Kapitel 5 Grafritning Avsnitt 5-1 och 5-2 i detta kapitel ger grundläggande information som krävs för att kunna rita en graf. De övriga avsnitten beskriver mera avancerade egenskaper och funktioner för grafritning. Välj den ikon i huvudmenyn som lämpar sig för graftypen du vill rita eller tabelltypen du vill framställa.
5-1-1 Grafexempel 5-1 Grafexempel k Att rita en simpel graf (1) Beskrivning Mata in tillämplig funktion för att rita en graf. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in funktionen för vilken du vill rita en graf. I detta läge används tittfönstret (V-Window) för att specificera intervall och övriga parametrar för grafen. Se 5-2-1. 3. Rita grafen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 152 05.3.
5-1-2 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = 3x 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 dvxw 3 5(DRAW) (eller w) Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 153 05.3.
5-1-3 Grafexempel k Att rita en simpel graf (2) Beskrivning Det går att lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja önskad funktion för grafritning. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Specificera funktionstyp och mata in funktionen för vilken du vill rita en graf.
-1-4 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in funktionerna nedan och rita deras grafer Y1 = 2 x 2 – 3, r 2 = 3sin2θ Procedur 1 m GRPH • TBL 2 3(TYPE)b(Y=)cvx-dw 3(TYPE)c(r=)dscvw 3 5(DRAW) Resultatskärm (Parametrisk) (Olikhet) (Punkttyp) 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 155 05.3.
5-1-5 Grafexempel k Att rita en simpel graf (3) Beskrivning Gör på följande sätt för att rita en graf över funktionen för en parabel, cirkel, ellips eller hyperbel. Uppsättning 1. Gå in i läget CONICS från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Använd markörtangenterna fc för att specificera en av följande funktionstyper.
5-1-6 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för cirkeln (X–1)2 + (Y–1)2 = 22 Procedur 1 m CONICS 2 ccccw 3 bwbwcw 4 6(DRAW) Resultatskärm (Parabel) (Ellips) (Hyperbel) 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 157 05.3.
5-2-1 Att reglera vad som visas på en grafskärm 5-2 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Tittfönsterinställningar (V-Window) Använd tittfönstret för att specificera intervall för x- och y-axeln och att ställa in mellanrum mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ställa in önskade parametrar i tittfönstret före grafritning. u Att utfra tittfönsterinställningar 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K (V-Window) för att visa inställningsskärmen för tittfönstret.
5-2-2 Att reglera vad som visas på en grafskärm u Att observera angående tittfönsterinställningar • Inmatning av noll för Tθ ptch orsakar ett fel. • All ogiltig inmatning (utanför tillåtet omfång, minustecken utan ett värde o.s.v.) orsakar ett fel. • Ett fel uppstår när Xmax är mindre än Xmin eller Ymax är mindre än Ymin. När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativ. • Det går att mata in uttryck (t.ex. 2π) som tittfönsterparametrar.
5-2-3 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Initialisering och standardisering av tittfönstret u Att initialisera tittfönstret 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K(V-Window). Detta uppvisar inställningsskärmen för tittfönstret. 3. Tryck på 1(INIT) för att initialisera tittfönstret. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 Xdot = 0.
5-2-4 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Tittfönsterminne Det går att lagra upp till sex uppsättningar tittfönsterinställningar i tittfönsterminnet för omedelbar återkallning vid behov. u Att lagra tittfönsterinställningar 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K(V-Window) för att visa inställningsskärmen för tittfönstret och mata in önskade värden. 3. Tryck på 4(STO) för att visa rullgardinsfönstret. 4.
5-2-5 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Specificering av grafintervall Beskrivning Det går att definiera ett intervall (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan den ritas. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför inställningar för tittfönstret. Tillvägagångssätt 3. Specificera funktionstyp och mata in funktionen. Följande syntax gäller för funktionsinmatning. Funktion ,!+( [ )Startpunkt , Slutpunkt !-( ] ) 4. Rita grafen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.
