Kapitel Manuella beräkningar 2-1 2-2 2-3 2-4 2-5 2-6 2-7 2-8 Grundläggande beräkningar Specialfunktioner Specificering av vinkelenhet och visningsformat Funktionsberäkningar Numeriska beräkningar Räkning med komplexa tal Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Matrisräkning 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-1~_0308.p65 51 05.3.
-1-1 Grundläggande beräkningar 2-1 Grundläggande beräkningar k Aritmetiska beräkningar • Mata in aritmetiska beräkningar i den ordning de är skrivna, från vänster till höger. • Använd tangenten - för att mata in ett minustecken före negativa värden. • Beräkningarna utförs internt med en 15-siffrig mantissa. Resultatet avrundas till en 10siffrig mantissa innan det visas. • Vid blandad aritmetisk räkning ges multiplikation och division prioritet över addition och subtraktion.
2-1-2 Grundläggande beräkningar k Antal decimaler, antal signifikanta siffror, intervall för normal visning [SET UP]- [Display] -[Fix] / [Sci] / [Norm] • Den interna beräkningen utförs med en 15-siffrig mantissa även efter specificering av antal decimaler eller antal signifikanta siffror, och visade värden lagras med en 10-siffrig mantissa. Använd posten Rnd på menyn för numerisk beräkning (NUM) (sidan 2-4-1) för att avrunda det visade värdet till det inställda antalet decimaler eller signifikanta siffror.
2-1-3 Grundläggande beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 200 ÷ 7 × 14 = 400 Villkor 3 decimaler Operation På skärmen 200/7*14w u3(SET UP)cccccccccc 1(Fix)dwiw Beräkning fortsätter med 10-siffrig visningskapacitet. 200/7w * 14w 400 400.000 28.571 Ans × 400.000 • Om samma beräkning utförs med det specificerade antalet siffror: 200/7w K5(NUM)e(Rnd)w * 14w Det internt lagrade talet avrundas till det antal decimaler som är specificerat. 28.571 28.571 Ans × 399.
2-1-4 Grundläggande beräkningar 3 Potens/rot ^(xy), x 4 Bråktal a b/c 5 Förkortat multiplikationsformat framför π, minnesnamn eller variabelnamn. 2π, 5A, Xmin, F Start, etc. 6 Funktioner av typ B Med dessa funktioner trycker du först på en funktionstangent och matar sedan in värdet.
2-1-5 Grundläggande beräkningar k Multiplikation utan multiplikationstecken Det går att utelämna multiplikationstecknet (×) i följande slags operationer. • Före koordinatomvandling och funktioner av typ B (1 på sidan 2-1-3 och 6 på sidan 2-1-4), utom för negativa tecken ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2sin30, 10log1,2, 2 , 2Pol(5, 12), etc. • Före konstanter, variabelnamn, minnesnamn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2π, 2AB, 3Ans, 3Y1, etc. • Före en öppen parentes ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3(5 + 6), (A + 1)(B – 1), etc.
2-1-6 Grundläggande beräkningar • Vid försök att utföra en beräkning som gör att minneskapaciteten överskrids (Memory ERROR). • Vid användning av ett kommando som kräver ett argument utan att tilldela det ett giltigt argument (Argument ERROR). • Vid försök att använda ett ogiltigt mått under matrisräkning (Dimension ERROR). • Vid försök att i det reella läget utföra en beräkning som framställer en lösning med komplexa tal.
2-2-1 Specialfunktioner 2-2 Specialfunktioner k Beräkningar med variabler Exempel Operation På skärmen 193.2aav(A)w 193.2 193,2 ÷ 23 = 8,4 av(A)/23w 8.4 193,2 ÷ 28 = 6,9 av(A)/28w 6.9 k Minne u Variabler Denna räknare är försedd med 28 standardvariabler. Variabler kan användas för att lagra värden som du vill använda i beräkningar. Variabler benämns med en enskild bokstav; de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet samt r och θ.
2-2-2 Specialfunktioner u Att visa innehållet i en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Visa innehållet i variabel A Aav(A)w u Att tömma en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Töm variabel A Aaaav(A)w u Att tilldela samma värde till mer än en variabel [värde]a [första variabelnamn*1]K6(g)6(g)4(SYBL)d(~) [sista variabelnamn*1]w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Tilldela variabel A t.o.m.
