betyder att du till exempel kan skapa ledtexter till inmatningar och resultat. Program Display "CASIO" CASIO ?→X ? "X =" ? → X X=? • Exemplet nedan visar hur du kan ange en textsträngs färg genom att infoga ett färgkommando före strängen i programmet.
Körning av detta program ger följande resultat. u Utföra en skalärmultiplikation (`Row) Exempel 2 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4 Använd följande syntax för detta program. `Row 4, A, 2_ Rad Matrisens namn Multiplikator Mat A u Utför skalärmultiplikation och addera resultatet till en annan rad (`Row+) Exempel 3 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4, och addera resultatet till rad 3 Använd följande syntax för detta program.
k Använda graffunktioner i ett program Du kan använda graffunktioner i ett program för att rita avancerade grafer och för att rita flera grafer samtidigt. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med graffunktioner. • V-Window View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1_ • Mata in graffunktion Y = Type_ ....................Anger grafens typ.
SketchThick SketchBroken SketchDot SketchNormal SketchThin Tangent , Normal , Inverse Line ..................
k Använda tabell- & graffunktioner i ett program Tabell- och graffunktioner i ett program kan generera värdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med tabell- och graffunktioner.
k Använda listsorteringsfunktioner i ett program Dessa funktioner används för att sortera listor i stigande eller fallande ordning.
När ”MedBox” har angetts som Graph Type: • Inställning för Outliers On/Off • Färginställning för box (en av sju färger*) • Färginställning för whisker (en av sju färger*) • Färginställning för outliers (en av sju färger*) • Inställning för fyllnadsfärg (en av sju färger* eller ColorAuto) • Målarinställning för fyllnadsfärg (ColorNormal, ColorLighter) När ”Bar” har angetts som Graph Type: • Första stapelns grafdata (listnamn) • Andra och tredje staplarnas grafdata (listnamn) • Staplarnas orientering (Length
• Nedan visas typiska inställningar för en regressionsgraf. S-Gph1 DrawOn, Linear, List 1, List 2, List 3, Blue Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Linear” ovan ersätts med motsvarande typ av graf. Linjär regression ............. Linear Logaritmisk regression ......... Log Med-Med......................... Med-Med Exponentiell regression........ ExpReg(a·eˆbx) ExpReg(a·bˆx) Andragradsregression .... Quad Tredjegradsregression .... Cubic Potensregression .................
k Andvända fördelningsgrafer i ett program Speciella kommandon används för att rita fördelningsgrafer i ett program. • För att rita en normal kumulativ fördelningsgraf DrawDistNorm , [,σ, ] Populationens medelvärde*1 Populationens standardavvikelse*1 Datans övre gräns Datans undre gräns *1 Detta kan utelämnas. Om dessa objekt utelämnas görs beräkningen med = 1 och = 0.
• För att rita en 2 kumulativ fördelningsgraf DrawDistChi , , Frihetsgrader Datans övre gräns Datans undre gräns p= ∫ Upper Lower df 1 df Γ 2 × 1 2 2 df × x 2 –1 × e – x 2 dx • Exekvering av DrawDistChi utför beräkningen ovan enligt specificerade inställningar och ritar grafen. Lower < x < Upper regionen av grafen fylls i. • Samtidigt tilldelas beräkningsresultatet p till Ans.
k Använda statistiska beräkningar och grafer i ett program • Statistiska beräkningar med en variabel 1-Variable List1, List 2 Frekvensdata (Frequency) x-axeldata (XList) • Statistiska beräkningar med variabelpar 2-Variable List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) • Beräkning av statistisk regression LinearReg(ax+b) List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) Beräknings -typ* y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) * Följande typer av beräkningar kan anges.
• Beräkning av logistisk statistisk regression LogisticReg List 1, List 2 y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) k Utföra fördelningsberäkningar i ett program • Följande värden byts ut när något av värdena i parenteserna ([ ]) utelämnas. σ=1, =0, tail=L (Left) • För beräkningsformeln för varje sannolikhetsfunktion, se ”Statistikformel” (sida 6-69). • Normalfördelning NormPD(: Hämtar den normala sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data.
• Student- t-fördelning tPD(: Hämtar Student-t-sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: tPD(x, df [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). tCD(: Hämtar Student-t kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: tCD(Lower,Upper,df [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• F-fördelning FPD(: Hämtar F-sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: FPD(x,ndf,ddf [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). FCD(: Hämtar F kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: FCD(Lower,Upper,ndf,ddf [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• Poisson-fördelning PoissonPD(: Hämtar Poisson-sannolikheten (p-värdet) för specificerade data. Syntax: PoissonPD(x, [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). PoissonCD(: Hämtar Poisson-kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: PoissonCD([Lower,] Upper, [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• Hypergeometrisk fördelning HypergeoPD(: Hämtar den hypergeometriska sannolikheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: HypergeoPD(x, n, M, N[)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). HypergeoCD(: Hämtar den hypergeometriska kumulativa fördelningen (p-värde) för specificerade data. Syntax: HypergeoCD([Lower,] Upper, n, M, N[)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
TwoSampleZTest: Utför 2-sample Z-testberäkning. Syntax: TwoSampleZTest " 1 condition", σ1, σ2, o1, n1, o2, n2 Utmatade värden: z, p, o1, o2, n1, n2 tilldelas variablerna z, p, o1, o2, n1, respektive n2 och till ListAns-elementen 1 till 6. Syntax: TwoSampleZTest " 1 condition", σ1, σ2, List1, List2[, Freq1 [, Freq2]] Utmatade värden: z, p, o1, o2, sx1, sx2, n1, n2 tilldelas variablerna z, p, o1, o2, sx1, sx2, n1, respektive n2 och till ListAns-elementen 1 till 8.
• 2 Test ChiGOFTest: Utför ett chitvåtest. Syntax: ChiGOFTest List1, List2, df, List3 (List 1 är Observed-lista, List 2 är Expected-lista och List 3 är CNTRBlista.) Utmatade värden: 2, p, df tilldelas respektive variabel med samma namn och ListAnselementen 1 till 3. CNTRB-listan lagras i List 3. ChiTest: Utför ett chitvåtest. Syntax: ChiTest MatA, MatB (MatA är Observed matris och MatB är Expected matris.
Utmatade värden: Adf, Ass, Ams, AF, Ap, Bdf, Bss, Bms, BF, Bp, ABdf, ABss, ABms, ABF, ABp, ERRdf, ERRss, ERRms är respektivt tilldelade till variablerna Adf, SSa, MSa, Fa, pa, Bdf, SSb, MSb, Fb, pb, ABdf, SSab, MSab, Fab, pab, Edf, SSe, MSe. Utmatade värden tilldelas också till MatAns som visas nedan.
• Sammansatt ränta Obs!: • P/Y och C/Y kan utelämnas för alla ränteberäkningar. När de utelämnas utförs beräkningar med P/Y=12 och C/Y=12. • Om du utför en beräkning som använder en räntesfunktion (Cmpd_n(, Cmpd_I%(, Cmpd_ PV(, Cmpd_PMT(, Cmpd_FV(), kommer argumenten du lägger in och beräkningsresultaten sparas till passande variabel (n, I%, PV osv.). Om du utför en beräkning som använder en annan sorts finansiell beräkningsfunktion, tilldelas inte argumenten och beräkningsresultaten till variabler.
Amt_ΣINT: Hämtar den totala lånesumman och räntan betalad från betalning PM1 till PM2. Syntax: Amt_ΣINT(PM1, PM2, I%, PV, PMT, P/Y, C/Y) Amt_ΣPRN: Hämtar den totala lånesumman betalad från betalning PM1 till PM2. Syntax: Amt_ΣPRN(PM1, PM2, I%, PV, PMT, P/Y, C/Y) • Räntekonvertering Cnvt_EFF: Hämtar räntan konverterad från den nominella räntan till den effektiva räntan. Syntax: Cnvt_EFF(n, I%) Cnvt_APR: Hämtar räntan konverterad från den effektiva räntan till den nominella räntan.
7.
RANGE Σa n+2 Σb n Σb n+1 Σb n+2 Σc n Σc n+1 Σc n+2 a0 a1 GRHCLR Σ a n+2 Σb n Σb n+1 Σb n+2 Σc n Σc n+1 Σc n+2 Sel_a 0 Sel_a 1 SetG-Color_ STAT FMax Σ( logab Int÷ Rmdr Simp x̂ ŷ DIST StdDev Var K-tangenten Nivå 1 LIST MAT/VCT COMPLEX CALC Nivå 2 Nivå 3 Kommando 'r∠θ 'a+bi Solve List_ List→Mat( Dim_ Fill( Seq( Min( Max( Mean( Median( Augment( Sum_ Prod_ Cuml_ Percent_ ΔList_ Mat_ Mat→List( Det_ Trn_ Augment( Identity_ Dim_ Fill( Ref_ Rref_ Vct_ DotP( CrossP( Angle( UnitV( Norm( i Abs_ Arg_ Conj
TMPR VELOCITY MASS FORCE PRESSURE ENERGY POWER s min h day week yr s-yr t-yr °C K °F °R m/s km/h knot ft/s mile/h u mg g kg mton oz lb slug ton(short) ton(long) N lbf tonf dyne kgf Pa kPa mmH 2O mmHg atm inH 2O inHg lbf/in² bar kgf/cm² eV J calth cal15 calIT kcalth kcal15 kcalIT I-atm kW• h ft• lbf Btu erg kgf• m W calth /s hp ft• lbf/s [s] [min] [h] [day] [week] [yr] [s-yr] [t-yr] [°C] [K] [°F] [°R] [m/s] [km/h] [knot] [ft/s] [mile/h] [u] [mg] [g] [kg] [mton] [oz] [lb] [slug] [ton(short)] [ton(long
CASH AMORTZN CONVERT COST DAYS BOND I% PV PMT FV NPV IRR PBP NFV BAL INT PRN ΣINT ΣPRN EFF APR Cost Sell Margin PRD PRC YLD Cmpd_I%( Cmpd_PV( Cmpd_PMT( Cmpd_FV( Cash_NPV( Cash_IRR( Cash_PBP( Cash_NFV( Amt_BAL( Amt_INT( Amt_PRN( Amt_ΣINT( Amt_ΣPRN( Cnvt_EFF( Cnvt_APR( Cost( Sell( Margin( Days_Prd( Bond_PRC( Bond_YLD( GRAPH PTS J-tangenten Nivå 1 V-WIN Nivå 2 X Y T,θ R-X R-Y R-T, θ FACTOR STAT Xfct Yfct X Y Nivå 3 min max scale dot min max scale min max pitch min max scale dot min max scale
a2 b0 b1 b2 c0 c1 c2 a nStart b nStart c nStart EQUATION FINANCE Result SimRes SimCoef PlyRes PlyCoef n I% PV PMT FV P/Y C/Y Str a2 b0 b1 b2 c0 c1 c2 a n Start b n Start c n Start R_Result Sim_Result Sim_Coef Ply_Result Ply_Coef n I% PV PMT FV P/Y C/Y Str_ !J(PRGM)-tangenten Nivå 1 COMMAND CONTROL JUMP Nivå 2 If Then Else IfEnd For To Step Next While WEnd Do LpWhile Prog Return Break Stop Lbl Goto ⇒ Isz Dsz Menu ? ^ CLEAR DISPLAY Text Graph List Mat Vct Stat Graph Dyna Nivå 3 FUNCTAB RECRTAB
ENG SKT/LIN EngOn EngOff Eng S-L-Normal S-L-Thick S-L-Broken S-L-Dot S-L-Thin G-Connect G-Plot DerivOn DerivOff BG-None BG-Pict_ *8 (se sida 8-58) FuncOn FuncOff SimulOn SimulOff S-WindAuto S-WindMan File_ LocusOn LocusOff VarRange VarList_ Σ dispOn ΣdispOff Resid-None Resid-List_ Real a+bi r∠θ d/c ab/c Y=DrawSpeedNorm Y=DrawSpeedHigh DateMode365 DateMode360 PmtBgn PmtEnd PeriodsAnnual PeriodsSemi IneqTypeIntsect IneqTypeUnion SimplfyAuto SimplfyMan Q1Q3TypeStd Q1Q3TypeOnData Plot/Line-Color_ On Off Eng
BASE Program Nivå 3 4(MENU)-tangenten Nivå 1 d~o LOGIC DISPLAY Nivå 2 Nivå 3 Kommando d h b o Neg_ Not_ and or xor xnor 'Dec 'Hex 'Bin 'Oct d h b o Neg Not and or xor xnor 'Dec 'Hex 'Bin 'Oct !J(PRGM)-tangenten Nivå 1 Prog JUMP Nivå 2 Nivå 3 Exp *2 MARK STICK %DATA None COLOR LINK *3 X *4 EXP *5 NORM Kommando Prog_ Lbl_ Goto_ ⇒ Isz_ Dsz_ Menu_ ? ^ = ≠ > < ≥ ≤ : Lbl Goto ⇒ Isz Dsz Menu ? ^ RELATNL *1 = ≠ > < ≥ ≤ : t CHI F BINOMIAL POISSON GEO !m(SET UP)-tangenten Nivå 1 Niv
*7 Kommandon för metersystemkonvertering (kommandon inkluderade i K6(g)1(CONVERT)) stöds endast när insticksprogrammet för metersystemkonvertering är installerat. *8 Om du väljer ”OPEN” visas en dialogruta för specificering av en bildfil. Platsen för lagringsminne (mappnamn och filnamn) för den specificerade bilden matas in. Till exempel: "Pict\Pict01.g3p".
8. Särskilda kommandon för CASIO-räknare för funktionsvärden ⇔ textkonverteringstabell Tabellen nedan visar specialtextsträngar som motsvarar kommandon vid konvertering mellan program och textfiler. För information om funktionerna för att konvertera mellan program och textfiler, se ”Konvertera program och textfiler” (sida 8-7).
* ” ” i följande tabeller anger ett mellanrum.
Kommando e^ Text Kommando e^ Text Kommando Intg Intg Det Text Det Int Int ∑xy Sigmaxy Arg Arg Not Not Plot Plot Conjg Conjg ^ ^ Line Line ReP ReP × ¼ Lbl Lbl ImP ImP or or Fix Fix d/dx( d/dx( ! ! Sci Sci d /dx ( d^2/dx^2( r rad Dsz Dsz Solve( Solve( minY minY Isz Isz Σ( Sigma( minX minX Factor Factor FMin( FMin( n Statn ViewWindow ViewWindow FMax( FMax( sinh−1 sinh^−1 Goto Goto Seq( Seq( cosh co
Kommando Text Kommando Kommando Text r Graphr Not Not Xt GraphXt Xor Xor Yt GraphYt Σan+ Sigmaan+1 X GraphX List2 Σbn+ 1 Sigmabn+1 SSb SSb List3 Σcn+1 Sigmacn+1 SSab SSab List4 List4 Σan+2 Sigmaan+2 MSb MSb List5 List5 Σbn+ Sigmabn+2 MSab MSab List6 List6 Σcn+ Sigmacn+2 [ns] [ns] Financial PV PMT Financial PMT FV Financial FV List1 List1 List2 List3 Or Text Or PV 1 2 2 Q1 Q1 Int÷ Int/ [ s] [micros] Q3 Q3 Rmdr Rmdr [ms]
Kommando Text Kommando [mm] [mm] [cm] [m] Text Kommando Text [cal15] [cal15] Logistic Logistic [cm] [kcal15] [kcal15] LogisticReg LogisticReg [m] [kcalth] [kcalth] Pie Pie [km] [km] [kcalIT] [kcalIT] Bar Bar [Mil] [Mil] If If DotG DotG [in] [in] Then Then 1-Variable 1-Variable [ft] [ft] Else Else 2-Variable 2-Variable [yd] [yd] IfEnd IfEnd [fath] [fath] For For [rd] [rd] To To QuadReg QuadReg [mile] [mile] Step Step Cu
Kommando Kommando Text Text Kommando Text BG-None BG-None File6 File6 BG-Pict BG-Pict Y=DrawSpeedNorm Y=DrawSpeedNorm ClrMat ClrMat GridOff GridOff Y=DrawSpeedHigh Y=DrawSpeedHigh ZoomAuto ZoomAuto GridLine GridLine FuncOn FuncOn Xdot Xdot GridOn GridOn SimulOn SimulOn RightXdot R-Xdot Exp(a·b^x) Exp(a^bx) AxesOn AxesOn DrawDistNorm DrawDistNorm CoordOn DrawDistT DrawDistT LabelOn DrawDistChi DrawDistChi DrawDistF DrawDistF D Var D Var CoordOn
Kommando Text Kommando Text InvTCD( Days_Prd( Days_Prd( ChiPD( ChiPD( OneSampleZTest OneSampleZTest ChiCD( ChiCD( TwoSampleZTest TwoSampleZTest InvChiCD( InvChiCD( OnePropZTest OnePropZTest FPD( FPD( TwoPropZTest TwoPropZTest FCD( FCD( OneSampleTTest OneSampleTTest InvFCD( InvFCD( TwoSampleTTest TwoSampleTTest BinomialPD( BinomialPD( LinRegTTest LinRegTTest BinomialCD( BinomialCD( ChiGOFTest ChiGOFTest InvBinomialCD( InvBinomialCD( ChiTest ChiTest
9. Programbibliotek • Se till att kontrollera hur många byte av oanvänt minne som kvarstår innan du försöker att utföra någon programmering. Programnamn Primtalsfaktorisering Beskrivning Programmet tar ett givet naturligt heltal A och dividerar det med B (2, 3, 5, 7....) för att hitta primtalsfaktorerna i A. • Om en division är restlös får A värdet av divisionens resultat. • Ovanstående upprepas tills B > A.