5-2-6 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = x 2 + 3x – 2 inom intervallet – 2 < x < 4 Använd följande tillfönsterinställningar. Xmin = –3, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 30, Yscale = 5 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) -dwfwbwc -bawdawfwi 3 3(TYPE)b(Y=)vx+dv-c, !+( [ )-c,e!-( ] )w 4 5(DRAW) Resultatskärm # Det går att specificera ett intervall vid ritning av rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.
5-2-7 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Zoom Beskrivning Denna funktion gör det möjligt att förstora och förminska grafen på skärmen. Uppsättning 1. Rita grafen. Tillvägagångssätt 2. Specificera zoomtyp. 2(ZOOM)b(Box) ... Boxzoom Ritar en ruta runt och viss del av skärmen och förstorar denna ruta till att fylla hela skärmen. c(Factor) d(In)/e(Out) ... Faktorzoom Grafen förstoras eller förminskas, med den nuvarande markörpositionen som mittpunkt, till angiven faktorzoomgrad. f(Auto) ...
5-2-8 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och använd sedan boxzoom. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-2-9 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Faktorzoom Beskrivning Faktorzoom gör det möjligt att zooma in eller ut med den nuvarande markörpositionen som mittpunkt. Uppsättning 1. Rita grafen. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 2(ZOOM)c(Factor) för att visa ett rullgardinsfönster för specificering av xaxelns och y-axelns zoomfaktor. Mata in önskade värden och tryck på i. 3. Tryck på 2(ZOOM)d(In) för att förstora grafen eller 2(ZOOM)e(Out) för att förminska den.
5-2-10 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger på både x och y -axeln för att se om de är tangenta. Y1 = (x + 4)(x + 1)( x – 3), Y2 = 3x + 22 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-2-11 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Att slå visning av funktionsmenyn på och av Tryck på ua för att slå visning av menyn underst på skärmen på eller av. Slå av funktionsmenyn när du vill se en del av en graf som döljs av menyn. När du använder sökning eller en annan funktion under vilken funktionsmenyn vanligtvis är avslagen kan du slå på menyn för att verkställa ett menykommando.
5-2-12 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Angående fönstret Calc Ett tryck på u4(CAT/CAL) när en graf eller siffertabell förekommer på skärmen öppnar fönstret Calc. Detta fönster kan användas för att utföra beräkningar med värden som erhållits från grafanalys, eller för att ändra värdet tilldelat variabel A i Y = AX och övriga uttryck och sedan rita om grafen. Tryck på i för att stänga fönstret Calc.
5-3-1 Att rita en graf 5-3 Att rita en graf Det går att lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktionerna i minnet kan redigeras, återkallas och ritas. k Specificering av graftyp Innan en graffunktion kan lagras i minnet måste först dess graftyp specificeras. 1. Uppvisa graffunktionslistan på skärmen och tryck på 6(g)3(TYPE) för att visa en graftypsmeny med följande innehåll. • {Y=}/{r=}/{Param}/{X=c} ... {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk}/ {X=konstant}*1 graf • {INEQUA} t}/{Ys s} .
5-3-2 Att rita en graf u Att lagra en parametrisk funktion *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra följande funktioner i minnesområdena Xt3 och Yt3 : x = 3 sin T y = 3 cos T 3(TYPE)d(Param) (Specificerar parametriskt uttryck) dsvw(Matar in och lagrar x-uttrycket) dcvw(Matar in och lagrar y-uttrycket) u Att lagra ett X = konstantuttryck *2 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra följande uttryck i minnesområde X4 : X=3 3(TYPE)e(X = c) (Specificerar X = konstantuttryck) d(Matar in uttrycket) w(Lagrar uttrycket) • Inmatning av X, Y
5-3-3 Att rita en graf u Att skapa en sammansatt funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Registrera följande funktioner som en sammansatt funktion: Y1= (X + 1), Y2 = X2 + 3 Tilldela Y1°Y2 till Y3 och Y2°Y1 till Y4. (Y1°Y2 = ((x2 + 3) +1) = (x2 + 4) 2 Y2°Y1 = ( (X + 1)) + 3 = X + 4 (X ⭌ –1)) 3(TYPE)b(Y=) J4(GRPH)b(Yn)b (1(Yn)c)w 4(GRPH)b(Yn)c (1(Yn)b)w • En sammansatt funktion kan bestå av upp till fem funktioner.