2-2-3 Specialfunktioner u Att lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen (A+B) (A–B) som funktionsminnesnummer 1 (av(A)+al(B)) (av(A)-al(B)) K6(g)5(FMEM) b(Store)bw u Att återkalla en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Återkalla innehållet i funktionsminnesnummer 1 K6(g)5(FMEM) c(Recall)bw u Att uppvisa en lista över tillgängliga funktioner K6(g)5(FMEM) e(SEE) # Lagring av en funktion i ett funktionsminnesnummer som redan innehåller en funktion ersätter den tidigare funktionen med den nya.
2-2-4 Specialfunktioner u Att radera en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera innehållet i funktionsminnesnummer 1 AK6(g)5(FMEM) b(Store)bw • En lagring som utförs när skärmen är tom raderar funktionen i det specificerade funktionsminnet. u Att använda lagrade funktioner ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra x3 + 1, x2 + x och rita sedan en graf över: y = x3 + x2 + x + 1 Använd följande tittfönsterinställningar.
2-2-5 Specialfunktioner k Svarsfunktion Svarsfunktionen lagrar automatiskt det senaste resultatet som beräknades med ett tryck på w (såvida inte ett tryck på w leder till ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet. u Att använda innehållet i svarsminnet i en beräkning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 123 + 456 = 579 789 – 579 = 210 Abcd+efgw hij-!-(Ans)w k Kontinuerlig beräkning Svarsminnet gör det möjligt att använda resultatet av en beräkning som ett av argumenten i nästa beräkning.
2-2-6 Specialfunktioner k Stackar Räknaren använder sig av minnesblock, s.k. stackar, för att lagra lågprioriterade värden och kommandon. Det finns en sifferstack på 10 nivåer, en kommandostack på 26 nivåer och en programsubrutinstack på 10 nivåer. Ett fel uppstår om du utför en beräkning som är så komplex att den överstiger den tillgängliga kapaciteten för sifferstacken eller kommandostacken, eller om körning av en programsubrutin överstiger kapaciteten för subrutinstacken.
2-2-7 Specialfunktioner k Användning av flersatsformler Flersatsformler bildas genom att sammanbinda ett antal enskilda satser för körning i sekvensföljd. Flersatsformler kan användas vid manuell räkning och programräkning. Det finns två olika sätt att sammanbinda satser för att bilda flersatsformler. • Kolon (:) Satser som är sammanbundna av kolon körs från vänster till höger, utan avbrott.
2-3-1 Specificering av vinkelenhet och visningsformat 2-3 Specificering av vinkelenhet och visningsformat Innan en beräkning utförs för första gången ska du använda uppsättningsskärmen för att specificera vinkelenhet och visningsformat. k Inställning av vinkelenhet [SET UP]- [Angle] 1. Visa uppsättningsskärmen och framhäv “Angle”. 2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskad vinkelenhet och tryck sedan på i. • {Deg}/{Rad}/{Gra} ...
2-3-2 Specificering av vinkelenhet och visningsformat u Specificering av antal signifikanta siffror (Sci) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Specificera tre signifikanta siffror 2(Sci) dw Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskat antal signifikanta siffror (n = 0 till 9). u Specificering av normal visning (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att skifta mellan Norm 1 och Norm 2.
2-4-1 Funktionsberäkningar 2-4 Funktionsberäkningar k Funktionsmenyer Denna räknare innefattar fem funktionsmenyer som ger dig tillgång till vetenskapliga funktioner som ej är markerade på tangentbordet. • Funktionsmenyns innehåll varierar beroende på vilket läge du befinner dig i när tangenten K trycks in. Följande exempel visar funktionsmenyer som visas i läget RUN • MAT. u Numeriska beräkningar (NUM) [OPTN]-[NUM] • {Abs} ...
2-4-2 Funktionsberäkningar u Hyperbolisk räkning (HYP) [OPTN]-[HYP] • {sinh}/{cosh}/{tanh} ... hyperbolisk {sinus}/{kosinus}/{tangent} • {sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ... inverterad hyperbolisk {sinus}/{kosinus}/{tangent} u Vinkelenheter, koordinatomvandling, sexagesimala operationer (ANGL) [OPTN]-[ANGL] • {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{gradienter} för specifikt inmatat värde • {° ’ ”} ...