Programnamn Ellips Beskrivning Detta program visar en värdetabell med följande värden baserat på ellipsens brännpunkter, summan av avståndet mellan ellipsens brännpunkter och ellipsens rand samt stegvärdet för X. Y1: Koordinatvärden för ellipsens övre halva Y2: Koordinatvärden för ellipsens nedre halva Y3: Avstånd mellan höger brännpunkt och randen Y4: Avstånd mellan vänster brännpunkt och randen Y5: Summan av Y3 och Y4 Därefter ritar programmet ellipsen samt värdena Y1 och Y2.
Kapitel 9 Kalkylblad Spreadsheet-applikationen har många kraftfulla och flexibla funktioner för kalkylblad som du kan använda överallt. Alla knapptryckningar i det här avsnittet utförs i läget Spreadsheet. Obs! Ett Memory ERROR kan uppstå i läget Spreadsheet om minneskapaciteten är låg. Om detta sker raderar du en del inmatad data eller data i läget Memory för att öka tillgängligt ledigt utrymme. 1.
Begränsningar gällande användning av Spreadsheet-fälten i eActivity-läget Huvudminnets datalagringskapacitet är cirka 60 kilobyte. Cirka hälften av det (lite mindre än 30 kilobyte) är den maximala mängden datalagring som är tillgängligt i eActivity-läget. Cirka hälften av eActivity-lägets lagringsminne (lite mindre än 15 kilobyte) är den maximala tillåtna storleken för Spreadsheet-filer i eActivity-läget.
Funktionsmeny för datainmatning • {GRAB} ... Går till läget GRAB för inmatning av ett cellreferensnamn. • {$} ... Matar in en absolut referens ($) för cellen. • {:} ... Matar in ett cellområdestecken (:). • {If} ... Matar in CellIf(-kommando. • {CELL} ... Visar en undermeny för inmatning av följande kommandon. • CellMin(, CellMax(, CellMean(, CellMedian(, CellSum(, CellProd( • {RELATNL} ... Visar en undermeny för inmatning av följande relationsoperatorer. • =, ≠, >, <, ≥, ≤ 2.
u Radera en fil 1. Tryck på 1(FILE)2(OPEN). 2. I fillistan som visas, använder du f och c för att välja filen du vill ta bort och trycker sedan på 1(DELETE). 3. Detta gör att en bekräftelseruta visas. Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen, eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. 4. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet från fillistan. • Om du tar bort den öppna filen skapas automatiskt en ny fil med namnet ”SHEET” och dess kalkylblad visas.
2. Tryck på 1(FILE)5(CSV)2(SAVE • AS). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Välj i vilken mapp du vill spara csv-filen. • Spara csv-filen i rotkatalogen genom att markera ”ROOT”. • Spara csv-filen i en mapp genom att använda f och c för att markera önskad mapp och tryck sedan på 1(OPEN). 4. Tryck på 1(SAVE • AS). 5. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w.
k Använda cellmarkören Cellmarkören visar den cell som är vald i ett kalkylblad. Den markerade cellen är den som är vald för tillfället av cellmarkören. Cellmarkör Redigeringsruta Då en enstaka cell är markerad med cellmarkören, visas innehållet i den cellen i redigeringsrutan. Cellinnehållet kan redigeras i redigeringsrutan. Då flera celler är markerade med cellmarkören, visas innehållet i det markerade området i redigeringsrutan.
u Använda kommandot JUMP för att flytta cellmarkören Om du vill flytta markören till: Gör du så här: En viss cell 1. Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)1(GO). 2. I dialogrutan som visas matar du in namnet på cellen (A1 till Z999) du vill hoppa till. 3. Tryck på w. Rad 1 i den aktuella kolumnen Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)2(TOP↑). Kolumn A på den aktuella raden Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)3(TOP←). Sista raden i den aktuella kolumnen Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)4(BTM↓).
k Data (konstanter, text, formel) grundläggande inmatning Låt oss först titta på några grundläggande procedurer som tillämpas oavsett typen av data du matar in. u Skriva över data i en cell med ny data 1. Flytta cellmarkören till den cell du vill mata in data i. • Om cellen du markerar redan innehåller data skrivs den befintliga datan över med den nya inmatningen i följande steg. 2. Använd räknarens tangenter för att mata in data.
k Mata in en konstant (värde, beräkningsresultat, talföljd) i en cell En konstant är något vars värde är fast så fort du avslutat inmatningen. En konstant kan vara antingen ett numeriskt värde, eller en formel (som 7+3, sin30, A1×2, osv.) som inte har ett likhetstecken (=) framför. Om du matar in sdaw, till exempel, så visas värdet 0,5 (beräkningsresultatet) i cellen (då Deg har valts som Angle-enhet). u Mata in en talsekvens automatiskt baserat på ett funktionsuttryck 1.
Parameter 1st Cell Beskrivning Mata in referensnamnet (A1, B2, o.s.v.) för den cell där du vill att det första värdet i talföljden ska matas in. Specificera en cell här endast om startcellen är en annan än den du specificerade i steg 1 i denna procedur. Exempel: al(B)bw (B1) • Varje gång du trycker på w efter att ha matat in data för en inställningsparameter flyttas markeringen till nästa inställningsparameter. Du kan även använda f och c för att flytta markeringen uppåt och nedåt ifall det behövs.
u Exempel på inmatning av formel A 1 B PRICE C QUANTITY TOTAL 2 35 15 525 3 52 15 780 4 78 20 1560 Procedur 1. Mata in texten för rad 1, och de aktuella värdena i cellerna A2 till B4. 2. Flytta markören till cell C2 och mata in formeln för A2 × B2. !.(=)av(A)c*al(B)cw 3. Kopiera formeln i cell C2 och kopiera den till cellerna C3 och C4. Flytta cellmarkören till cell C2 och utför följande.
u Mata in ett cellreferensnamn med kommandot GRAB Flytta cellmarkören till cell B1 och utför följande. !.(=)1(GRAB)d1(SET)+fw • Kommandona 2(GO) till 6(BTM→) i undermenyn som visas när du trycker på 1(GRAB) är identiska mot kommandona 1(GO) till 5(BTM→) i kommando-undermenyn JUMP. Se ”Använda kommandot JUMP för att flytta cellmarkören” på sida 9-7 angående dessa kommandon. k Relativa och absoluta cellreferensnamn Det finns två typer av cellreferensnamn: relativa och absoluta.
k Ange cellformatering För varje cell kan du ange textfärg, cellfärg och cellfärgens ljusstyrka (Normal eller Lighter). u Ange cellformatering 1. Markera de celler vars formatering du vill ange. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att visa dialogrutan FORMAT. 3. Ange följande inställningar i dialogrutan ovan. För att ange detta: Utför denna åtgärd: Specificera textfärgen Tryck på b(Char Color) och använd sedan knapparna b till i för att specificera önskad färg.
k Kopiera och klistra in cellinnehåll Du kan kopiera innehållet i en eller flera celler och klistra in på annan plats. Då du utfört kopieringen kan du kopiera in innehållet på flera platser om du vill. u Kopiera och klistra in kalkylbladsdata 1. Markera den eller de celler du vill kopiera. • Se ”Markera celler” (sida 9-6) för mer information. 2. Tryck på 2(EDIT)2(COPY).
Om du klipper ut och klistrar in ett cellområde, ändras referensnamn som påverkar förhållanden inom området förhållandevis till den nya platsen då området klistras in för att korrekt förhållande ska bibehållas, oavsett om det handlar om relativa eller absoluta referensnamn. → Utklippning av cellområdet B1:C1 som innehåller formeln =B1+5 och inklistring i B2:C2.
k Mata in samma formel i ett cellområde Använd kommandot Fill om du vill mata in samma formel i ett specificerat cellområde. Reglerna för relativa och absoluta cellnamnreferenser är samma som de vid kopiering och inklistring. Om du behöver mata in samma formel i cellerna B1, B2, och B3, till exempel, kan du göra detta med kommandot Fill efter att ha matat in formeln en gång i cell B1. Notera följande om hur kommandot Fill hanterar cellnamnreferenser i detta fall.
k Sortera konstantdata Notera att endast konstantdata kan sorteras. Du kan välja flera kolumner inom en enstaka rad eller flera rader inom en enstaka kolumn för sortering. u För att sortera konstantdata 1. Välj ett område med kolumnceller i en enstaka rad eller ett område med cellrader i en enstaka kolumn. • Se ”Markera ett cellområde” (sida 9-7). • Ett meddelande om syntaxfel, Syntax ERROR, visas om någon av cellerna i området du markerar innehåller annan data än konstantdata. 2.
u Infoga en rad eller kolumn med tomma celler 1. Utför något av följande alternativ för att specificera platsen för infogning och antalet rader eller kolumner som ska infogas. • Infoga rader Med start från raden precis under den rad där du vill att infogningen ska utföras markerar du samma antal rader som du vill ska infogas. Exempel: För att infoga tre rader ovanför rad 2 kan du markera A2:A4, B2:C4, osv.
3. Använda specialkommandon för läget Spreadsheet Läget Spreadsheet har ett antal specialkommandon, t ex. CellSum(, som ger summan av ett cellområde och CellIf(, som anger villkor för förgrening. Dessa specialkommandon kan användas inuti formler. k Lisa över specialkommandon i läget Spreadsheet Operationer som ”Tangentinmatning” kan endast utföras under cellinmatning. Du kan utelämna allting som skrivs inom hakparenteser ([ ]) i varje kommandos syntax.
Kommando Beskrivning CellMedian( (Cellmedian) Returnerar medianvärdet i ett specificerat cellområde. Tangentinmatning: 5(CELL)4(Med) Syntax: CellMedian(startcell:slutcell[)] Exempel: =CellMedian(A3:C5) Returnerar medianvärdet för datan i cellområdet A3:C5. CellSum( (Cellsumma) Returnerar summan av datan i ett specificerat cellområde. Tangentinmatning: 5(CELL)5(Sum) Syntax: CellSum(startcell:slutcell[)] Exempel: =CellSum(A3:C5) Returnerar summan av datan i cellområdet A3:C5.
4. Villkorlig formatering Funktionen villkorlig formatering kan användas för att definiera villkorsuttryck (t ex. A1<0) som fastställer en cells format (textfärg, områdesfärg, målarstil). k Översikt för villkorlig formatering Du kan ange upp till två villkor för varje cell. Genom att trycka på 6(g)5(CONDIT) visas skärmen Condition. För att välja ett speciellt villkor flyttar du markeringen till raden ”Condition” och trycker på 1(COND1) för Condition1 eller 2(COND2) för Condition2.
• Typ: Expression Använd den här villkorstypen för att definiera ett villkor baserat på en formel (t ex. CellMin(A1:B10)100 är texten i A1 blå. • När CellSum(B1:B30)≤A1 är texten i A1 blå och när A1
6. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Format” och sedan trycka på 1(SETFORM). • I dialogrutan FORMAT som visas utför du steg 3 och 4 enligt proceduren i ”Ange cellformatering” (sida 9-13) för att konfigurera formatinställningar. • Genom att inkludera formatinställningar visas ett exempel på formatet på raden ”Format”. → 7. Om du vill konfigurera flera villkor upprepar du steg 3 till 6. 8. När du har angett de inställningar du önskar trycker du på J.
Den grundläggande syntaxen för att mata in värden för V1, V2 och Value ser ut som följer: • Flytta markeringen till den rad vars inställningar du vill ändra, mata in ett värde eller en beräkningsformel och tryck sedan på w. Om du matar in en beräkningsformel blir det sista värdet beräkningsresultatet. • Om 3(C= ) eller 4(C≠ ) har valts som ”Expre” kan du ange 2(ERROR) eller 3(BLANK) som ”Value”. - 2(ERROR) ... Beslutet beror på om ”ERROR” visas eller inte i den cell vars inställningar konfigureras.
- 2(ERROR) ... Matar in ”ERROR” i det villkorliga uttrycket. Till exempel kan du använda detta för att mata in A1=ERROR. Beslutet beror på omt ”ERROR” visas eller inte i den cell som refereras till i det villkorliga uttrycket (A1 i det här exemplet). - 3(BLANK) ... Matar in ”BLANK” i det villkorliga uttrycket. Beslutet beror på om den cell som refereras till i det villkorliga uttrycket är tom eller inte. - 4(And) ... Matar in den logiska operatorn ”And” i det villkorliga uttrycket. - 5(Or) ...
u Procedur 1. Markera cellområde B3:C4. 2. Tryck på 6(g)5(CONDIT) för att visa skärmen Condition. • Condition1 visas först, så konfigurera det första villkoret här. 3. Använd c för att flytta markeringen till ”Expre” (Uttryck) och tryck sedan på 6(g)1(C< ). • Först visas ”Cell < Value” på raden Expre. 4. Använd c för att flytta markeringen till ”Value” och tryck sedan på aw för att mata in 0. 5. Använd c för att flytta markeringn till ”Format” och sedan trycka på 1(SETFORM).
5. Rita statistiska grafer och utföra statistiska beräkningar och regressionsberäkningar Om du vill kontrollera korrelationen mellan två uppsättningar data (som temperatur och priset på en produkt) blir det lättare att se utvecklingen om du ritar en graf där en uppsättning data används som x-axel och den andra uppsättningen data som y-axel. Med kalkylbladet kan du mata in värden för varje uppsättning data och rita ett punktdiagram eller andra typer av grafer.
k Allmänna grafinställningar på skärmen Du kan använda den allmänna grafinställningsskärmen för att specificera det område med data som ska användas för grafritningen, och för att välja vilken typ av graf som ska ritas. u Konfigurera inställningar för statistisk graf 1. Mata in den statistiska beräkningsdatan i kalkylbladet och markera sedan det cellområde du vill rita en graf av. • Steget ovan är faktiskt inte nödvändigt i det här läget.
Parameter Beskrivning Frequency Specificerar de områdesceller som innehåller värden som indikerar frekvens för varje grafdatapunkt. Välj 1(1) om du inte vill använda frekvensvärden. Mark Type Specificera typen av tecken ( , tecken i punktdiagrammet. eller ) som ska användas som 3. Använd f och c för att flytta markeringen till den inställningsparameter du vill ändra. I funktionsmenyn som visas väljer du den inställning du vill ha.
k Använda skärmen för specifikation av dataområde vid statistisk beräkning Du kan använda en speciell inställningsskärm för att specificera det dataområde som ska användas för statistisk beräkning. u Specificera dataområdet för statistisk beräkning 1. Mata in den statistiska beräkningsdatan i kalkylbladet och markera sedan dess cellområde. 2. Tryck på 6(g)2(CALC)6(SET). • När du gör det visas en inställningsskärm som den till höger.
k Korrespondenstabell för funktionsmenyer i lägena Statistics och Spreadsheet I både läget Statistics och läget Spreadsheet finns det statistiska graffunktioner i funktionsmenyn GRAPH och statistik-/regressionsberäkningsfunktioner i funktionsmenyn CALC. Strukturerna hos dessa menyer och deras undermenyer är samma i läget Statistics och läget Spreadsheet. För mer information om varje menyalternativ, se de sidor som refereras till i tabellen nedan.
När du ritar ett cirkeldiagram eller ett stapeldiagram skiljer sig endast inställningen för färglänk (sida 6-3) från inställningarna i lägena Statistics och Spreadsheet. För den här graftypen: Välja detta för Color Link: Cirkel Category Av den data som används för att rita grafen visas textfärgen i de celler som angetts i inställningarna ”Category” på skärmen StatGraph i grafen.
3. Utför följande operation för att visa skärmen med generella grafinställningar: 6(g) 1(GRAPH)6(SET). • Inställningarna ”Category” och ”Data” har konfigurerats automatiskt. Kontrollera för att säkerställa att A1:A5 visas för ”Category” och B1:B5 för ”Data”. 4. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Graph Type” och sedan trycka på 4(Pie). 5. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Color Link” och tryck sedan på 1(Cat). 6. Tryck på J för att stänga skärmen med allmänna grafinställningar. 7.