5-3-4 Att rita en graf ffffi1(SEL)5(DRAW) De tre skärmarna ovan framställs med hjälp av sökfunktionen. Se “5-11 Funktionsanalys” för närmare detaljer. • Om du inte specificerar ett variabelnamn (variabel A i tangentoperationen ovan) använder räknaren automatiskt en av grundvariablerna förtecknade nedan. Grundvariabeln som används beror på typen av minnesområde där graffunktionen lagras.
5-3-5 Att rita en graf k Redigering och radering av funktioner u Att redigera en funktion i minnet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till y = 2x2 – 3 e (Visar markören) eeeeDd(Ändrar innehållet) w(Lagrar den nya graffunktionen) u Att ändra funktionstyp *1 1. Uppvisa graffunktionslistan på skärmen och använd f eller c för att framhäva området som innehåller funktionen vars typ du vill ändra. 2. Tryck på 3(TYPE)g(CONV). 3. Välj funktionstypen du vill ändra till.
5-3-6 Att rita en graf k Val av funktioner för grafritning u Att specificera ritnings-/icke-ritningsstatus för en graf ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Välj följande funktioner för ritning : Y1 = 2x2 – 5, r2 = 5 sin3θ Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Tθ min = 0, Tθ max = π, Tθ ptch = 2π / 60 cc (Välj ett minnesområde som innehåller em funktion för vilken du vill specificera icke-ritning.
5-3-7 Att rita en graf k Grafminnet Grafminnet medger lagring av upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och omedelbar återkallning vid behov. En enskild lagringsoperation lagrar följande data i grafminnet. • Alla graffunktioner på den nu visade graffunktionslistan (högst 20) • Graftyper • Ritnings/icke-ritningsstatus • Tittfönsterinställningar (1 uppsättning) u Att lagra graffunktioner i minnet 1. Tryck på 4(GMEM)b(Store) för att visa rullgardinsfönstret. 2.
5-4-1 Lagring av en graf i bildminnet 5-4 Lagring av en graf i bildminnet Det går att lagra upp till 20 grafbilder i bildminnet för senare återkallning. En graf som återkallas från bildminnet kan ritas över grafen som förekommer på skärmen. u Att lagra en graf i bildminnet 1. Utför grafritning i läget GRPH • TBL och tryck sedan på 6(g)1(PICT)b(Store) för att visa rullgardinsfönstret. 2. Tryck på en siffertangent för att ange bildminnet i vilket du vill lagra bilden och tryck sedan på w. Ett tryck på t.ex.
5-5-1 Ritning av två grafer på samma skärm 5-5 Ritning av två grafer på samma skärm k Kopiering av en graf till delskärmen Beskrivning Funktion för dubbelgraf gör det möjligt att indela skärmen i två delar. Sedan kan du rita två olika funktioner för jämförelse, eller rita en graf av normal storlek på ena halvan och dess förstorade version på den andra halvan. Detta gör dubbelgraf till ett mäktigt grafanalysverktyg.
5-5-2 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och delskärmen Exempel Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –3, Ymax = 3, Yscale = 1 (Delskärm) Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -cwcwa.
5-5-3 Ritning av två grafer på samma skärm k Grafritning av två olika funktioner Beskrivning Gör på följande sätt för att rita olika funktioner på huvudskärmen och delskärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och välj G+G för posten Dual Screen. 3. Utför tittfönsterinställningar för huvudskärmen. Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för delskärmen. Tryck på 6(LEFT) för att återgå till inställningsskärmen för huvudskärmen.