2-4-3 Funktionsberäkningar k Trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner • Var noga med att ställa in vinkelenhet före räkning med trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner. π (90° = ––– radianer = 100 gradienter) 2 • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-4-4 Funktionsberäkningar k Logaritm- och exponentfunktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel log 1,23 (log101,23) = 8,990511144 × 10 Operation l1.23w –2 In 90 (loge90) = 4,49980967 I90w 101,23 = 16,98243652 (Att erhålla antilogaritmen av tiologaritmen 1,23) !l(10x)1.23w e4,5 = 90,0171313 (Att erhålla antilogaritmen av den naturliga logaritmen 4,5) !I(ex)4.
2-4-5 Funktionsberäkningar k Hyperboliska och inverterade hyperboliska funktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation sinh 3,6 = 18,28545536 K6(g)2(HYP)b(sinh)3.6w cosh 1,5 – sinh 1,5 = 0,2231301601 = e –1,5 (Visning: –1,5) K6(g)2(HYP)c(cosh)1.52(HYP)b(sinh)1.5w I!-(Ans)w (Bevis på cosh x ± sinh x = e±x) cosh–1 20 15 = 0,7953654612 K6(g)2(HYP)f(cosh–1)(20/15)w Bestäm värdet för x när tanh 4 x = 0,88 –1 x = tanh 0,88 K6(g)2(HYP)g(tanh–1)0.
2-4-6 Funktionsberäkningar k Övriga funktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation 2 + 5 = 3,65028154 !x( )2+!x( (3 + i) = 1,755317302 +0,2848487846i !x( )(d+!a(i))w (–3)2 = (–3) × (–3) = 9 (-3)xw –32 = –(3 × 3) = –9 -3xw 1 –––––– = 12 1 1 –– – –– 3 4 (3!)(x–1)-4!)(x–1))!)(x–1)w 8! (= 1 × 2 × 3 × ....
2-4-7 Funktionsberäkningar k Framställning av slumptal (Ran#) Denna funktion framställer ett 10-siffrigt sant slumptal eller sekventiellt slumptal som är större än 0 och mindre än 1. • Ett sant slumptal framställs om inget specificeras för argumentet. Exempel Operation Ran # (Framställer ett slumptal.) K6(g)1(PROB)e(Ran#)w (Vart tryck på w framställer ett nytt slumptal.) w w • Specificering av ett argument från 1 till 9 framställer slumptal baserade på denna sekvens.
2-4-8 Funktionsberäkningar k Koordinatomvandling u Rektangulära koordinater u Polära koordinater • Med polära koordinater går det att beräkna och uppvisa θ inom omfånget –180°< θ < 180° (radianer och gradienter har samma omfång). • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation Beräkna r och θ ° när x = 14 och y = 20,7 1 24,989 → 24,98979792 (r) 2 55,928 → 55,92839019 (θ) u3(SET UP)cccc1(Deg)i K6(g)3(ANGL)g(Pol() 14,20.
2-4-9 Funktionsberäkningar k Permutation och kombination u Permutation u Kombination n! nPr = ––––– (n – r)! n! nCr = ––––––– r! (n – r)! • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-4-10 Funktionsberäkningar k Bråktal • Bråktal uppvisas med heltalet först, åtföljt av täljaren och sedan nämnaren. • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation 2 1 13 –– + 3 –– = 3 ––– (Visning: 3{13{20) 5 4 20 = 3,65 1 1 ––––– + ––––– = 6,066202547 × 10–4 2578 4572 2$5+3$1$4w $(Omvandling till decimal) $(Omvandling till bråktal) 1$2578+1$4572w (Visning: 6,066202547E–04*1 ) (Visningsformat Norm 1) 1 –– × 0,5 = 0,25*2 2 1 = –– 4 1$2*.
2-4-11 Funktionsberäkningar k Räkning med teknisk notation Mata in tekniska symboler med hjälp av menyn över tekniska notationer. • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-5-1 Numeriska beräkningar 2-5 Numeriska beräkningar Det följande beskriver de tillgängliga posterna i menyerna som används när du utför räkning med differentialer/kvadratiska differentialer, integraler,Σ, maximi/minimivärden och lösningar. Uppvisa alternativmenyn (OPTN) på skärmen och tryck på 4 (CALC) för att visa funktionsanalysmenyn. Posterna på denna meny används för att utföra specifika typer av beräkningar. • {d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{Σ}/{FMin}/{FMax}/{Solve} ...