6. Minne för läget Spreadsheet Du kan använda räknarens olika typer av minnen (variabler, listminne, filminne, matrisminne, vektorminne) för att lagra data, och hämta data från ett minne till ett kalkylblad. k Spara kalkylbladsdata i ett minne I följande tabell ges en översikt över lagringsfunktionerna för varje typ av minne. För mer information om varje funktion, se exemplet som följer efter tabellen.
u Exempel: Lagra kolumndata i listminne 1. I en enstaka kolumn markerar du det cellområde du vill lagra i listminne. • Du kan till exempel välja A1:A10. 2. Tryck på 6(g)3(STORE)2(LIST). • När du gör det visas en skärm som den till höger. Inställningen ”Cell Range” innehåller det cellområde du markerade i steg 1. 3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”List[1~26]”. 4. Ange numret för den lista (1 till 26) i listminnet där du vill lagra datan och tryck på w.
Obs! • När data hämtas till ett kalkylblad från listminnet eller filminnet följer information om textfärg för varje cell med till kalkylbladets celler. Områdesfärg och målarstilfärger för målcellerna är inställda på sina ursprungliga standarder för destinationscellerna. • När data hämtas till ett kalkylblad från ett matrisminne eller vektorminne ställs textfärg, områdesfärg och målarstil in på sina ursprungliga standarder för destinationscellerna.
Kapitel 10 eActivity Du kan använda läget eActivity för att mata in data i en eActivity-fil. Du kan mata in text, numeriska uttryck och bilder samt klistra in data (som grafer, tabeller osv.) från räknarens inbyggda program som fält. eActivity-filer kan användas av en lärare för distribution till studenter, till exempel för att skapa matematiska problem eller övningar som ger ledtrådar till lösningar.
Du kan mata in och redigera följande typer av data i en eActivity-fil. Textrad ..................En textrad kan användas för att mata in tecken, siffror och uttryck som text. Beräkningsrad .......Använd beräkningsraden för att ange en utförbar beräkningsformel. Resultatet visas på följande rad. Beräkningar utförs på samma sätt som i Run-Matrix-läge när det matematiska in- och utmatningsläget är valt. Stopprad ...............En stopprad kan användas för att avbryta beräkningen vid en viss punkt. Bildrad ....
k Funktionsmenyn för arbetsyta En del av det som visas på arbetsytans funktionsmeny beror på vilken rad (eller vilket fält) som har valts. • Arbetsytans gemensamma menyalternativ Endast menyalternativ märkta med en asterisk (*) nedan kan användas när en bildrad är vald. • {FILE}* ... Visar följande undermeny för filhantering. • {SAVE} ... Sparar den fil som för närvarande redigeras. • {SAVE • AS} ... Sparar den fil som för närvarande redigeras under ett annat namn. • {OPT} ...
• {COLOR} ... Visar den följande undermenyn COLOR. • {MARKER} ... Aktiverar markeringsläget för färgmarkering av text (sida 10-10). • {CHAR} ... Aktiverar färgläget för ändring av textfärgen (sida 10-11). • {MEMO} ... Visar den följande undermenyn MEMO. • {INSERT} ... Lägger till en minnesanteckning vid markörens position. • {DELETE} ... Raderar minnesanteckningen vid markörens position. • {Catalog} ... Visar en lista över minnesanteckningarna som ingår i en fil. • {VIEW} ...
2. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w. • Detta visar en skärm över en tom arbetsyta. Markör • Du kan använda följande tecken i ett filnamn. A till Z, {, }, ’, ~, 0 till 9 u Öppna en fil Använd f och c för att markera filen du vill öppna och tryck sedan på 1(OPEN) eller w*. * Om ett fel inträffar, rensa skärmdumpsminnet och urklipp eller överför informationen till din dator. u Radera en fil 1. Använd f och c för att markera filen du vill radera och tryck sedan på 3(DELETE).
4. Mata in och redigera data Alla åtgärder i detta avsnitt utförs på arbetsytan för eActivity. Använd åtgärderna under ”Filhantering i eActivity” (sida 10-4) för att skapa en ny eller öppna en befintlig fil.
• ”CALC” visas för F3-funktionens menyalternativ om markören befinner sig i en beräkningsrad. Tryck på 3(CALC) för att ändra en beräkningsrad till en textrad. • Om markören står i ett fält använder du f och c för att flytta markören till en textrad. • Om du väljer {INSERT} på funktionsmenyn och sedan {TEXT} infogas en ny textrad ovanför den rad där markören befinner sig. 2. Mata in den text eller det uttryck som ska stå i textfältet. • Se ”Inmatning av textrader och redigering” nedan.
u Mata in en beräkningsformel i eActivity 1. Flytta markören till en beräkningsrad. • När markören befinner sig på en beräkningsrad visas ”CALC” för F3-funktionens menyalternativ. Detta anger att inmatning av beräkningsuttryck är aktiverad. Markör för matematiska rader Det gör att 3-tangentmenyn ändras till ”CALC”. • ”TEXT” visas för F3-funktionens menyalternativ om markören befinner sig på en textrad. Tryck på 3(CALC) för att ändra en beräkningsrad till en textrad.
u Använda matrisredigeraren för matrisberäkningar När du väljer {'MAT/VCT} i funktionsmenyn visas matrisredigeraren. Redigering i matrisredigeraren och matrisberäkningar som utförs i eActivity-läge är i grunden desamma som de som utförs i Run-Matrix-läge. För mer information om matrisredigeraren och matrisberäkningar, se ”Matrisberäkningar” (sida 2-42). Observera dock att redigering i matrisredigeraren och matrisberäkningar i eActivity-läge skiljer sig från dem i Run-Matrixläge, enligt beskrivningen nedan.
u Infoga en stopprad Välj {INSERT} i funktionsmenyn och sedan {STOP} för att infoga en stopprad ovanför den markerade raden eller det markerade fältet. k Färgmarkera och ändra färg på text Du kan färgmarkera eller ändra färg på en textrad eller beräkningsrad för att understryka deras betydelse. • Du kan inte färgmarkera eller ändra färgen på texten för ett beräkningsradresultat. u Färgmarkera text 1. Flytta markören till början (eller slutet) på den text du vill färgmarkera. 2.
u Ändra textfärgen 1. Flytta markören till början (eller slutet) på den text vars färg du vill ändra. 2. Tryck på 6(g)5(COLOR)2(CHAR). 3. I dialogrutan som visas trycker du på den siffertangent som motsvarar den färg du vill använda. • Dialogrutan stängs. Markören använder nu den färg som du valde. 4. Använd e och d för att flytta markören över den text vars färg du vill ändra.
u Lägga till en minnesanteckning till en rad 1. Flytta markören till den textrad eller beräkningsrad där du vill lägga till en minnesanteckning. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)6(g)3(MEMO)1(INSERT). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 6(g)6(g)1(MEMO)1(INSERT). • Detta visar en dialogruta där du får välja minnesanteckningens färg. 3. Använd piltangenterna för att markera önskad färg och tryck sedan på w.
u Redigera texten i en befintlig minnesanteckning 1. Flytta markören till raden som innehåller den minnesanteckning du vill redigera. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)6(g)3(MEMO)4(VIEW). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 6(g)6(g)1(MEMO)4(VIEW). • Minnesanteckningsfönstret visas, som i bilden till vänster nedan. Om du trycker på 3(DETAIL) här visas en skärm för detaljredigering av minnesanteckningar, som i bilden till höger.
k Infoga en bild I följande tabell visas vilka filstorlekar som stöds för att infoga bildfiler i en eActivity-fil. Bredd × Höjd (punkter) Storlek (a) 384 × 216 Det här är den totala skärmstorleken för denna modell. De grafiska bilderna som lagras i skärmdumpsminnet (sida 1-38) har denna storlek. De 48 vertikala punkter som ligger utanför visningsområdet i eActivity kan visas med rullning. (b) 384 × 192 Det här är skärmstorleken när en grafskärm sparas i bildminnet (sida 5-21).
u Infoga en bild 1. Använd f och c för att flytta markören till den plats där du vill infoga bilden. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)3(INSERT)4(PICTURE). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 5(INSERT)4(PICTURE). • Detta visar en lista över g3p-filer som lagrats i PICT-mappen i lagringsminnet. 3. Använd f och c för att flytta markeringen till den bild du vill infoga och tryck sedan på w. • Bilden infogas med en röd kant omkring. Den röda kanten betyder att bilden är markerad.
u Lägga till en kantlinje runt en bild 1. Använd f och c för att välja den bild som du vill ge en kantlinje. 2. Tryck på !f(FORMAT). • En dialogruta visas där du kan ange kantlinjens stil och färg. 3. Ante stil och färg för kantlinjen. • Använd f och c för att flytta markeringen till Line Style eller Line Color och tryck sedan på w. I dialogrutan som visas markerar du önskat alternativ och trycker sedan på w. • Följande inställningar är tillgängliga för Line Style och Line Color. Line Style: 1.Normal, 2.
Tabell över datatyper för fält Datatyp Fältnamn Run-Matrix-lägets beräkningsdata (När Run-Matrix-läget är hämtat från eActivity startar den upp i inmatnings-/utmatningsläget Math.
u Infoga ett fält 1. Flytta markören till den plats där du vill infoga fältet. 2. Tryck på 2(STRIP). • Detta visar en dialogruta med en lista över fält som du kan infoga. För information om visningsnamn och datatyper som visas i denna dialogruta, se ”Tabell över datatyper för fält” (sida 10-17). 3. Använd c och f för att välja det fält som motsvarar den datatyp som du vill infoga. • I det här exemplet kommer vi att välja ”Graph” (Graph-läget för grafskärmdata). 4. Tryck på w.
8. Välj den funktion som du vill rita en graf för. 1 (Exempel: Y = x2 – 1) 2 9. Tryck på 6(DRAW). • Detta ritar upp den grafiska funktion som du angav. 10. Gå tillbaka till arbetsytan i eActivity genom att trycka på !a('). • De data som användes för att rita upp grafen i steg 8 sparas i Graph-fältet. • De grafdata som sparas är endast kopplade till detta Graph-fältet. De är fristående från data i lägen som valts i huvudmenyn. 11.
I det följande beskrivs funktionsmenyn för Notes-skärmen. • {JUMP}... Visar en JUMP-meny som du kan använda för att gå direkt till informationens början (1(TOP)), informationens slut (2(BOTTOM)), föregående sida (3(PageUp)) eller nästa sida (4(PageDown)). • {DEL-LINE} ... Raderar den rad som är markerad eller raden där markören befinner sig. • {INSERT} ... Infogar en ny rad ovanför den rad där markören befinner sig. • {MATH} ... Visar menyn för MATH (sida 1-16). • {CHAR} ...
u Växla mellan arbetsytan i eActivity och en programskärm som öppnats från ett fält Tryck på !a('). Varje gång du trycker på !a(') växlar du mellan arbetsytan i eActivity och programmet som öppnats från fältet. u Växla mellan ett program som öppnats från ett fält och ett annat program Tryck på !,(,). I dialogrutan som visas använder du c och f för att välja ett programnamn och trycker sedan på w. u Visa minnesanvändning för ett fält 1.
k Spara en fil Använd procedurerna i detta avsnitt för att spara en fil efter inmatning eller redigering på arbetsytans skärm. En eActivity-fil för fx-CG10/fx-CG20/fx-CG20 AU/fx-CG50 kan ha filnamnstillägget ”g3e”. Om någon av följande operationer utförs på fx-CG10/fx-CG20/fx-CG20 AU/fx-CG50 för att spara en eActivity-fil kommer tillägget ”g3e” alltid att läggas till filnamnet.
k Visa skärmen för minnesanvändning för eActivity En eActivity-fils maximala storlek är ungefär 29 000 byte.* Du kan använda skärmen för minnesanvändning för eActivity för att kontrollera hur mycket minne som återstår för filen du arbetar med. * Den faktiska maximala filstorleken beror på användningen av skärmdumpsminne och urklipp, och kan vara mindre än 29 000 byte. u Visa skärmen för minnesanvändning för eActivity På arbetsytans skärm trycker du på 1(FILE)4(CAPACITY).
Kapitel 11 Minneshanterare Räknaren har primärminne och lagringsminne för datalagring. Primärminnet är ett arbetsområde som används för inmatning av data, beräkningar och programkörning. Data i primärminnet kan raderas när batterierna tar slut eller när du gör en återställning. Lagringsminnet är ett område för lagring av eActivity-filer, bilddata (g3p-filer) och andra relativt utrymmeskrävande data. Lagringsminnet är ett ”flash-minne” som bevarar informationen även när strömmen bryts.
• Använd markörtangenterna f och c för att flytta markeringen och kontrollera hur många byte varje typ av data använder. • I statusfältet anges hur mycket ledigt utrymme som finns i det visade minnet (primär- eller lagringsminne). • Om en fil som överförts till lagringsminnet från en dator eller någon annan källa har ett filnamn som är längre än åtta tecken, förkortas namnet till åtta tecken när det visas på lagringsminnets informationsskärm (exempelvis: AAAABBBBCC.txt > AAAABB~1.txt).
Följande data kan kontrolleras. Primärminne Obs! För information om kolumnen ”Överskrivningskontroll” i tabellen nedan, se ”Skicka data” (sida 13-12) och ”Felkontroller under kopiering” (sida 11-9).
Ikon/Datanamn Innehåll Överskrivningskontroll @PICTPLT Bildritningsgrupp — PICTPLOT Bildritningsdata Ja PROGRAM Programgrupp — Varje programnamn Program Ja RECURSION Rekursionsdata Nej S-SHEET Kalkylbladsgrupp — _SETTING Spreadsheet-lägets inställningsdata Nej Varje kalkylbladsnamn Kalkylbladsdata Ja SETUP Inställningsdata Nej STAT Statistiska resultat Nej STRING Strängminnen — STRING n (n = 1 till 20) Strängminne Nej SYSTEM OS och delade data (urklipp, repetition, ti
Ikon Filtillägg Beskrivning .csv CSV-filer Övriga filnamnstillägg Dessa filer stöds inte av den här räknaren. *1 ”No Data” visas om det inte finns data i lagringsminnet. k Skapa en mapp i lagringsminnet u Skapa en ny mapp 1. När displayen visar minnesinformation för lagringsminnet trycker du på 4(FOLDER) 1(MKEFLDR) för att visa inmatningsskärmen för mappnamn. 2. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.
k Visa detaljerad information om en fil i lagringsminnet På lagringsminnets informationsskärm kan du markera en fil och sedan trycka på 5(DETAIL) eller e för att visa dess DETAIL-skärm. Om du väljer en g3p- eller g3b-fil visas istället en förhandsgranskning av filbilden.
k Markera data • Tryck på 1(SELECT) för att välja det markerade objektet. Valda objekt har en pekare ( ) intill objektet. Om du trycker på 1(SELECT) en gång till försvinner pekaren. • Du kan välja flera filer samtidigt om det behövs. → 1(SELECT) ← • Om du väljer en grupp eller en mapp väljer du även alla objekt i gruppen eller mappen. Om du avmarkerar en grupp eller mapp avmarkerar du alla objekt som gruppen eller mappen innehåller.
k Kopiera data u Kopiera från primärminnet till lagringsminnet Följande procedur innebär att informationen sparas i en enda fil. Du ger filen ett namn, och filen sparas i lagringsminnet. 1. Välj den information som ska kopieras på primärminnets informationsskärm. 2. Tryck på 2(COPY). • När du gör det visas en skärm för val av mapp. ”ROOT” är lagringsminnets rotkatalog. 3. Ange önskad mapp. • Markera ROOT om du vill kopiera informationen till rotkatalogen.
u Kopiera från lagringsminnet till primärminnet 1. Välj den fil som ska kopieras på lagringsminnets informationsskärm. • De enda filer som kan kopieras till primärminnet är filer som har något av följande filnamnstillägg: g1m, g2m, g3m, g1r, g2r. Om du väljer en fil med något annat format och utför nästa steg, uppstår felet ”Invalid Type”.
Typkontroll Det är bara filer med filnamnstilläggen .g1m, .g2m, .g3m, .g1r och .g2r som kan kopieras från lagringsminnet till primärminnet. Alla andra typer ger ett typkontrollfel. k Övriga filåtgärder u Ta bort en fil eller mapp 1. Visa primärminnets eller lagringsminnets informationsskärm. 2. Välj alla filer och mappar som du vill ta bort. • För mer information om att välja filer och mappar, se ”Markera data” (sida 11-7). 3. Tryck på 6(DELETE). 4.
k Säkerhetskopiera data i primärminnet u Säkerhetskopiera data i primärminnet 1. På startskärmen för läget Memory trycker du på 4(BACKUP). 2. Tryck på 1(SAVE). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Använd f och c för att välja den mapp där informationen ska sparas. 4. Tryck på w för att starta säkerhetskopieringen. • Felet ”Memory Full” uppstår om det inte finns tillräckligt mycket plats i lagringsminnet för att slutföra säkerhetskopieringen.
u Återställa säkerhetskopierade data 1. På startskärmen för läget Memory trycker du på 4(BACKUP). • På skärmen som visas kan du kontrollera om det finns säkerhetskopierade data i lagringsminnet eller inte. 2. Tryck på 2(LOAD). • När du gör det visas en skärm för val av mapp. 3. Använd f och c för att välja en mapp. 4. Tryck på w.*1 • Ett meddelande visas med en fråga om du vill återställa informationen. *1 Meddelandet ”No Data” visas om det inte finns säkerhetskopierade data i den valda mappen.
k Optimera lagringsminnet Lagringsminnet kan fragmenteras efter många lagrings- och återställningsåtgärder, vilket gör att hela minnesblock inte kan användas för att lagra data. På grund av detta bör du med jämna mellanrum optimera lagringsminnet, vilket betyder att informationen struktureras om och att mer minne blir tillgängligt. • Observera att räknaren optimerar lagringsminnet automatiskt om du sparar medan lagringsminnet håller på att ta slut.
Kapitel 12 Systemhanterare Använd systemhanteraren för att visa systeminformation och göra systeminställningar. 1. Använda systemhanteraren Om du växlar till System-läge från huvudmenyn visas följande menyalternativ. • 1(DISPLAY) ... {justera displayens ljusstyrka} • 2(PWRProp) ... {inställningar för strömegenskaper} • 3(LANGUAGE) ... {systemspråk} • 4(VERSION) ... {version} • 5(RESET) ... {systemåterställning} • 6(g)1(BattSet) ... {batteriinställningar} • 6(g)2(UserName) ...
k Inställningar för strömegenskaper u Ange tidsinställning för automatisk avstängning När startskärmen för System-läget visas trycker du på 2(PWRProp) för att visa skärmen med strömegenskaper. • 1(10Min) ... {10 minuter} (standardinställning) • 2(60Min) ... {60 minuter} Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen för System-läget. u Ange tidslängd för bakgrundsljus 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 2(PWRProp) för att visa skärmen med strömegenskaper. 2.
k Ställa in systemspråk Använd LANGUAGE för att ange en språkversion för de inbyggda programmen. u Ange meddelandespråk 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 3(LANGUAGE) för att visa skärmen för val av meddelandespråk. 2. Använd piltangenterna f och c för att markera önskat språk och tryck sedan på 1(SELECT). 3. Texten i det popup-fönster som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och tryck sedan på J. 4.
k Versionslistan Använd VERSION för att se operativsystemets version. u Visa versionsinformation 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 4(VERSION) för att visa versionslistan. 2. Använd f och c för att bläddra på skärmen. Innehållet i listan visas nedan. - Operativsystemets version - Namn på plugin-program och versioner (endast installerade plugin-program visas) - Meddelandespråk och versioner - Menyspråk och versioner 3.
I följande tabell visas funktionerna för funktionstangenterna. Du kan använda funktionstangenterna för att radera önskade data.
Obs! Om du tryckte på 6(g)2(ALL) för att återställa allt, måste du göra ett antal nya inställningar precis som när du startade räknaren första gången när du hade köpt den. Följande skärmar visas automatiskt i tur och ordning. Gör de inställningar som behövs på varje skärm.
k Användarnamn Med proceduren i det här avsnittet kan du registrera dig som användare av räknaren genom att ange ditt namn och organisationsnamn. Viktigt! • Som ett skydd mot obehörig användning av räknaren bör du även registrera ett lösenord när du registrerar namn och organisationsnamn. Du måste sedan ange rätt lösenord varje gång du vill ändra eller radera det registrerade namnet eller organisationsnamnet. Välj ett lösenord som du inte glömmer.
u Radera användarnamn och organisationsnamn 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 6(g)2(UserName) för att visa användarnamnskärmen. 2. Tryck på 2(DELETE). • Markören placeras i fältet ”Password”. 3. Ange rätt lösenord och tryck sedan på w. • En bekräftelsedialogruta visas. 4. Tryck på 1(Yes) för att radera eller på 6(No) för att avbryta raderingen. k OS-uppdatering Du kan uppdatera operativsystemet genom att ansluta räknaren till en dator.
Kapitel 13 Datakommunikation Detta kapitel förklarar hur man överför data mellan en räknare och en dator eller mellan två räknare. Datakommunikationsåtgärder utförs i läget Link. Växla till läget Link från huvudmenyn. Följande huvudmeny för datakommunikation visas på displayen. • {TRANSMIT} ... {visar menyn för att skicka data} • {RECV} ... {visar menyn för att ta emot data} • {EXAM} ... {visar menyn för läget Examination} • {CABLE} ... {visar menyn för val av anslutningstyp} • {WAKEUP} ...
3. Stäng av mottagaren. 4. Anslut mottagaren till sändarenheten. 5. När du startar en dataöverföring på sändarenheten aktiveras mottagaren automatiskt och utför dataöverföringen. k Inställningar för skärmdump Du kan antingen specificera g3p- eller bmp-format för skärmdumpar som sparats med !h(CAPTURE). Menyn för datakommunikation ger följande möjliga åtgärder. 6(CAPTURE)1(Memory) ... sparar skärmdumpar i g3p-format. 6(CAPTURE)2(BMP) ... sparar skärmdumpar i bmp-format.
1. Datakommunikation mellan räknaren och en persondator Om du etablerar en USB-anslutning mellan räknaren och en dator kommer datorn att känna av räknarens lagringsminne som en masslagringsenhet. Anslutning gör omedelbart att innehåll i primärminnet läses in i lagringsminnet automatiskt så att åtkomst till data i primärminnet kan ske från datorn. När en anslutning har etablerats kan data överföras mellan räknaren och datorn med användning av endast datoråtgärder.
3. Tryck på 1(USB Flash). • Meddelandet ”Preparing USB” visas på räknarens skärm. Vänta och utför ingen åtgärd med räknaren. En skärm visas om du etablerar en anslutning mellan räknaren och en dator. 4. Öppna räknarens enhet på datorn. • Om du använder Windows, beror räknarens enhets plasering på vilken version av Windows du har. Använd ”Utforskaren” för att öppna räknarens enhet. - Windows 7: I Dator - Windows 8.
k Överföra data mellan räknaren och en persondator Detta avsnitt förklarar hur man ansluter räknaren till datorn och öppnar räknarens enhet på datorn för att överföra data. u Primärminnesdata under en USB-anslutning Innehållet i mappen @MainMem på räknarens enhet motsvarar innehållet i räknarens primärminne. Varje gång du etablerar en anslutning mellan räknaren och en dator kopieras innehållet i räknarens primärminne till lagringsminnet.
Gruppnamn i primärminne ROOT Mappnamn i @MainMem ROOT Objektnamn i primärminne DYNA MEM EQUATION FINANCIAL STAT SYSTEM TABLE Y=DATA Filnamn i @MainMem DYNA MEM.g3m EQUATION.g3m FINANCE.g3m STAT.g3m SYSTEM.g3m TABLE.g3m Y=DATA.g3m u Uppdatera primärminnesdata vid avbruten USB-anslutning När det förekommer en USB-anslutning mellan räknaren och en dator kan du använda datorn för att redigera innehållet i mappen @MainMem genom att radera mappar och filer, redigera filer, lägga till filer, osv.
• Om du placerar en fil eller mapp som inte stöds av räknaren i mappen @MainMem kommer den att överföras till en mapp som heter ”SAVE-F” i räknarens lagringsminne och den kommer inte att visas i primärminnet. • Om datastorleken i mappen @MainMem överskrider den tillgängliga kapaciteten för primärminnet visas meddelandet ”Memory ERROR” på räknaren när du avbryter USBanslutningen och primärminnet kommer inte att uppdateras. • Om det finns en insticksfil (.g3a/.
u Använda datorn för att redigera ett program som skapats på räknaren 1. Använd räknarens läge Program för att skapa programmet. (Se ”Kapitel 8 Programmering”) 2. Anslut räknaren och datorn och öppna räknarens enhet på datorn. 3. Visa innehållet i mappen @MainMem\PROGRAM och använd sedan en textredigerare för att öppna textfilen med samma namn som programmet som du vill redigera. • Om du använder Windows kan du använda Notepad, osv. och med Mac OS kan du använda TextEdit, osv. 4.
k Försiktighetsåtgärder gällande USB-anslutning • Beroende på det operativsystem som du använder på datorn ska du utföra någon av följande åtgärder på datorn för att avbryta en anslutning med räknaren. - Windows: Klicka på ikonen ”Safely Remove Hardware” på verktygsfältet i det nedre högra hörnet på displayen. På menyn som visas ska du välja ”USB mass storage device”. Kontrollera så att meddelandet ”Safe To Remove Hardware” visas. - Mac OS: Dra räknarens enhet till papperskorgen.
2. Utföra datakommunikation mellan två räknare k Ansluta två räknare Följande procedur beskriver hur man ansluter två räknare med tillvalet SB-62-kabel*. * Medföljer räknaren i vissa områden. u Ansluta två räknare 1. Kontrollera att båda räknarna är avstängda. 2. Anslut de två räknarna med kabeln. 3. Utför följande steg på de båda räknarna för att specificera kabeltypen 3PIN. (1) Växla till läget Link från huvudmenyn. (2) Tryck på 4(CABLE). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning.
k Överföra data Anslut de två räknarna och utför sedan följande procedurer. Mottagande räknare Ställ in räknaren för att ta emot data genom att trycka på 2 (RECV) när huvudmenyn för datakommunikation visas. Räknaren försätts i mottagningsläge och väntar på att data ska skickas till enheten. Själva datamottagningen börjar så snart data börjat skickas från den sändande räknaren. Sändande räknare Ställ in räknaren för att skicka data genom att trycka på 1(TRANSMIT) när huvudmenyn för datakommunikation visas.
u Skicka data När du har markerat de dataobjekt som ska skickas trycker du på 6(TRANSMIT). Ett meddelande visas med en fråga om du vill starta överföringen. • 1(Yes) ... skickar data • 6(No) ... återgår till menyn för dataurval Tryck på 1(Yes) för att skicka data. • Du kan när som helst avbryta en dataöverföring genom att trycka på A. Nedan visas vad displayerna på den sändande och mottagande räknaren visar efter att dataöverföringen slutförts.
Tryck på 1(Yes) för att byta ut befintliga datauppgifter i den mottagande räknaren med nya datauppgifter eller 6(No) för att gå till nästa dataobjekt. No: överskrivningskontroll utförs inte. Om den mottagande räknaren redan innehåller samma typ av data skrivs de befintliga datauppgifterna över med de nya. k Försiktighetsåtgärder gällande datakommunikation Observera följande försiktighetsåtgärder vid datakommunikation.
Följande tabell visar hur varje datatyp hanteras vid överföring från denna räknare (fx-CG50) till en äldre modell av CASIO-räknare.
u Överföra data från en äldre modell till denna räknare Nästan alla datauppgifter från en äldre modell av CASIO-räknare kan överföras till denna räknare (fx-CG50). • Vissa data kan konverteras för att bli kompatibla med specifikationer för denna räknare. Till exempel överföring av grafuttrycksdata i läget Graph (Y=DATA) från fx-9860GII till denna räknare gör att punktintervallet för V-fönster korrigeras eftersom displayerna för de två modellerna har olika antal punkter.
3. Ansluta räknaren till en projektor Det går att ansluta räknaren till en projektor från CASIO och sedan visa räknarskärmens innehåll på en duk. k Anslutningsbara projektorer För information om anslutningsbara projektorer, besök webbplatsen nedan. http://edu.casio.com/support/projector/ u Visa innehållet på räknarskärmen från en projektor 1. Använd USB-kabeln som medföljer räknaren för att ansluta till projektorn. • När du ansluter USB-kabeln till räknaren visas dialogrutan ”Select Connection Mode”. 2.
Kapitel 14 Geometri 1. Översikt över Geometry-läget I Geometry-läget kan du rita och analysera geometriska objekt. Från huvudmenyn, växla till Geometry-läget. k Menyer i Geometry-läget Till skillnad från andra lägen, har Geometry-läget inte funktionsmenyer längst ned på skärmen. Istället används menyerna med namnen [F1] till [F6] och [OPTN], som de som visas nedan. Det följande är en allmän beskrivning av menyerna i Geometry-läget.
k Menyreferens I följande tabeller beskrivs de menyalternativ som visas i de olika menyerna i Geometry-läget.
u 3(Draw) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Skapa en punkt 1:Point Rita ett linjesegment 2:Line Segment Rita en rak linje 3:Infinite Line Rita en stråle 4:Ray Rita en vektor 5:Vector Rita en cirkel 6:Circle Rita en båge 7:Arc Rita en halvcirkel 8:SemiCirc (Diam) u 3e(Draw Spec) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Rita en triangel 1:Triangle Rita en likbent triangel 2:Isosc Triangle Rita en rektangel 3:Rectangle Rita en fyrkant 4:Square Rita en polygon 5:P
u 5(Transform) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Spegla ett objekt 1:Reflection Överför ett objekt med specifika värden 2:Translation Överför ett objekt med en befintlig vektor 3:Trans(Sel Vec) Rotera ett objekt 4:Rotation Utvidga ett objekt 5:Dilation Rotera ett objekt 180 grader i en specificerad punkt 6:Symmetry u 6(Animate) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Lägg till animering för två valda objekt 1:Add Animation Ersätt den aktuella animeringen som har tilldel
u K(Option)e(Properties) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Flytta det valda objektet framåt 1:to the front Flytta det valda objektet bakåt 2:to the back Placera all text längst fram 3:All TEXT Justera bakgrundsbildens ljusstyrka 4:Fade I/O Spara Geometry-lägets skärminnehåll som en bild (g3p File) 5:Store Picture k Använda pekaren Du kan använda följande operationer för att flytta pekaren ( ) över displayen när du ritar objekt, redigerar objekt osv.
k Filhantering i Geometry-läget I det här avsnittet förklaras hur du sparar Geometry-lägesdata i filer och hur du hanterar filerna. u Skapa en ny fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 1:New. • Följande dialogruta visas om det finns något ritat på skärmen. 2. Om du vill ta bort det som finns på ritskärmen och skapa en ny fil trycker du på 1(Yes). • En ny fil skapas och en tom ritskärm visas. u Öppna en befintlig fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 2:Open.
u Radera en fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 2:Open. • En meny med de befintliga filerna visas. 2. Använd c och f för att flytta markeringen till den fil du vill radera och tryck sedan på 1(DELETE). • En bekräftelsedialogruta visas. 3. Tryck på 1(Yes) för att radera den valda filen eller på 6(No) för att avbryta raderingen. 4. Avsluta filmenyn genom att trycka på J. u Spara en fil med ett annat namn 1. När den fil du vill spara är öppen utför du följande operation: 1(File) – 3:Save as.
k Visa en skärmbakgrundsbild i Geometry-läget I Geometry-läget kan du öppna en bildfil (g3p) och använda den som bakgrundsbild för en ritning i Geometry-läget. • Om du öppnar en g3p-fil, ritar något och sedan sparar resultatet i en fil, sparas g3p-filen tillsammans med övriga data från Geometry-läget. • När du har öppnat en bakgrundsbild kan du justera dess ljusstyrka på displayen. Se ”Justera bakgrundsbildens ljusstyrka” (sida 14-37).
k Spara det aktuella skärminnehållet som en bild (g3p-fil) i Geometryläget Du kan spara en skärmbild från Geometry-läget som en bildfil (g3p-fil). Med den sparade filen sparas även aktuell V-Window-inställningsinformation. u Spara aktuellt skärminnehåll som en bild i bildminnet 1. När den skärm du vill spara visas utför du följande operation: K(Option)e(Properties) – 5:Store Picture w(Pict [1~20]). 2. På skärmen Store In Picture Memory som visas ska du ange ett värde från 1 till 20 och sedan trycka på w.
k Tangentfunktioner I figuren nedan visas de tangenter som används på ritskärmen i Geometry-läget. Visar måttrutan. (sida 14-41) Visar menyer. (sida 14-1) Flyttar pekaren. Väljer, väljer bort, verkställer. Avbryter en operation, eller går tillbaka till föregående meny eller skärm. Väljer ett objekt för att flytta det. (sida 14-31) Väljer, väljer bort, verkställer. Väljer en hel polygon. (Gäller endast för polygoner.) (sida 14-19) Raderar det för närvarande valda objektet.
2. Rita och redigera objekt I detta avsnitt förklaras hur du utför följande operationer. • Rita punkter, linjesegment, polygoner osv. (menyn [F3](Draw), menyn [F3] [g](Draw Spec)) • Markera och avmarkera objekt (menyn [F2](Edit)) • För ett ritat objekt: konstruera en mittpunktsnormal, en normal, osv.
u Lägga till en punkt med en etikett till en befintlig linje Obs! Du kan använda följande procedur för att lägga till en punkt med en etikett till en befintlig linje, en polygonsida, en cirkels omkrets, osv. 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 1:Point. 2. Flytta pekaren på skärmen mot den linje där du vill lägga till punkten med etiketten. • Detta markerar linjen, vilket visas med med ” ”. → 3. Tryck på w. • En punkt läggs till på linjen där pekaren befinner sig. u Rita ett linjesegment 1.
u Rita en oändlig linje 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 3:Infinite Line. 2. Flytta pekaren till valfri plats på skärmen och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till en annan plats på skärmen och tryck sedan på w. • En linje ritas som går genom de två punkterna. u Rita en stråle 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 4:Ray. 2. Flytta pekaren till valfri plats på skärmen och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till en annan plats på skärmen och tryck sedan på w.
u Rita en cirkel 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 6:Circle. 2. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha cirkelns medelpunkt och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha cirkelns omkrets och tryck sedan på w. • En cirkel ritas. Avståndet mellan de båda punkterna som du angav utgör cirkelns radie. Obs! I steg 2 och 3 i proceduren ovan kan du placera pekaren på en punkt som redan har skapats på skärmen och trycka på w.
u Rita en halvcirkel 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 8:SemiCirc (Diam). 2. Flytta pekaren till den punkt du vill ange som ena änden av halvcirkelns diameter och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till den punkt du vill ange som den andra änden av halvcirkelns diameter. • När du flyttar pekaren syns en cirkel på skärmen vars diameter går genom både den första punkten och den aktuella punkten.