2-5-2 Numeriska beräkningar k Differentialräkning [OPTN]-[CALC]-[d /dx] Utför differentialräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och sedan mata in värdena som visas i formeln nedan.
2-5-3 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm derivata vid punkten x = 3 för funktionen y = x3 + 4 x2 + x – 6 med en tolerans på “tol” = 1E – 5 Mata in funktionen f(x). AK4(CALC)b(d/dx)vMd+evx+v-g, Mata in punkten x = a för vilken du vill bestämma derivata. d, Mata in toleransvärdet. bE-f) w # I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A t.o.m. Z, r, θ) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln tillämpas i beräkningen.
2-5-4 Numeriska beräkningar u Tillämpning av differentialräkning • Differentialer kan adderas, subtraheras, multipliceras eller divideras med varandra. d d ––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a) dx dx Följaktligen: f '(a) + g'(a), f '(a) × g'(a), etc. • Differentialresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation och division, samt i funktioner. 2 × f '(a), log ( f '(a)), etc. • Funktioner kan användas i valfri term ( f (x), a, tol) i en differential. d ––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), etc.
2-5-5 Numeriska beräkningar k Räkning med kvadratiska differentialer [OPTN]-[CALC]-[d 2 /dx2] Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in kvadratiska differentialer med ett av följande två format.
2-5-6 Numeriska beräkningar u Tillämpning av kvadratisk differential • Aritmetiska operationer kan utföras med två kvadratiska differentialer. d2 d2 –––2 f (a) = f ''(a), ––– g (a) = g''(a) dx dx 2 Följaktligen: f ''(a) + g''(a), f ''(a) × g''(a), etc. • Resultatet av kvadratisk differentialräkning kan användas i en efterföljande aritmetisk eller funktionsräkning. 2 × f ''(a), log ( f ''(a) ), etc. • Funktioner kan användas inom termerna ( f(x), a, tol ) hos ett kvadratiskt differentialuttryck.
2-5-7 Numeriska beräkningar k Räkning med integraler [OPTN]-[CALC]-[∫dx] Utför integralräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena i formeln nedan. K4(CALC)d (∫dx) f(x) , a , b , tol ) (a: startpunkt, b: slutpunkt, tol: tolerans) ∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫a f(x)dx b Ytan av ∫ b a f(x)dx beräknas Såsom framgår av illustrationen ovan utförs integralräkning genom att beräkna integralvärden från a till b för funktionen y = f (x) där a < x < b och f (x) > 0.
2-5-8 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utför integralräkning för funktionen nedan med en tolerans på “tol” = 1E - 4 ∫ 5 1 (2x2 + 3x + 4) dx Mata in funktionen f (x). AK4(CALC)d(∫dx)cvx+dv+e, Mata in startpunkt och slutpunkt. b,f, Mata in toleransvärdet. bE-e) w u Tillämpning av integralräkning • Integraler kan användas i addition, subtraktion, multiplikation eller division. ∫ b a f(x) dx + ∫ d c g (x) dx, etc.
2-5-9 Numeriska beräkningar Observera följande punkter för att försäkra dig om korrekta integralvärden. (1) När periodiska funktioner för integralvärden blir positiva eller negativa för olika delar bör du räkna ut värdena för enskilda perioder, eller dela upp i positiva och negativa grupper, och sedan addera resultaten.
2-5-10 Numeriska beräkningar k Σ Beräkningar [OPTN]-[CALC]-[Σ ] Utför Σ-räkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena i formeln nedan. K4(CALC)e(Σ) a k , k , α , β , n ) β Σ (a , k, α, β, n) = Σ a = a k α k k=α + aα +1 +........+ aβ (n: avstånd mellan delningar) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna det följande: 6 Σ (k 2 – 3k + 5) k=2 Använd n = 1 som avstånd mellan delningarna.