4. Tryck på w. • En triangel ritas. → • Om pekaren befinner sig mycket nära punkten du angav i steg 2 när du trycker på w, blir den triangel som ritas så stor som skärmen tillåter. Obs! Samma typ av tvåpunkts markeringsram som i proceduren ovan används även när du ritar en likbent triangel, en rektangel, en kvadrat eller en regelbunden n-gon.
4. Tryck på w. • En rektangel eller kvadrat ritas. • Om pekaren befinner sig mycket nära punkten du angav i steg 2 när du trycker på w, blir det objekt som ritas så stort som skärmen tillåter. Obs! Om du ritar en kvadrat får varje sida samma längd som den kortare sidan på rektangeln som du anger med markeringsramen i steg 3. u Rita en polygon 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 5:Polygon. 2. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha ett av polygonens hörn och tryck sedan på w.
u Rita en regelbunden n-gon 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 6:Regular n-gon. • En dialogruta visas där du får ange antal sidor. 2. Ange ett värde från 3 till 12 och tryck sedan på w. 3. Utför steg 2 t.o.m. 4 i ”Rita en triangel” (sida 14-15). • En regelbunden n-gon ritas med det antal sidor du angav i steg 2. u Rita en funktion 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 7:Function f(x). • Dialogrutan Function visas. 2. Mata in funktionen. 3. Tryck på w för att rita den.
k Markera och avmarkera objekt Innan du kan redigera (flytta eller radera) ett objekt eller skapa en figur med ett objekt, måste du markera en del av eller hela objektet. I detta avsnitt förklaras hur du markerar och avmarkerar objekt. u Markera ett objekt 1. Om en verktygsikon befinner sig högst upp till höger på skärmen trycker du på J eller o för att inaktivera verktyget. 2. Placera pekaren nära det objekt du vill markera. • När du gör det visas ett eller flera -märken på objektet.
3. Tryck på x eller utför följande operation: 2(Edit) – 4:Select Figure. • Hela objektet markeras. u Avmarkera ett objekt 1. Om en verktygsikon befinner sig högst upp till höger på skärmen trycker du på J eller o för att inaktivera verktyget. 2. Placera pekaren nära det objekt du vill avmarkera. • När du gör det markeras k-märkena. Objektet börjar blinka. Observera att objektet inte blinkar om det är en punkt och det finns ett k-märke på punkten. → 3. Tryck på w.
k Ange färg och linjestil för ett visat objekt Du kan använda proceduren nedan för att ange färg och linjestil för en visad figurs kontur, fyllningsfärgen inuti en figur eller färgen på text, etiketter och andra objekt som inte är figurer. u Ange färg och linjestil för alla visade objekt 1. Utför följande operation: 2(Edit) – 2:Select All. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att öppna den dialogruta som visas nedan.
4. För att tillämpa de gjorda inställningarna går du tillbaka till dialogrutan i steg 2 i denna procedur och trycker på J. → u Ange färg och linjestil för ett objekt 1. Använd proceduren i ”Markera och avmarkera objekt” (sida 14-19) för att markera objektet vars färg och/eller linjestil du vill ange. 2. Tryck på !f(FORMAT). • En dialogruta visas med de inställningar som går att utföra beroende på det markerade objektets sammansättning. 3.
u Konstruera en normal 1. Rita ett linjesegment och en punkt och markera både linjesegmentet och punkten. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 2:Perpendicular. • Detta ritar en normal till det markerade linjesegmentet som går genom den markerade punkten.
u Konstruera skärningspunkten mellan två linjer 1. Rita två linjesegment som skär varandra och markera dem. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 4:Intersection. • En punkt ritas där de två linjesegmenten skär varandra. → Obs! Du kan konstruera skärningspunkten mellan två linjer när två av följande objekt (två objekt av samma typ eller två olika typer av objekt) har markerats på skärmen: linjesegment, linje, stråle, vektor, polygonsida, cirkel eller båge. u Konstruera en bisektris 1.
u Konstruera en parallell 1. Rita ett linjesegment och en punkt och markera både linjesegmentet och punkten. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 6:Parallel. • Detta ritar en oändlig linje som är parallell med det markerade linjesegmentet och som går genom den markerade punkten. Märken ( ) visas både på linjesegmentet och den oändliga linjen för att visa att de är parallella. → Obs! Du kan konstruera en parallell när någon av följande kombinationer av objekt har markerats.
u Bifoga ett vinkelvärde till en figur 1. Rita en triangel och markera två av dess sidor. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 8:Attached Angle. • Det uppmätta vinkelvärdet bifogas till figuren. → • Medan meddelandet ”Select Display Position” visas kan du använda piltangenterna för att välja vilket vinkelvärde som ska visas för de två markerade sidorna. → → → 3. Visa vinkelvärdet genom att trycka på w. k Använda menyn Transform Tryck på 5(Transform) för att öppna menyn Transform.
5. Tryck på w. • En spegling av objektet skapas med linjesegmentet som axel. → → Obs! Du kan ange ett linjesegment, en linje, en stråle, en polygonsida eller x- eller y-axeln som speglingsaxel. u Parallellförflytta ett objekt enligt angivna värden 1. Rita det objekt du vill parallellförflytta. I exemplet används en triangel. 2. Utför följande operation: 5(Transform) – 2:Translation. • Skärmen Translation visas. 3. Mata in värden i vektorformat för att ange avstånd för parallellförflyttningen.
4. Tryck på w. • Det ursprungliga objektet parallellförflyttas i den markerade vektorns riktning. → → Obs! Om du bara markerar en del av ett objekt innan du utför steg 2 i proceduren ovan, parallellförflyttas endast den markerade delen. u Rotera ett objekt 1. Rita det objekt du vill rotera. I exemplet används en triangel. 2. Utför följande operation: 5(Transform) – 4:Rotation. • Meddelandet ”Sel Rotation Center” visas. 3. Flytta pekaren till en plats du vill ange som mittpunkt för rotationen. 4.
5. Ange ett skalvärde i området 0,1 < | x | < 10 och tryck sedan på w. • Detta ritar en version av det ursprungliga objektet i en ny storlek. → → Obs! • Om du bara markerar en del av ett objekt innan du utför steg 2 i proceduren ovan, utvidgas endast den markerade delen. • I följande figur illustreras de termer som används i proceduren ovan. Utvidgningens mittpunkt Skala: –1 Skala: 2 Ursprungligt Skala: 0,5 objekt u Rotera en figur 180 grader i en angiven punkt 1.
k Ångra och göra om en operation Med kommandot Undo kan du ångra den senast utförda operationen och med kommandot Redo kan du göra om en operation som du ångrade med Undo. u Ångra den senast utförda operationen Omedelbart efter att ha utfört den operation du vill ångra, tryck på * eller utför följande operation: 2(Edit) – 1:Undo/Redo. Viktigt! Observera att följande operationer inte går att ångra. • Rensning av alla objekt: 2(Edit) – 6:Clear All (sida 14-32).
2. Tryck på v. • När du gör det visas ikonen i skärmens övre högra hörn och pekaren ändras från . En rektangel visas också, med det objekt inuti som du markerade i steg 1. Ett hörn har valts En sida har valts till Tre sidor har valts 3. Använd piltangenterna för att flytta objektet i önskad riktning. • Rektangeln flyttas i angiven riktning. Ett hörn har valts En sida har valts Tre sidor har valts 4. Om du vill flytta objektet till rektangelns aktuella position trycker du på w.
u Radera ett objekt 1. Markera det objekt du vill radera. • Om du till exempel bara vill radera ett hörn i en triangel markerar du det hörnet. Om du bara vill radera en sida i triangeln markerar du den sidan. 2. Tryck på D eller utför följande operation: 2(Edit) – 5:Delete. • Det markerade objektet raderas. u Radera alla objekt på skärmen 1. Utför följande operation: 2(Edit) – 6:Clear All. • En bekräftelsedialogruta visas.
3. Kontrollera Geometry-fönstrets utseende I det här avsnittet beskrivs hur du kan kontrollera skärmens utseende genom att rulla eller zooma och genom att visa eller dölja axlar och rutnät. Viktigt! Inställningar som du gör på inställningsskärmen för Geometry-läget används bara i Geometry-läget. Även om ett annat läge har inställningar med samma namn påverkas de inte av Geometry-lägets inställningar.
5. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Axes” och använd sedan följande operationer för att göra önskade inställningar. För att välja denna inställning: Trycker du på: Visa axlar på skärmen 1(On) Dölj axlar på skärmen 2(Off) Visa axlar och skalvärden på skärmen 3(Scale) 6. När du är nöjd med inställningen trycker du på J. k Ange visning av vinkel- och längdenheter Du kan använda proceduren i detta avsnitt för att visa eller dölja enheterna för vinkel- och längdvärden.
k Konfigurera View Window-inställningar Du kan konfigurera View Window-inställningar för att ange koordinaterna för skärmens vänsterkant (Xmin) och högerkanter (Xmax). Längden på y-axeln konfigureras automatiskt enligt förhållandet 1:2 (y-axel:x-axel), men du kan ange vilken del av y-axeln som ska vara i mitten av skärmen (Ymid). Ymid Xmin Xmax u Så här konfigurerar du View Window-inställningar 1. Utför följande operation för att visa skärmen View Window: !3(V-WIN). 2.
4. Stäng läget Pan genom att trycka på J. → Obs! Varje gång du trycker på w i panoreringsläget växlar formen på pekaren mellan och . Medan -pekaren visas kan du använda piltangenterna för att flytta den på skärmen. Om du trycker på piltangenterna medan -pekaren visas ändras (panoreras) innehållet på skärmen. u Att rulla skärmen 1. Tryck på . eller utför följande operation: 1e(View) – 3:Scroll. • Rullningsläget aktiveras, vilket anges med ikonen försvinner från skärmen. i skärmens övre högra hörn.
u Zooma in och ut Om du vill visa skärmbilden i dubbel storlek, tryck på + eller utför följande operation: 1e(View) – 4:Zoom In. Om du vill visa skärmbilden i halv storlek, tryck på - eller utför följande operation: 1e(View) – 5:Zoom Out. u Zooma för att anpassa skärmbilden till fönstret Tryck på - eller utför följande operation: 1e(View) – 6:Zoom to Fit. • Den visade bilden förstoras eller förminskas så att den fyller skärmen.
3. Mata in en text på högst 31 tecken och tryck sedan på w. • Texten du matade in infogas i skärmbilden på pekarens plats. → 4. Om du önskar kan du flytta texten till en annan plats på skärmen. • Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information. → u Redigera text på skärmen 1. Markera den text du vill redigera. 2. Tryck på J. • Mätvärdesrutan öppnas nedtill på skärmen. 3. Tryck på w. • Dialogrutan för textinmatning visas. 4. Redigera texten och tryck sedan på w.
k Lägga till eller ändra en etikett Etikettoperationer förklaras i detta avsnitt med hjälp av en triangel. I det första exemplet ändras en befintlig etikett och i det andra exemplet läggs en etikett till en av triangelns sidor. u Ändra en befintlig etikett 1. Markera det hörn i triangeln vars etikett du vill ändra. I detta exempel väljer vi punkt A. 2. Tryck på J. • Mätvärdesrutan öppnas nedtill på skärmen. 3. Tryck på d för att markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck sedan på w.
6. Ange en etikettext med högst 14 tecken och tryck på w. • Etiketten ändras. → 7. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. u Lägga till en ny etikett 1. Markera den sida av triangeln där du vill lägga till etiketten. 2. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan. 3. Tryck på d för att markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck sedan på w. • En ikonpalett öppnas. 4. Använd piltangenterna för att markera ikonen på ikonpaletten och tryck sedan på w. 5.
5. Använda mätvärdesrutan Om du trycker på J öppnas en mätvärdesruta nedtill på skärmen som i bilden nedan. Mätningsruta Du kan använda mätvärdesrutan för att utföra följande operationer.
I följande tabell beskrivs den information som visas när du väljer de olika ikonerna och när de kan väljas.
Ikon Ikonnamn Denna ikon visas när följande är markerat: När denna ikon väljs visas följande: Kongruens Två linjesegment Om linjesegmenten är lika långa Ja Incidens Punkt och en linje, båge, cirkel eller vektor Om punkten är på linjen/ kurvan Ja Rotationsvinkel Två punkter skapas av 5 – 4:Rotation command Rotationsvinkel Nej Utvidgningsskala Två punkter skapas av 5 – 5:Dilation command Utvidgningsskala Nej Etikett/Text En punkt som har en etikett eller ett objekt som kan namnges Etiket
4. Välj ikonerna på ikonpaletten om du vill visa andra mätvärden. • För ett linjesegment kan du till exempel visa längd, lutning och ekvation. Lutning Ekvation 5. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. u Visa arean för ett rektangulärt område Du kan använda mätvärdesrutan för att visa arean för en triangel som bildas av tre valfria punkter som du markerar på skärmen.
Obs! Ett värde som visar arean för ett objekt vars linjer skär varandra indikeras med dubbla asterisker (``) till vänster om värdet. Detta betyder att värdet eventuellt inte anger korrekt area. k Ange ett mätvärde för ett objekt I de följande exemplen anges vinkeln för en triangel och längden på en av triangelns sidor. u Ange vinkeln för en triangel 1. Rita en triangel. 2. Markera sidan AC och därefter sidan BC. 3. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan.
Obs! • När du utför steg 5 i proceduren ovan ändrar du inte bara mätvärdet, du låser det också. För mer information om hur du låser eller låser upp mätvärden, se ”Låsa och låsa upp ett mätvärde för ett objekt” (sida 14-47). • När du anger ett värde kan det hända att objektet ändras på ett oväntat sätt. Om det inträffar kan du försöka låsa en del (eller delar) av objektet (sida 14-47) eller tillfälligt låsa upp alla objekt (Clr Constraint, sida 14-48).
k Låsa och låsa upp ett mätvärde för ett objekt Att ”låsa ett mätvärde” betyder i det här sammanhanget att det tillhörande objektet inte flyttas. Om du till exempel låser en punkt vid en cirkel och flyttar cirkeln, flyttas även punkten. u Låsa eller låsa upp ett mätvärde Ikonen till höger om mätvärdesrutan anger om ett mätvärde är låst eller olåst. Mätvärdet är olåst. Mätvärdet är låst. u Låsa ett mätvärde Du kan låsa ett mätvärde genom att utföra vilken som helst av följande operationer.
Obs! • Vissa mätvärden går inte att låsa. För mer information, se kolumnen ”Låsbar” i tabellen under ”Visa mätvärden för ett objekt” (sida 14-41). u Låsa upp ett mätvärde Du kan låsa upp ett mätvärde genom att utföra vilken som helst av följande operationer. • Om ikonen till höger om mätvärdesrutan är på w. flyttar du markeringen till ikonen och trycker • Flytta markeringen till uppåtpilen till höger om ikonen och tryck på w. Välj [Unlock] i den meny som visas och tryck sedan på w.
k Klistra in mätvärden i en skärmbild Med procedurerna i detta avsnitt kan du klistra in objektmätvärden i skärmbilden. Mätvärdena ändras dynamiskt om du ändrar objektet. Följande typer av mätvärden kan klistras in i en skärmbild: koordinater, avstånd/längd, lutning, ekvation, vektorkomponenter, radie, omkrets, polygonomkrets, area, vinkel och supplementvinkel. u Klistra in ett mätvärde i en skärmbild Exempel: Klistra in ett värde för innervinkel i en skärmbild 1.
5. Om du önskar kan du flytta texten till en annan plats på skärmen. • Tryck på v och flytta det inklistrade mätvärdet på skärmen med piltangenterna. Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information. → Obs! Du kan också klistra in det aktuella mätvärdet från mätvärdesrutan i skärmbilden genom att trycka på !j(PASTE) när mätvärdesrutan är markerad i steg 2 i proceduren ovan.
3. Ange en etikett för typtaggen med högst 14 tecken. • Om du vill radera etiketten med typtaggen trycker du på o. 4. Tryck på w. • Detta ändrar mätvärdet som är markerat på skärmen. 5. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. k Visa resultatet av en beräkning med mätvärden på skärmen Med proceduren i detta avsnitt kan du utföra beräkningar med vinkelvärde, linjelängd och andra mätvärden som är bifogade till ett objekt och visa resultaten på skärmen.
1. Utför följande operation: K(Option) – 2:Expression. • När du gör det visas ”EXPR=” vid pekaren och mätvärdesrutan öppnas. • Etiketter visas också för varje mätvärde som för närvarande finns på skärmen. Etiketter 2. Du kan nu använda etiketterna för att ange mätvärden i den beräkning som du anger i mätvärdesrutan. • När du vill ange ett mätvärde i mätvärdesrutan matar du in tecknet @ följt av värdets numeriska etikett: @1, @2, osv.
k Beräkning med ytarean för visade figurer Med procedurerna i detta avsnitt kan du utföra beräkningar med ytarean för figurer och visa både uttrycket och beräkningsresultaten. En beräkning av summan av ytareorna för triangeln ABC och triangeln A’B’C’ kan till exempel visas som i bilden nedan. Figurer som kan anges för beräkning är sådana med fyllningsfärg (vilkas inställning för Area Color inte är ”Clear”).
4. Tryck på +. 5. Tryck på f för att flytta redigeringen från mätvärdesrutan till ritskärmen och tryck sedan på ew för att markera den andra triangeln på skärmens högra sida. • ”@2 DA’B’C’ ” visas på den högra triangeln och ”@2” (symbolen för DA’B’C’) matas in i mätvärdesrutan. 6. Tryck på w. • Beräkningsuttrycket DABC+DA’B’C’ visas upptill på skärmen. 7. Tryck på J för att stänga mätvärdesrutan. • Om du önskar kan du flytta texten på skärmen. • Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information.
k Ange nummerformat för ett mätvärde Du kan ange ett nummerformat för varje mätvärde på skärmen. Obs! • Standardinställningen för nummerformat är ”Fix2”. För mer information om nummerformat, se ”Ange vinkelenhet och visningsformat” (sida 2-12). • Oberoende av den aktuella inställningen för nummerformat visas heltal alltid utan decimaler. u Så här anger du nummerformatet för ett mätvärde Exempel: Ange en decimal för mätvärden 1. Markera det mätvärde vars nummerformat du vill ändra. 2.
6. Arbeta med animeringar En animering består av ett eller flera punkt- och kurvpar, där kurvan kan vara ett linjesegment, en cirkel, en halvcirkel, en båge eller en funktion. Du skapar en animering genom att markera ett punkt- och kurvpar och lägga till det i en animering. k Skapa och köra en animering u Lägga till en animering och köra den Exempel: Animera en punkt runt en cirkel 1. Skapa en punkt, rita en cirkel och markera dem. 2. Utför följande operation: 6(Animate) – 1:Add Animation.
Obs! • Du kan upprepa proceduren ovan för att skapa flera punkter som rör sig samtidigt. Prova följande: - Rita ett linjesegment och skapa ytterligare en punkt. - Markera linjesegmentet och punkten. - Upprepa steg 2 och 3 ovan. Lägg märke till att båda animeringarna rör sig samtidigt! • När du vill påbörja en ny animering utför du proceduren i ”Ersätta den aktuella animeringen med en ny” nedan. u Ersätta den aktuella animeringen med en ny 1. Markera punkten och kurvan för den nya animeringen. 2.
6. Ange 90 i mätvärdesrutan genom att trycka på jaw. • Detta gör att vinkeln mellan linjesegmenten AB och DE blir 90 grader och låst. 7. Tryck på Jo för att avmarkera alla objekt på skärmen. 8. Markera linjesegmenten DE och DC och tryck sedan på J. 9. Tryck på dw för att öppna ikonpaletten, flytta markeringen till ikonen på w. w → 10. Använd e för att flytta markeringen till ikonen • När du gör det ändras ikonen till och tryck sedan på w. .
14. Utför följande operation: 6(Animate) – 3:Trace. • Detta definierar punkt D (som du markerade i steg 13) som ”spårningspunkt”. 15. Utför följande operation: 6(Animate) – 5:Go (once). • En parabel bör nu ritas upp på skärmen. Linjesegmentet AB är styrlinjen och punkt C brännpunkten för parabeln. Obs! • Alla punkter som för närvarande är markerade på skärmen blir spårningspunkter när du utför följande operation: 6(Animate) – 3:Trace.
Om du vill göra det här: Utför proceduren nedan: Specificera antalet steg som ska användas då punkt E färdas längs linjesegmentet AB 1. Använd c och f för att flytta markeringen på skärmen Edit Animations till ”Steps” och tryck sedan på 1(STEPS). → 2. Mata in ett heltal från 2 till 100 i dialogrutan som visas och tryck sedan på w. Specificera startpunkt och slutpunkt för rörelsen för punkt E längs linjesegmentet AB 1.
Om du vill göra det här: Utför proceduren nedan: Radera en animering som tilldelats punkt E 1. Använd c och f för att flytta markeringen på skärmen Edit Animations till ”E” som befinner sig under ”Animations”. 2. Tryck på 1(DELETE). • Animeringen som har tilldelats punkt E radras och gör att ”E” (tillsammans med värdena ”t0” och ”t1” under den) försvinner från skärmen ”Animations”. Obs! Välj ”Animations” i steg 1 och tryck sedan på 1(DELETE) för att radera animeringarna som har tilldelats alla punkter.
k Generera en animeringstabell När standardinställningarna används får en animering en given punkt att röra sig längs ett givet linjesegment, en given cirkel eller en given båge i 20 steg. Du kan konfigurera räknaren så att en tabell, en så kallad ”animeringstabell” genereras som registrerar koordinaterna för varje steg, längden på linjesegmentet, arean för objektet, osv.
6. Använd f för att flytta markeringen till [Add Table] och tryck sedan på w. • En animeringstabell visas som anger längden på linjesegmentet CD för varje animeringssteg i kolumnen ”Length”. 7. Tryck på J för att stänga skärmen med animeringstabellen. 8. Tryck på J igen för att aktivera ritskärmen. 9. Markera sidorna CD, DE och CE i triangeln. 10. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan. • Om ikonen inte visas till vänster på skärmen, markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck på w.
u Visa animeringstabellen Om du vill visa den animeringstabell som du genererade med proceduren i ”Lägga till kolumner i animeringstabellen” utför du följande operation: 6(Animate) – 8:Display Table. u Spara en animeringstabellkolumn i en lista 1. Visa animeringstabellen. 2. Använd d och e för att flytta markeringen till den kolumn du vill spara i en lista. 3. Tryck på 1(STORE)1(LIST). • En dialogruta visas där du får ange numret på den lista där du vill spara kolumnen. 4.
Kapitel 15 Picture Plot Picture Plot är ett program som gör att du kan rita punkter (som representerar koordinater) på ett fotografi, en illustration eller på ett annat grafiskt format och utföra olika typer av analys baserat på uppritade data (koordinatvärden). Till exempel visar fotografiet nedan en fontäns munstycken som sprutar ut tunna vattenstrålar i olika vinklar.
• Lägga till tidsvärden (T) till koordinatvärdena (X, Y) och rita punktgraf i T-X-planet eller T-Y-planet. Detta gör det möjligt att få fram de matematiska uttrycken och punktgraferna för korrelationen mellan den horisontella rörelseriktningen och tiden samt korrelationen mellan den vertikala rörelseriktningen och tiden. Regressionsgraf T-X-regressionsgraf (vänster sida) Vid fullskärmsvisning av en X-Y-koordinatgraf kan åtgärderna SKETCH och G-SOLVE användas på samma sätt som i läget Graph.
1. Funktionsmenyer för bildritning k Funktionsmeny för fillistskärm • {OPEN} ... öppnar en g3p/g3b-fil eller -mapp. • {DELETE} ... raderar en g3p/g3b-fil. • {SEARCH} ... söker efter en g3p/g3b-fil. • {DETAIL} ... visar skärmen DETAIL för filen (sida 11-6). k Funktionsmeny för bildritningsskärm • {FILE} ... visar följande undermeny. • {OPEN} ... öppnar fillistan. • {SAVE} ... sparar den aktuella öppna filen och skriver över den tidigare sparade versionen (om tillämpligt). • {SAVE • AS} ...
k Funktionsmeny för punktgrafslista • {AXTRNS} ... samma som {AXTRNS} under ”Funktionsmeny för bildritningsskärm”. • {EDIT} ... redigerar det aktuella markerade värdet i punktgrafslistan. • {DEL • BTM} ... raderar den sista dataraden i punktgrafslistan. • {DEL-ALL} ... raderar alla data i punktgrafslistan. • {SET} ... konfigurerar tidsvärdet (T) (sida 15-15). • {JUMP} ... visar följande undermeny. • {TOP}/{BOTTOM} ... {hoppa till den övre raden}/{hoppa till den nedre raden}. • {Plot} ...
2. Hantera bildritningsfiler Bildritning kräver användning av en bakgrundsbildfil. Följande typer av bildfiler kan öppnas med bildritningsfunktionen. g3p-fil ... en fil som innehåller en enda bild. g3b-fil ... en fil som innehåller flera bilder. Du kan använda en bildfil som redan är inbyggd i räknaren eller så kan du använda ursprungligt innehåll från CASIO som du kan ladda ned från http://edu.casio.com.
u Inställningar för bildritning sparade till bildfiler • Inställningar för bildritning som kan ändras på inställningsskärmen delas in i två grupper: inställningar som sparas i bildfilen och inställningar som sparas av räknaren.
u Spara en fil under nytt namn 1. Tryck på K1(FILE)3(SAVE • AS) när bildritningsskärmen visas. • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 2. Ange önskad mapp. • Markera ROOT för att spara filen i rotkatalogen. • För att spara filen i en särskild mapp använder du f och c för att flytta markeringen till önskad mapp och trycker på 1(OPEN). 3. Tryck på 1(SAVE • AS). 4. I dialogrutan File Name som visas anger du ett namn på högst åtta tecken och trycker sedan på w. 3.
4. Upprepa steg 3 så många gånger som krävs för att rita alla punkter som du vill rita. • Här kan du trycka på K3(EDIT), välja en punktgraf och flytta den till en annan plats. För mer information, se ”Flytta en punktgraf” (sida 15-9). • Du kan rita upp till 50 punkter med en g3p-fil. För en g3b-fil kan du rita en punkt för varje bild i filen. 5. När du har ritat alla punkter som du vill rita trycker du på J eller !J(QUIT).
u Flytta en punktgraf 1. När skärmen för Picture Plot visas ska du trycka på K6(g)3(EDIT). • Du kan också trycka på K2(Plot)K3(EDIT) i stället. • Detta öppnar redigeringsläget för punktgraf med pekaren placerad vid den första punkten som ritades på bilden. Nummer för pekarposition T-värde för pekarposition (sida 15-14) Totalt antal punktgrafer 2. Använd e och d för att flytta pekaren till den punktgraf du vill flytta och tryck sedan på w. • Punktgrafen väljs och blinkar. 3.
u Radera alla punktgrafer Tryck på K6(g)4(DELETE) för att visa en bekräftelsedialogruta. Tryck på 1(Yes) för att radera alla punktgrafer. Tryck på 6(No) i stället för att avbryta raderingen. Obs! • Förutom att använda skärmen för punktgrafslista för att radera alla punktgrafer kan du också radera punktgrafer en efter en i följd med start från den senast ritade punkten. Se ”Radera den sista punktgrafsdataraden” (sida 15-14).
3. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den regressionsberäkningstyp*1 som du vill utföra. • För att till exempel utföra kvadratisk regression ska du trycka på 3(X2). Detta gör att regressionsberäkningen utförs och att resultatet visas.*2 • Du kan trycka på 5(COPY) här för att kopiera den erhållna regressionsformeln till skärmen för grafrelationslista. Se ”Mata in ett uttryck av formen Y=f(x) och göra en graf” (sida 15-10) för mer information. 4. Tryck på 6(DRAW) för att rita en regressionsgraf.
u Manövrera mellan skärmen för Picture Plot, AXTRANS och punktgrafslista När du visar skärmen för punktgrafslista eller AXTRANS (sida 15-14) växlar varje tryck på !6(G⇔T) mellan skärmen för Picture Plot, AXTRANS och punktgrafslista. !6(G⇔T) !6(G⇔T) !6(G⇔T) k Justera en bilds ljusstyrka (Fade I/O) Du kan justera en bilds ljusstyrka inom ett intervall på 0 % (befintlig) till 100 % (visas inte). Ett högre värde gör bilden ljusare och en inställning på 100 % visar en helt vit bakgrund.
4. Använda punktgrafslistan Varje punktgraf på skärmen för Picture Plot har koordinatvärdesdata. Du kan använda punktgrafslistan för att visa och redigera dessa koordinater. k Visa koordinatvärden för punktgrafer (punktgrafslista) Du kan använda procedurerna i detta avsnitt för att visa en lista över punktgrafskoordinater (X, Y) och använda listan för att redigera värden, radera punktgrafsdata och ändra punktgrafsfärger.
u Radera den sista punktgrafsdataraden Utför någon av följande åtgärder beroende på typ av cell som är markerad för närvarande. • Om X- eller Y-värdet på den sista raden i punktgrafslistan är valt ska du trycka på 3(DEL • BTM) en gång för att radera den sista raden av punktgrafsdata.
u Konfigurera tidsvärdet (T) 1. När punktgrafslistan visas ska du trycka på 5(SET). 2. På den skärm som visas ska du specificera start- och stegvärdet. • Om du till exempel vill specificera ett startvärde på 1 och ett stegvärde på 1,5 ska du trycka på bwb.fw. 3. När du har angett de inställningar du önskar trycker du på w (eller J). • Då återkommer du till punktgrafslistan där du kan kontrollera om T-värdet har ändrats som du avsåg. Obs! Följande är intervall för start- och stegvärdet.
Obs! • När AXTRANS-skärmen visas är alltid inställningen ”Grid” på inställningsskärmen ”Off” medan inställningen ”Label” alltid är ”On”. För inställningen ”Axis” kan du endast välja ”On” eller ”Scale”. Om du försöker välja ”Off” för denna inställning kommer den automatiskt att ändras tillbaka till ”On”. • Så snart som AXTRANS-skärmen visas konfigureras V-Window för den högra skärmens T-axel alltid automatiskt, oavsett aktuell ”Axtrans Wind”-inställning.
(3) Komprimerad skärm, bibehållet aspektförhållande • När (2) (ingen ihoptryckning) väljs som visningsläge kan du specificera vilken del av skärmen som ska avgränsas. För att göra detta ska du trycka på 2(Cutout) och sedan använda tangenterna d och e för att flytta gränsen så att den omger den del av skärmen som du vill visa. Tryck slutligen på w. → 3. När du har valt visningsläge trycker du på J.
5. Vanliga funktioner i läget Graph På skärmen för Picture Plot är funktionsmenyobjekten !1 till 5 samma som i läget Graph. Se sidorna nedan för mer information. • !1(TRACE) ... ”Läsa koordinater på en graflinje” (sida 5-52) • !2(ZOOM) ... ”Zoom” (sida 5-8) • !3(V-WIN) ... ”V-Window-inställningar (View Window)” (sida 5-5) • !4(SKETCH) ... ”Rita punkter, linjer och text på grafskärmen (Sketch)” (sida 5-50) • !5(G-SOLVE) ...
Kapitel 16 3D-graffunktion I läget 3D Graph kan du använda inbyggda mallar för att rita 3D-grafer av linjer, planer, sfärer och cylindrar. Du kan till och med rita tre grafer samtidigt. k Läget 3D Graph, specifika inställningsalternativ Alternativen som beskrivs nedan är inställningsalternativ för läget 3D Graph som endast visas om !m(SET UP) utförs i läget 3D Graph. anger grundinställningen för varje alternativ. u Axes (visa/dölj 3D-axlar) • {On}/{Box}/{Off} ...
1. Exempel på att rita i läget 3D Graph Exempel på att rita en 3D-graf av sfären (x2 + y2 + z2 = 22) 1. Från huvudmenyn, gå till läget 3D Graph. • Detta visar funktionslistan för 3D-graf. 2. Tryck på 3(TYPE) eller d/e. • Displayen visar en skärm för val av mall. 3. Tryck på cc för att markera ”Sphere” och tryck sedan på w. Displayen visar inmatningsskärmen för Spherekoefficienten. 4. Mata in koefficienterna. awawawcw 5. Tryck på 6(SET). • Då återgår du till funktionslistan för 3D-graf.