2-5-11 Numeriska beräkningar u Tillämpning av Σ-beräkningar • Aritmetiska operationer med Σ-beräkningsuttryck n n k=1 k=1 Sn = Σ ak, Tn = Σ bk Uttryck: Sn + Tn, Sn – Tn, etc. Möjliga operationer: • Aritmetiska och funktionsoperationer med Σ-räkneresultat 2 × Sn, log (Sn), etc. • Funktionsoperationer med Σ-beräkningstermer (ak, k) Σ (sink, k, 1, 5), etc.
2-5-12 Numeriska beräkningar k Beräkning av maximi/minimivärde [OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax] Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in maximi/minimiberäkningar med hjälp av formaten nedan för att lösa maximum och minimum för en funktionen inom intervallet a < x < b.
2-5-13 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Bestäm maximivärdet för intervallet som definieras av startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3, med en exakthet på n = 6 för funktionen y = –x2 + 2 x + 2 Mata in f(x). AK4(CALC)g(FMax) -vx+cv+c, Mata in intervallet a = 0, b = 3. a,d, Mata in exaktheten n = 6. g) w # I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A t.o.m. Z, r, θ) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln tillämpas i beräkningen.
2-6-1 Räkning med komplexa tal 2-6 Räkning med komplexa tal Det går att utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, parentesräkning, funktionsräkning och minnesräkning med komplexa tal på samma sätt som beskrivs för manuella beräkningar på sidorna 2-1-1 och 2-4-6. Välj räkneläge för komplexa tal genom att ställa posten Complex Mode på uppsättningsskärmen i ett av följande lägen. • {Real} ... Beräkning enbart i reellt talomfång*1 • {a+bi} ...
2-6-2 Räkning med komplexa tal k Absoluta värden och argument [OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg] Enheten betraktar ett komplext tal i formen a + bi som en koordinat på ett Gauss-plan och beräknar det absoluta värdet Z och argumentet (arg).
2-6-3 Räkning med komplexa tal k Konjugering av komplexa tal [OPTN]-[CPLX]-[Conjg] Ett komplext tal av formen a + bi blir ett konjugerat komplext tal av formen a – bi. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna det konjugerade komplexa talet för det komplexa talet 2 + 4i AK3(CPLX)d(Conjg) (c+e!a(i))w k Utdragning av reella och imaginära delar [OPTN]-[CPLX]-[ReP]/[lmP] Gör på följande sätt för att dra ut den reella delen a och den imaginära delen b från ett komplext tal av formen a + bi.
2-6-4 Räkning med komplexa tal k Polär form och rektangulär omvandling [OPTN]-[CPLX]-[ ' re ^ θ i] Gör på följande sätt för att omvandla ett komplext tal som visas i rektangulär form till polär form, eller vice versa. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Omvandla den rektangulära formen för det komplexa talet 1 + 3 i till dess polära form Ab+(!x( )d)!a(i) K3(CPLX)g('re^θi)w 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-6~_0310.p65 94 05.3.
2-7-1 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal 2-7 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal Använd läget RUN • MAT och binär, oktal, decimal eller hexadecimal inställning för att utföra beräkningar som inbegriper binära, oktala, decimala eller hexadecimala tal. Det går också att omvandla mellan talsystem och utföra bitvisa operationer. • Det går inte att använda vetenskapliga funktioner vid räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal.
2-7-2 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal • Följande beräkningsomfång gäller för varje talsystem.
2-7-3 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal k Val av talsystem Det går att specificera decimal, hexadecimal, binär eller oktal som grundläggande talsystem med hjälp av uppsättningsskärmen. Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskat talsystem och tryck sedan på w. u Att specificera talsystem för inmatat värde Det går att specificera ett talsystem för varje enskilt värde som matas in. Tryck på 1(d~o) för att visa en meny över talsystemsymboler.
2-7-4 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Mata in och exekvera 1238 × ABC16 när decimal eller hexadecimal gäller som grundläggande talsystem u3(SET UP)2(Dec)i A1(d~o)e(o)bcd* 1(d~o)c(h)ABC*1w 3(DISP)c(Hex)w k Negativa värden och bitvisa operationer Tryck på 2(LOGIC) för att visa en meny över negation och bitvisa operatörer. • {Neg} ... {negation}*2 • {Not}/{and}/{or}/{xor}/{xnor} ...
2-7-5 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Visa resultatet av “368 or 11102” som ett oktalt värde u3(SET UP)5(Oct)i Adg2(LOGIC) e(or)1(d~o)d(b) bbbaw ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Negera 2FFFED16 u3(SET UP)3(Hex)i A2(LOGIC)c(Not) cFFFED*1w u Omvandling av talsystem Tryck på 3(DISP) för att visa en meny över omvandlingsfunktioner för talsystem. • {'Dec}/{'Hex}/{'Bin}/{'Oct} ...
2-8-1 Matrisräkning 2-8 Matrisräkning Uppvisa huvudmenyn, gå in i läget RUN • MAT och tryck sedan på 1(MAT) för att utföra matrisräkning. 26 matrisminnen (Mat A t.o.m. Mat Z) plus ett matrissvarsminne (MatAns) gör det möjligt att utföra följande matrisoperationer.
2-8-2 Matrisräkning k Inmatning och redigering av matriser Tryck på 1(MAT) för att visa matrisredigeringsskärmen. Använd denna skärm för att mata in och redigera matriser. m × n … matris på m (rad) × n (spalt) None… ingen matris förinställd • {DIM} ... {specificera matrismått (antal celler)} • {DEL}/{DEL·A} ... radera {spefifik matris}/{alla matriser} u Att skapa en matris Skapa en matris genom att först anges dess mått (storlek) i matrislistan. Sedan går det att mata in värden i matrisen.
2-8-3 Matrisräkning u Inmatning av cellvärden ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in följande data i matris B: 1 2 3 4 5 6 c (Väljer Mat B.) w bwcwdw ewfwgw (Datan matas in i den framhävda cellen. Vart tryck på w flyttar framhävningen till nästa cell åt höger.) # Det går att mata in komplexa tal i matrisens celler. # Uppvisade cellvärden visar positiva heltal på upp till sex siffror och negativa heltal på upp till fem siffror (en siffra används för minustecknet).
2-8-4 Matrisräkning u Radering av matriser Det går att radera antingen en specifik matris eller alla matriser i minnet. u Att radera en specifik matris 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och använd f och c för att framhäva matrisen du vill radera. 2. Tryck på 2(DEL). 3. Tryck på w(Yes) för att radera matrisen eller på i(No) om du vill avbryta utan att radera något. u Att radera alla matriser 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och tryck på 3(DEL·A). 2.
2-8-5 Matrisräkning k Matriscelloperationer Gör på följande sätt för att förbereda en matris för celloperationer. 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och använd f och c för att framhäva namnet på matrisen du vill använda. Det går att hoppa till en specifik matris genom att mata in bokstaven som motsvarar matrisnamnet. Ett tryck på t.ex. ai(N) hoppar till Mat N. Ett tryck på !-(Ans) hoppar till det nuvarande matrisminnet. 2. Tryck på w för att visa en funktionsmeny med följande poster. • {EDIT} ...
2-8-6 Matrisräkning u Att beräkna skalär multiplikation av en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i följande matris genom att multiplicera med 4: Matris A = 1 2 3 4 5 6 2(R-OP)c(×Row) Mata in multiplikatorn. ew Specificera radnummer.
2-8-7 Matrisräkning u Att addera två rader ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Addera rad 2 till rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 2(R-OP)e(Row+) Specificera radnumret som ska adderas. cw Specificera radnumret till vilket det ska adderas. dw 6(EXE) (ellerw) u Radoperationer • {R • DEL} ... {radera rad} • {R • INS} ... {infoga rad} • {R • ADD} ...
2-8-8 Matrisräkning u Att infoga en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 c 4(R • INS) u Att lägga till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny rad under rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 cc 5(R • ADD) 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-8~_0308.p65 107 05.3.
2-8-9 Matrisräkning u Spaltoperationer • {C • DEL} ... {radera spalt} • {C • INS} ... {infoga spalt} • {C • ADD} ... {lägga till spalt} u Att radera en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera spalt 2 i följande matris: 1 Matris A = 2 3 4 5 6 e 6(g)1(C • DEL) u Att infoga en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny spalt mellan spalt 1 och 2 i följande matris: 1 Matris A = 2 3 4 5 6 e 6(g)2(C • INS) 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-8~_0308.p65 108 05.3.
2-8-10 Matrisräkning u Att lägga till en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny spalt till höger om spalt 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 e 6(g)3(C • ADD) k Modifiering av matriser med matriskommandon [OPTN]-[MAT] u Att visa matriskommandon 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa matriskommandomenyn.