2. 3D View Window 3D View Window används för att utföra inställningar specifika för läget 3D Graph. k Konfigurera inställningar 3D View Window 1. Från huvudmenyn, gå till läget 3D Graph. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen 3D View Window. 3. Använd f och c för att flytta markeringen till det alternativ vars inställning du vill ändra, mata in ett passande värde och tryck sedan på w. 4.
k Använda 3D View Window minne Du lagra upp till sex uppsättningar av 3D View Window inställningar i minnet för 3D View Window. u Spara inställningar 3D View Window 1. Från huvudmenyn, gå till läget 3D Graph. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen 3D View Window och mata sedan in önskade värden. 3. Tryck på 4(3D-VMEM)1(STORE). 4. Ange ett 3D View Window minnesnummer (1 till 6) och tryck sedan på w i popup-fönster som visas.
k Specificera 3D-graf rita eller rita inte 1. Använd f och c för att markera den funktion vars inställning du vill ändra. 2. Tryck på 1(SELECT). • Rita är aktiverat för en funktion vars kolon (:) är markerat. • Varje tryck på 1(SELECT) växlar mellan rita och rita inte för den markerade funktionen. k Ta bort en funktion 1. Använd f och c för att markera den funktion du vill ta bort. 2. Tryck på 2(DELETE) eller D. • Detta visar en dialogruta för att bekräfta ta bort. 3. Tryck på 1(Yes).
5. Markera ”Area Color” och tryck sedan på w. 6. Markera önskad färg och tryck sedan på w. • Detta återgår till skärmen i steg 2. 7. När inställningen är som du vill, tryck på J. • Färgen på 3D-graffunktionen kommer att förändras enligt inställningen Area Color. • Om du väljer Clear för Area Color kommer färgen för 3D-grafens funktion att ändras till samma som inställningen för Line Color. • Om du väljer Clear för både Line Color och Area Color kommer inställningen att leda till felet ”Invalid Setting”.
u För att ladda 3D-graf minnesdata 1. Tryck på 4(3D-GMEM)2(RECALL). 2. Ange en 3D-graf minnesnummer (1 till 20) och tryck sedan på w i popup-fönster som visas. • Genom att trycka på bw, till exempel, laddas data sparad i 3D Graph Memory 1 (3DGMEM1). • Om du laddar in försvinner allt innehåll i 3D-graffunktionslistan och 3D View Window och ersätts av det laddade innehållet. Nuvarande data är borttagen. 4. Mall valskärm I 3D-graffunktionslistan, tryck på 3(TYPE) eller d/e för att visa valskärmen för mall.
u Line mall Det finns inmatningsskärmar för fyra typer av koefficienter. 1(EXPRESS) ... Välj att mata in koefficienterna en funktion för en rak linje. 2(VECTOR) ... Välj att mata in koefficienterna en vektor för en rak linje. 3(P&V) ... Välj att mata in koordinaterna för en punkt på den raka linjen och koefficienterna en riktningsvektor. 4(POINTS) ... Välj för att mata in koordinaterna för två punkter på en rak linje.
u Plane mall Det finns inmatningsskärmar för tre typer av koefficienter. 1(EXPRESS) ... Välj att mata in koefficienterna en funktion för ett plan. 2(VECTOR) ... Välj att mata in koefficienterna en vektor för ett plan. 3(POINTS) ... Välj för att mata in koordinaterna för tre punkter på ett plan. • Inmatning av en koefficient som matchar något av villkoren nedan kommer att leda till felet ”Invalid Setting”.
u Sphere mall Det finns inmatningsskärmar för två typer av koefficienter. 1(FACTOR) ... Välj för att mata in koefficienterna för (X−a)2+(Y−b)2+(Z−c)2=r2. 2(EXPAND) ... Välj för att mata in koefficienterna för X2+Y2+Z2+aX+bY+cZ+d=0. • Inmatning av en koefficient som matchar något av villkoren nedan kommer att leda till felet ”Invalid Setting”. • FACTOR: r = 0 eller mindre • EXPAND: Inmatade koefficienterna för att uppfyller a2+b2+c2>4d.
5. 3D-grafskärm k Rotera en 3D-graf Du kan använda piltangenterna för att rotera en 3D-graf upp, ner, vänster och höger. Inställningarna för 3D View Window ändras i enlighet med hur mycket dess 3D-graf roteras. k Autorotera en 3D-graf Du kan rotera en 3D-graf automatiskt med Auto Rotate. Autorotation slutar automatiskt efter två rotationer. 1. På 3D-graffönstret skärm, tryck på K2(ROTATE). 2. Att välja rotationsriktning. 1(L→R) … Autorotation från vänster till höger.
2. Välj den zoomning du vill använda. !2(Zoom)1(IN) … Zommar in på skärmens mitt. 2(OUT) … Zooms ut från skärmens mitt. 3(VIEW-X) … Visar vyn längs den positiva x-axeln. 4(VIEW-Y) … Visar vyn längs den positiva y-axeln. 5(VIEW-Z) … Visar vyn längs den positiva z-axeln. 6(ORIGINAL) … Återställer 3D-grafen till sitt ursprungliga (oroterad, ozoomad) tillstånd. k Sketchfunktioner Du kan lägg till punkt och skriva text i en 3D-graf. 1. Ritar en 3D-graf. 2.
u För att visa tvärsnittet av en 3D-graf 1. Ritar en 3D-graf. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)1(CROSS). 3. Välj riktning för det plan som du vill visa. 1(X) … Anger x-axeln som tvärsektionsriktningen för vertikalplanet. 2(Y) … Anger y-axeln som tvärsektionsriktningen för vertikalplanet. 3(Z) … Anger z-axeln som tvärsektionsriktningen för vertikalplanet. • Det visade parallella planet och 3D-grafens kontaktpunkter (tvärsnitt) visas med den motstående färgen för Area Color-inställningen.
u För att visa ett tvärsnitt från en viss riktning Medan ett tvärsnitt visas, tryck på en av knapparna nedan. 3(VIEW-X) … Visar vyn längs den positiva x-axeln. 4(VIEW-Y) … Visar vyn längs den positiva y-axeln. 5(VIEW-Z) … Visar vyn längs den positiva z-axeln. 6(ORIGINAL) … Returnerar vyriktning till sin ursprungliga vy. u För att flytta tvärsnittet av en 3D-graf Tryck på 1(UP) (positiv) eller två 2(DOWN) (negativ) för att flytta ett tvärsnitt på den tillämplig axeln.
Funktionstangenter i läget Bilaga 1. Tabell med felmeddelanden • Allmänna beräkningsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Syntax ERROR • Syntaxfel • Försök att mata in ett ogiltigt kommando Tryck på J för att visa problemet och göra nödvändiga korrigeringar. Ma ERROR • Beräkningsresultatet överstiger beräkningsgränsen. • Matematiskt fel (t.ex. division med noll.) Kontrollera indatavärden och korrigera så att värdena ligger inom giltigt intervall.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Can’t Simplify Försökte förenkla bråk med hjälp av 'Simp-funktionen (sida 2-26), men förenklingen kunde inte utföras med angiven divisor. Exempel: Ange en divisor på 3 för att förenkla bråket 4/8. Ange en annan divisor eller evaluera 'Simp utan att ange någon divisor. Can’t Solve! Adjust initial value or bounds. Then try again Det gick inte att hitta en lösning inom det givna intervallet. • Ändra det specificerade intervallet. • Korrigera indata-uttrycket.
• List-, matris- och vektorberäkningsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Invalid List, Matrix or Vector Felaktigt använd lista, matris eller vektor. Tryck på J för att visa problemet och göra nödvändiga korrigeringar. Dimension ERROR Ogiltiga dimensioner i matris-, vektoreller listberäkningar. Kontrollera matrisens, vektorns eller listans dimensioner. Complex Number in List Listan innehåller komplexa tal som används i en beräkning eller en operation där komplexa tal inte är giltiga.
• Fel i lägena Graph, Dyna Graph, Table, Recursion, Conic Graphs Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Range ERROR V-Window-gränserna överskrids när en graf ritas om. Rita om grafen med rätt inställningar. No Variable Saknar variabel i en graffunktion som används för en dynamisk graf. Ange en variabel för graffunktionen. Too Many Variables Försöker utföra funktionen Modifiera med ett uttryck med mer än fem variabler. Ändra uttrycket så att det innehåller högst fem variabler.
• Fel i läget Statistics Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Condition ERROR Du försöker visa flera statistiska grafer av olika typ. Tryck på 1(GRAPH)4(SELECT) för att visa grafens On/Off-skärm och välj sedan ”DrawOn” endast för grafer av samma typ. Data in use • Du försökte utföra en regressionsberäkning när samma lista som angivits av ”Resid List” (residuallista) har angivits som beräkningsdata.
• Fel i läget Spreadsheet Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Range ERROR Kalkylbladets cellområde överskreds av inklistring, hämtning eller annat cellkommando. Upprepa proceduren och kontrollera att cellområdet inte överskrids. Circular ERROR Kalkylbladet innehåller en cirkelreferens (t.ex.”=A1” i cell A1). Ändra de celler som innehåller cirkelreferenser.
• Fel i läget Memory Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Memory ERROR Det finns inte tillräckligt minne för att utföra operationen eller minneslagringsoperationen. • Förenkla de data du försöker lagra så att informationen passar i minnet. • Radera data som inte behövs för att lämna plats åt ny data. Folder has over 300 files. Some will be skipped Antalet filer i den mapp i lagringsminnet som du försöker öppna i läget Memory överskrider 300.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: File System ERROR Räknarens minnesfilsystem har skadats eller har lagringsminnet ett format som inte kan läsas av räknaren. När du har läst informationen i ”Viktigt!” nedan utför du operationen Initiera alla enligt beskrivningen i ”Återställ” (sida 12-4). Viktigt! Operationen Initiera alla raderar alla deata i räknarens minne, även språkdata.
• Datakommunikationsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Complex Number in Data Data som skickats från en funktion i den här räknare (matris, osv.) innehåller komplexa tal, men motsvarande funktion på mottagande räknare tillåter inte data som innehåller komplexa tal. Exempel: Försöka skicka en matris som innehåller ett komplext tal i ett element till CFX-9850G. Skicka data som inte inkluderar komplexa tal.
• Fel i läget Geometry Meddelande: Betydelse: Åtgärd: First select a segment. Du försöker skapa en mittpunktsnormal utan att först välja ett linjesegment. Välj objekt som krävs och försök igen. First select a line and point. Du försöker skapa en normal eller parallell utan att först välja ett linjesegment och en punkt. First select 2 points or a segment. Du försöker skapa en mittpunkt utan att först välja två punkter eller ett linjesegment. First select the applicable figure.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Cannot Add Animation • Punkten du har valt för att utföra kommandot Add Animation eller Replace Animation kan inte användas i en animering eftersom den är låst, osv. • Punkten du har valt för att utföra kommandot Add Animation eller Replace Animation kan inte användas i en animering eftersom den redan används i den animering du konfigurerar eller i en annan animering. Välj en punkt till vilken en animering kan läggas till och försök igen.
• Fel i läget Picture Plot Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Too many plots I läget Picture Plot överskrider antalet kurvor den tillåtna övre gränsen. — • Installationsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Out of Domain Försöker mata in ett värde som ligger utanför det tillåtna inmatningsintervallet. Mata in ett värde som ligger inom det tillåtna intervallet. Invalid setting • Inmatning av felaktigt V-Windowvärde. • Ändra V-Window-värdet så att det ligger inom intervallet.
• Övriga fel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: No Data Angiven data existerar inte. (Inträffar när en lista eller variabel som inte innehåller data refereras till.) Ändra dataspecifikation. No File Försöker hämta en fil från bildminnet (1 till 20) när det inte finns någon fil vid lämpligt bildminnesnummer. Ange ett bildminnesnummer där filen är sparad. Not Enough Elements • Listan du har angivit för en beräkning innehåller inte det antal element som krävs för att utföra beräkningen.
2. Indata-intervall Funktion sinx cosx tanx Indata-intervall för reella nummerlösningar (DEG) |x| < 9 × (109)° (RAD) |x| < 5 × 107π rad (GRA) |x| < 1 × 1010 grad sin–1x cos–1x |x| < 1 tan–1x |x| < 1 × 10 sinhx coshx |x| < 230,9516564 tanhx |x| < 1 × 10 sinh–1x |x| < 1 × 10100 cosh–1x 1 < x < 1 × 10100 tanh–1x |x| < 1 Interna siffror Noggrannhet 15 siffror Generellt är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran.* " " " " " " " " " " " " • Komplexa tal kan användas som argument.
Indata-intervall för reella nummerlösningar Funktion ° ’” ←⎯ ° ’” Interna siffror Noggrannhet 15 siffror Generellt är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran.* " " |a|, b, c < 1 × 10100 0 < b, c |x| < 1 × 10100 Sexagesimalt resultat: |x| < 1 × 107 Notes x > 0: ^(xy) –1 × 10100 < ylogx < 100 x=0:y>0 m x < 0 : y = n, –––– 2n+1 (m, n är heltal) Däremot; –1 × 10100 < y log |x| < 100 • Komplexa tal kan användas som argument.
Läget Examination Läget Examination sätter vissa gränser för miniräknarens funktioner, vilket gör att den kan användas när du har tenta eller prov. Använd läget Examination när du faktiskt har en tenta eller ett prov. Användning av läget Examination påverkar räknarens drift enligt nedan.
u Räknaranvändning i läget Examination • Öppning av läget Examination gör att hela skärmen blir omgiven av en grön gräns. En blinkande skärmikon ( ) kommer också att visas på skärmen. Blinkhastigheten på ikonen saktar ned cirka 15 minuter efter att läget Examination anges. Ikon Grön gräns • I läget Examination är tiden för automatisk avstängning fast inställd på cirka 60 minuter. • Om du trycker på a- visas dialogrutan nedan. Dialogrutan visar förfluten tid i läget Examination.
u Avsluta läget Examination Det finns tre sätt att avsluta läget Examination. (1) Avsluta läget Examination genom att ansluta till en dator 1. Använd USB-kabel för att ansluta räknaren som är i läget Examination till en dator. 2. När dialogrutan ”Select Connection Mode” visas på räknaren, tryck på räknarens 1-knapp. 3. På datorn öppnar räknaren drivenheten. 4. På datorn, kopiera eller radera alla filer som finns på räknarens drivenhet. 5. Avsluta anslutningen mellan räknaren och datorn.
3. På räknare A, tryck på 2(RECV). 4. På räknare B*2, ange läget Link och tryck sedan på 3(EXAM)1(UNLOCK)1(Yes). • Du kan också överföra data från räknare B till räknare A. Exempel: Överföra inställningsdata till räknare A 1. På räknare B, ange läget Link och tryck sedan på 1(TRANSMIT)1(MAIN) 1(SELECT). 2. Använd c och f för att välja ”SETUP”. 3. Tryck på 1(SELECT)6(TRANSMIT)1(Yes).
E-CON4 Application (English)
Important! • All explanations in this section assume that you are fully familiar with all calculator and Data Logger (CMA CLAB* or CASIO EA-200) precautions, terminology, and operational procedures. • The E-CON4 application is designed to get the most out of the measurement functions of the CASIO EA-200 Data Logger. Though it can run on a CMA CLAB Data Logger, CLAB does not have a SONIC port, microphone, or speaker as is equipped on the EA-200.
ε-1 E-CON4 Mode Overview 1. E-CON4 Mode Overview The first time you enter the E-CON4 mode, a screen will appear for selecting a Data Logger. Data Logger Selection Screen Press 1(CLAB) or 2(EA-200) to select the Data Logger you want to use. Selecting a Data Logger will cause the sampling screen (Time-based Sampling screen) to appear. Use the sampling screen to start sampling with the Data Logger and to view a graph of samples.
ε-2 E-CON4 Mode Overview k E-CON4 Specific Setup Items The items described below are E-CON4 setup items that displayed only when the !m(SET UP) operation is performed in the E-CON4 mode. Indicates the initial default setting of each item. u Data Logger • {CLAB}/{EA-200} ... {CLAB Data Logger}/{EA-200 Data Logger} u Graph Func • {On}/{Off} ... {show graph source data name}/{hide graph source data name} u Coord • {On}/{Off} ...
ε-3 Sampling Screen 2. Sampling Screen k Changing the Sampling Screen On any sampling screen, press 5(MODE) to display the sampling mode selection screen. CLAB EA-200 Use keys b through e to select the sampling mode that matches the type of sampling you want to perform. k Time-based Sampling Screen CLAB EA-200 • CLAB has three channels named CH1, CH2, and CH3. • EA-200 has four channels named CH1, CH2, CH3, and SONIC.
ε-4 Sampling Screen k Period Sampling Screen CLAB EA-200 • With CLAB, only CH1 can be used. • EA-200 has two channels (CH1 and SONIC). However, only one of these can be used. k Mic & Speaker Mode Screen (EA-200 Only) On the sampling mode selection screen, pressing e(Mic & Speaker Mode) displays the dialog box shown below. Select Microphone or Speaker. u Selecting Microphone This displays the dialog box shown below.
ε-5 Sampling Screen • Selecting “Sound wave & FFT” or “FFT only” will display the dialog box shown below. Selecting an option automatically configures parameters with the fixed values shown in the table below.