2-8-11 Matrisräkning u Inmatningsformat för matrisdata [OPTN]-[MAT]-[Mat] Följande format bör användas vid datainmatning för att skapa en matris med kommandot Mat. a11 a12 a21 a22 a1n a2n am1 am2 amn = [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ..., amn] ] → Mat [bokstav A t.o.m.
2-8-12 Matrisräkning u Inmatning av en identitetsmatris [OPTN]-[MAT]-[Ident] Använd kommandot Identity för att skapa en identitetsmatris. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Skapa en identitetsmatris på 3 × 3 som matris A K2(MAT)g(Ident) da2(MAT)b(Mat)av(A)w Antal rader/spalter u Kontroll av matrismått [OPTN]-[MAT]-[Dim] Använd kommandot Dim för att kontrollera måttet för en existerande matris.
2-8-13 Matrisräkning u Modifiering av matriser med matriskommandon Det går också att använda matriskommandon för att tilldela och återkalla värden från en existerande matris, att fylla alla celler i en existerande matris med samma värde, att slå samman två matriser till en matris och att tilldela innehållet i en matrisspalt till en listfil.
2-8-14 Matrisräkning u Att fylla en matris med identiska värden och att slå samman två matriser till en matris [OPTN]-[MAT]-[Fill]/[Augmnt] Använd kommandot Fill för att fylla alla celler i en existerande matris med samma värde och kommandot Augment för att slå samman två existerande matriser till en matris.
2-8-15 Matrisräkning u Att tilldela innehållet i en matrisspalt till en lista [OPTN]-[MAT]-[M→List] Använd följande format med kommandot Mat→List för att specificera en spalt och en lista. Mat → List (Mat X, m) → List n X = matrisnamn (A t.o.m.
2-8-16 Matrisräkning k Matrisräkning [OPTN]-[MAT] Använd matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar. u Att visa matriskommandon 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa matriskommandomenyn. Det följande beskriver endast matriskommandon som används för räkneoperationer med matriser. • {Mat} ... {kommandot Mat (matrisspecificering)} • {Det} ... {kommandot Det (erhålla determinant)} • {Trn} ...
2-8-17 Matrisräkning u Aritmetiska matrisoperationer [OPTN]-[MAT]-[Mat] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Addera följande två matriser (matris A + matris B): A= 1 1 2 1 B= 2 3 2 1 AK2(MAT)b(Mat)av(A)+ 2(MAT)b(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Beräkna skalär multiplikation av följande matris med multiplikatorvärdet 5: Matris A = 1 2 3 4 AfK2(MAT)b(Mat) av(A)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Multiplicera de två matriserna i Exempel 1 (matris A × matris B) AK2(MAT)b(Mat)av(A)* 2(MAT)b(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel
2-8-18 Matrisräkning u Determinant [OPTN]-[MAT]-[Det] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Erhåll determinanten för följande matris: 1 2 4 5 6 –1 –2 0 Matris A = 3 K2(MAT)d(Det)2(MAT)b(Mat) av(A)w u Matristransponering [OPTN]-[MAT]-[Trn] En transponering (omkastning) innebär att matrisens rader blir spalter och dess spalter blir rader.
2-8-19 Matrisräkning u Matrisinvertering [OPTN]-[MAT]-[x –1] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Invertera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat) av(A)!) (x–1) w u Att upphöja en matris i kvadrat [OPTN]-[MAT]-[x 2] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Upphöj följande matris i kvadrat: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat)av(A)xw # Enbart kvadratiska matriser (samma antal rader och spalter) kan inverteras. Försök att invertera en matris som ej är kvadratisk orsakar fel.
2-8-20 Matrisräkning u Att höja en matris till en potens [OPTN]-[MAT]-[ ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Höj följande matris till den tredje potensen: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat)av(A) Mdw uAtt bestämma absolut värde, heltalsdel, bråkdel och maximalt heltal för en matris [OPTN]-[NUM]-[Abs]/[Frac]/[Int]/[Intg] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm det absoluta värdet av följande matris: Matris A = 1 –2 –3 4 K5(NUM)b(Abs) K2(MAT)b(Mat)av(A)w # Determinanter och inverterade matriser kan utsättas för fel p.g.a.