ε-6 Sampling Screen • After selecting “y=f(x)”, perform the steps below. From the EA-200, output the sound of the waveform indicated by the function input on the calculator, and draw a graph of the function on the calculator unit screen. 1. Use the data communication cable (SB-62) to connect the communication port of the calculator with the MASTER port of the EA-200. 2. On the above dialog box, select “y=f(x)”. • This displays a dialog box like the one shown below. 3.
ε-7 Sampling Screen 8. Use the d and e keys to move the vertical cursor of the output range end point and then press w to register the end point. • Setting both the start point and end point will cause the Output Frequency dialog box shown below to appear. R 9. Specify the output frequency percent (%) value. • To output the original sound unchanged, specify 100 (%). To output a sound one octave higher than the original sound, input 200 (%).
ε-8 Sampling Screen k Sampling Screen Function Menu • 1(SENSOR) …… Selects the sensor assigned to a channel. • 2(CONFIG) …… Select to configure settings that control sampling (sampling period, number of samples, warm-up time, etc.) • 3(CALIB) …… Performs auto sensor calibration. • 4(OTHER) …… Displays the submenu below. • 1(GRAPH) …… Graphs the samples measured by the Data Logger. You can use various graph analysis tools. (Cannot be used on the Period Sampling screen.
ε-9 Auto Sensor Detection (CLAB Only) 3. Auto Sensor Detection (CLAB Only) When using a CLAB Data Logger, sensors connected to each channel are detected automatically. This means that you can connect a sensor and immediately start sampling. 1. On the setup screen, select “CLAB” for the “Data Logger” setting. 2. Connect the CLAB Data Logger to the calculator. 3. Connect a sensor to each of the CLAB channels you want to use. • Detection of a sensor will cause a screen like the one below to appear.
ε-10 Selecting a Sensor 4. Selecting a Sensor On the sampling screen, press 1(SENSOR) to display the sensor selection screen. k Assigning a Sensor to a Channel 1. On the sampling screen, use f and c to select the channel to which you want to assign the sensor. 2. Press 1(SENSOR). • This displays the sensor selection screen like the one shown below. The appearance of the sensor selection screen depends on the Data Logger type and the selected channel. 3. Press one of the function keys below.
ε-11 Selecting a Sensor • Pressing a function key displays a dialog box like the one shown below. This shows the sensors that can be assigned to the selected channel. 4. Use f and c to select the sensor you want to assign and then press w. • This returns to the screen in step 1 of this procedure with the name of the sensor you assigned displayed. At this time there will be a lock ( ) icon to the right of the sensor name. This icon indicates the sensor you assigned with the operation above.
ε-12 Configuring the Sampling Setup 5. Configuring the Sampling Setup You can configure detailed settings to control individual sampling parameters and to configure the Data Logger for a specific application. Use the Sampling Config screen to configure settings. There are two configuration methods, described below. Method 1 ... With this method, you configure settings for the sampling interval (Interval) and number of samples (Samples). Method 2 ...
ε-13 Configuring the Sampling Setup 5. Press c to move the highlighting to “Samples”. • When the sampling mode is “Periodic Sampling” and a CMA or Vernier Photogate Pulley is assigned to the channel, “Distance” will be displayed in place of “Samples”. For information about “Distance”, see “To configure the Distance setting” below. 6. Press e. • This displays a dialog box for specifying the number of samples. 7. Input the number of samples and then press w. 8. Press c to move the highlighting to “Warm-up”.
ε-14 Configuring the Sampling Setup k Using Method 2 to Configure Settings 1. On the sampling screen, press 2(CONFIG). • This displays the Sampling Config screen. 2. Press 5(Method2). • This will cause the highlighting to move to “Sample/sec”. 3. Press e. • This displays a dialog box for specifying the number of samples per second. 4. Input the number of samples and then press w. 5. Press c to move the highlighting to “Total Time”. 6. Press e.
ε-15 Configuring the Sampling Setup If the highlighting is located at “Warm-up”, it will not move when you switch from Method 1 to Method 2. Switching from Method 1 to Method 2 will cause Method 2 values to be automatically calculated and configured in accordance with the values you input with Method 1. Values are also automatically calculated when you switch from Method 2 to Method 1. u Input Ranges Method 1 Interval (sec): 0.0005 to 299 sec (0.02 to 299 sec for the Motion sensor. 0.
ε-16 Configuring the Sampling Setup • To configure Trigger Setup settings 1. While the Sampling Config screen is on the display, press 6(Trigger). • This displays the Trigger Setup screen with the “Source” line highlighted. • The function menu items that appears in the menu bar depend on the sampling mode. The nearby screen shows the function menu when “Time-based Sampling” is selected as the sample sampling mode. 2. Use the function keys to select the trigger source you want.
ε-17 Configuring the Sampling Setup • To specify the countdown start time 1. Move the highlighting to “Timer”. 2. Press 1(Time) to display a dialog box for specifying the countdown start time. 3. Input a value in seconds from 1 to 10. 4. Press w to finalize Trigger Setup and return to the Sampling Config screen. • To specify microphone sensitivity 1. Move the highlighting to “Sense” and then press one of the function keys described below.
ε-18 Configuring the Sampling Setup • To configure trigger threshold, trigger start edge, and trigger end edge settings Perform the following steps when “Period Sampling” is specified as the sampling mode. 1. Move the highlighting to “Threshold”. 2. Press 1(EDIT) to display a dialog box for specifying the trigger threshold value, which is value that data needs to attain before sampling starts. 3. Input the value you want. 4. Move the highlighting to “Start to”. 5.
ε-19 Configuring the Sampling Setup • To specify the trigger threshold value and motion sensor level 1. Move the highlighting to “Threshold”. 2. Press 1(EDIT) to display a dialog box for specifying the trigger threshold value, which is value that data needs to attain before sampling starts. 3. Input the value you want, and then press w. 4. Move the highlighting to “Level”. 5. Press one of the function keys described below. To select this type of level: Press this key: Below 1(Below) Above 2(Above) 6.
ε-20 Performing Auto Sensor Calibration and Zero Adjustment 6. Performing Auto Sensor Calibration and Zero Adjustment You can use the procedures in this section to perform auto sensor calibration and sensor zero adjustment. With auto calibration, you can configure applicable interpolation formula slope (Slope) and y-intercept (Intercept) values for a sensor based on two measured values. With zero adjustment, you can configure a custom probe y-intercept based on measured values.
ε-21 Performing Auto Sensor Calibration and Zero Adjustment 1. On the sensor calibration screen, press 2(CALIB). • A screen like the one shown below will appear after the first sampling operation starts. First sampling operation Real-time display of sampled values 2. After the sampled value stabilizes, hold down w for a few seconds. • This registers the first sampled valued and displays it on the screen.
ε-22 Performing Auto Sensor Calibration and Zero Adjustment 2. When the sampled value that you want to zero adjust is displayed, press w. • This returns to the sensor calibration screen. • E-CON4 automatically sets a y-intercept value based on the measured value. Automatically calculated values are displayed on the sensor calibration screen. k Configuring Settings Manually 1. On the sensor calibration screen, use f and c to move the highlighting to the item whose setting you want to change. 2.
ε-23 Using a Custom Probe 7. Using a Custom Probe The sensors shown in the CASIO, Vernier, and CMA sensor lists under “4. Selecting a Sensor” are E-CON4 mode standard sensors. If you want to sample with a sensor not included in a list, you must configure it as a custom probe. k Registering a Custom Probe 1. On the sensor selection screen, press 4(CUSTOM). • This displays the custom probe list screen. • If there is no registered custom probe, the message “No Custom Probe” appears on the display. 2.
ε-24 Using a Custom Probe 7. After configuring the required settings, press 6(SAVE) or w. • This displays the dialog box shown below. 8. Input the custom probe registration number (1 to 99) and then press w. • This registers the custom probe and returns to the custom probe list screen. k Assigning a Custom Probe to a Channel 1. On the sampling screen, use f and c to select the channel to which you want to assign the custom probe. 2. Press 1(SENSOR) to display the sensor selection screen. 3.
ε-25 Using Setup Memory 8. Using Setup Memory Data logger setup data (Data Logger settings, sampling mode, assigned sensor, sampling setup) is stored at the time it is created in a memory area called the “current setup memory area”. The current contents of the current setup memory area are overwritten whenever you create other setup data. You can use setup memory to save the current setup memory area contents to calculator memory to keep it from being overwritten, if you want. k Saving a Setup 1.
ε-26 Using Setup Memory 3. Press K(Setup Preview) (or e). • This displays the preview dialog box. 4. To close the preview dialog box, press J. • To recall a setup and use it for sampling Be sure to perform the following steps before starting sampling with a Data Logger. 1. Connect the calculator to a Data Logger. 2. Turn on Data Logger power. 3. In accordance with the setup you plan to use, connect the proper sensor to the appropriate Data Logger channel. 4. Prepare the item whose data is to be sampled.
ε-27 Using Setup Memory 4. In response to the confirmation message that appears, press 1(Yes) to delete the setup. • To clear the confirmation message without deleting anything, press 6(No). • To recall setup data Recalling setup data stores it in the current setup memory area. After recalling setup data, you can edit it as required. This capability comes in handy when you need to perform a setup that is slightly different from one you have stored in memory. 1.
ε-28 Starting a Sampling Operation 9. Starting a Sampling Operation This section describes how to use a setup configured using the E-CON4 mode to start a Data Logger sampling operation. k Before getting started... Be sure to perform the following steps before starting sampling with a Data Logger. 1. Connect the calculator to a Data Logger. 2. Turn on Data Logger power. 3. In accordance with the setup you plan to use, connect the proper sensor to the appropriate Data Logger channel. 4.
ε-29 Starting a Sampling Operation 3. Press w to start sampling. • The screens that appear while sampling is in progress and after sampling is complete depend on setup details (sampling mode, trigger setup, etc.). For details, see “Operations during a sampling operation” below. • Operations during a sampling operation Sending a sample start command from the calculator to a Data Logger causes the following sequence to be performed.
Period Sampling Mic & Speaker Mode Fast Sampling Time-based Sampling Mode 1. Data Logger Setup Starts Sampling 2. Start Standby Pressing 1 advances to “4. Graphing”. Pressing w there returns to “3. Sampling”. • Time-based Sampling: Interval of 5min or greater • The screen shown below appears when CH1~3, SONIC, or Mic is used as the trigger. 3. Sampling 1 w Sample values are stored as List data only. The following three graph types can be produced when Photogate -Pulley is being used. 1.
ε-31 Using Sample Data Memory 10. Using Sample Data Memory Performing a Data Logger sampling operation from the E-CON4 mode causes sampled results to be stored in the “current data area” of E-CON4 memory. Separate data is saved for each channel, and the data for a particular channel in the current data area is called that channel’s “current data”. Any time you perform a sampling operation, the current data of the channel(s) you use is replaced by the newly sampled data.
ε-32 Using Sample Data Memory 4. Enter up to 18 characters for the data file name, and then press w. • This displays a dialog box for inputting a memory number. 5. Enter a memory number in the range of 1 to 99, and then press w. • This saves the sample data at the location specified by the memory number you input. The sample data file you save is indicated on the display using the format: :.
ε-33 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data 11. Using the Graph Analysis Tools to Graph Data Graph Analysis tools make it possible to analyze graphs drawn from sampled data. k Accessing Graph Analysis Tools You can access Graph Analysis tools using either of the two methods described below.
ε-34 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data k Selecting an Analysis Mode and Drawing a Graph This section contains a detailed procedure that covers all steps from selecting an analysis mode to drawing a graph. Note • Step 4 through step 7 are not essential and may be skipped, if you want. Skipping any step automatically applies the initial default values for its settings. • If you skip step 2, the default analysis mode is the one whose name is displayed in the top line of the Graph Mode screen.
ε-35 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data 3. Press 2(DATA). • This displays the Sampling Data List screen. 4. Specify the sampled data for graphing. a. Use the f and c cursor keys to move the highlighting to the name of the sampled data file you want to select, and then press 1(ASSIGN) or w. • This returns to the Graph Mode screen, which shows the name of the sample data file you selected. Sample data file name Graph on/off indicator Name of sensor used for sampling Graph Mode Screen b.
ε-36 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data b. Use the function keys to specify the graph style you want. To specify this graph style: Press this key: Line graph with dot ( • ) data markers 1( ) Line graph with square ( ) data markers 2( ) Line graph with X (×) data markers 3( ) Scatter graph with dot ( • ) data markers 4( ) Scatter graph with square ( ) data markers 5( ) Scatter graph with X (×) data markers 6( ) c.
ε-37 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 12. Graph Analysis Tool Graph Screen Operations This section explains the various operations you can perform on the graph screen after drawing a graph. You can perform these operations on a graph screen produced by a sampling operation, or by the operation described under “Selecting an Analysis Mode and Drawing a Graph” on page ε-34.
ε-38 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations Key Operation Description K5(Y=fx) Displays the graph relation list, which lets you select a Y=f(x) graph to overlay on the sampled result graph. See “Overlaying a Y=f(x) Graph on a Sampled Result Graph” on page ε-43. K6(SPEAKER) Starts an operation for outputting a specific range of a sound data waveform graph from the speaker (EA-200 only). See “Outputting a Specific Range of a Graph from the Speaker” on page ε-46.
ε-39 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 3. Move the trace pointer to the end point of the range whose periodic frequency you want to obtain. • This causes the period and periodic frequency value at the start point you selected in step 2 to appear along the bottom of the screen. 4. Press w to assign the period and periodic frequency values to Alpha memory variables. • This displays a dialog box for specifying variable names for [Period] and [Frequency] values.
ε-40 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 3. Press w. • This causes the magnifying glass to disappear and enters the zoom mode. • The cursor keys perform the following operations in the zoom mode. To do this: Press this cursor key: Enlarge the graph image horizontally e Reduce the size of the graph image horizontally d Enlarge the graph image vertically f Reduce the size of the graph image vertically c 4. To exit the zoom mode, press J.
ε-41 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. After everything is the way you want, press w. • This saves the lists and the message “Complete!” appears. Press w to return to the graph screen. • For details about using list data, see Chapter 3 of this manual. Note • Pressing 1(All) in place of 2(SELECT) in step 2 converts the entire graph to list data. In this case, the “Store Sample Data” dialog box appears as soon as you press 1(All).
ε-42 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. Input a value in the range of 1 to 99, and then press w. • This displays a dialog box for inputting the degree of the Fourier series. 6. Input a value in the range of 1 to 10, and then press w. • The graph relation list appears with the calculation result. 7. Pressing 6(DRAW) here graphs the function. • This lets you compare the expanded function graph and the original graph to see if they are the same.
ε-43 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations • To perform quadratic regression 1. On the graph screen, press K, and then 4(CALC). • The CALC menu appears at the bottom of the display. 2. Press 5(X2). • This displays the trace pointer for selecting the range on the graph. 3. Move the trace pointer to the start point of the range for which you want to perform quadratic regression, and then press w. 4.
ε-44 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations k Working with Multiple Graphs The procedures in this section explain how you can zoom or move a particular graph when there are multiple graphs on the display. • To zoom a particular graph on a multi-graph display 1. When the graph screen contains multiple graphs, press K, and then 3(EDIT). • The EDIT menu appears at the bottom of the display. 2. Press 1(ZOOM). • This displays only one of the graphs that were originally on the graph screen. 3.
ε-45 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. Press w. • This causes the magnifying glass to disappear and enters the zoom mode. • The cursor keys perform the following operations in the zoom mode. To do this: Press this cursor key: Enlarge the graph image horizontally e Reduce the size of the graph image horizontally d Enlarge the graph image vertically f Reduce the size of the graph image vertically c → 6. To exit the zoom mode, press J.
ε-46 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations k Outputting a Specific Range of a Graph from the Speaker (EA-200 only) Use the following procedure to output a specific range of a sound data waveform graph from the speaker. • To output a graph from the speaker 1. On the graph screen, press K, and then 6(SPEAKER). • This displays the trace pointer for selecting the range on the graph. 2. Move the trace pointer to the start point of the range you want to output from the speaker, and then press w. 3.
ε-47 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 8. If you want to retry output from the speaker, press 1(Yes). To exit the procedure and return to the graph screen, press 6(No). • Pressing 1(Yes) returns to the “Output Frequency” dialog box. From there, repeat the above steps from step 4. k Configuring View Window Parameters Pressing !3(V-Window) while the graph screen is on the display displays a View Window function key menu along the bottom of the display.
ε-48 Calling E-CON4 Functions from an eActivity 13. Calling E-CON4 Functions from an eActivity You can call E-CON4 functions from an eActivity by including an “E-CON strip” in the eActivity file. The following describes each of the two available E-CON strips. • E-CON Top strip This strip calls the Time-based Sampling screen. This strip provides access to almost all executable functions, including detailed Data Logger setup and sampling execution; graphing and Graph Analysis Tools, etc.
Manufacturer: CASIO COMPUTER CO., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan Responsible within the European Union: Casio Europe GmbH Casio-Platz 1 22848 Norderstedt, Germany www.casio-europe.
CASIO COMPUTER CO., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan SA1703-A © 2017 CASIO COMPUTER CO., LTD.