5-5-4 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen y = 2x2 – 3 på delskärmen Exempel Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 (Delskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -ewewbwc -fwfwbw 6(RIGHT)-cwcwa.
5-5-5 Ritning av två grafer på samma skärm k Användning av zoom för att förstora delskärmen Beskrivning Gör på följande sätt för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan flytta den till delskärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och välj G+G för posten Dual Screen. 3. Utför tittfönsterinställningar för huvudskärmen. Tillvägagångssätt 4. Mata in funktionen och rita grafen på huvudskärmen. 5.
5-5-6 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och använd sedan boxzoom för att förstora den Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -cwcwa.fwc -cwcwbwi 4 3(TYPE)b(Y=)v(v+b)(v-b)w 5(DRAW) 5 2(ZOOM)b(BOX) c~ce~ew f~fd~dw Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 183 05.3.
5-6-1 Manuell grafritning 5-6 Manuell grafritning k Rektangulär koordinatgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det möjligt att rita rektangulära koordinatgrafer. Uppsättning 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Mata in kommandon för ritning av rektangulär koordinatgraf. 4. Mata in funktionen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 184 05.3.
5-6-2 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = 2 x 2 + 3 x – 4 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 2 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT 2 !K(V-Window) -fwfwcwc -bawbawfwi 3 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w 2(SKTCH)e(GRAPH)b(Y=) 4 cvx+dv-ew Resultatskärm 19991201 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 185 05.3.
5-6-3 Manuell grafritning k Integralgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det möjligt att rita funktioner som framställs av en integralberäkning. Räkneresultat visas i skärmens nedre vänstra hörn och beräkningsomfånget är svärtat i grafen. Uppsättning 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Mata in grafkommandon för integralgraf. 4. Mata in funktionen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 186 05.3.
5-6-4 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över integralen ∫ 1 (x + 2)(x – 1)(x – 3) dx. –2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –8, Ymax = 12, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT 2 !K(V-Window) -ewewbwc -iwbcwfwi 3 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w 2(SKTCH)e(GRAPH)c(∫ dx) 4 (v+c)(v-b)(v-d), -c,bw Resultatskärm 19991201 19990401 20020401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 187 05.3.
5-6-5 Manuell grafritning k Ritning av flera grafer på samma skärm Beskrivning Gör på följande sätt för att tilldela olika värden till en variabel som innefattas i ett uttryck och överskriva de resulterande graferna på skärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera funktionstyp och mata in funktionen. Följande syntax gäller för funktionsinmatning. Uttryck innehållande en variabel ,!+( [ ) variabel !.
5-6-6 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = A x 2 – 3 då värdet A ändras i ordningen 3, 1, –1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3 3(TYPE)b(Y=)av(A)vx-d, !+( [ )av(A)!.(=)d,b,-b!-( ] )w 4 5(DRAW) Resultatskärm # Det går att ändra värdet för enbart en av variablerna i uttrycket. # De följande kan inte användas som variabelnamn: X, Y, r, θ, T.
5-7-1 Användning av tabeller 5-7 Användning av tabeller k Lagring av en funktion och framställning av en siffertabell u Att lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1 Uppvisa graffunktionslistan och använd f och c för att framhäva minnesområdet där funktionen ska lagras. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den. u Variabelspecificering Det finns två metoder för att specificera värde för variabel x vid framställning av en siffertabell.
5-7-2 Användning av tabeller u Att framställa en tabell med en lista 1. Uppvisa graffunktionslistan och sedan dess uppsättningsskärm. 2. Framhäv Variable och tryck på 2(LIST) för att visa rullgardinsfönstret. 3. Välj listan vars värden du vill tilldela x-variabeln. • Tryck t.ex. på gw för att välja lista 6. Detta gör att inställningen för posten Variable på uppsättningsskärmen ändras till List 6. 4. Tryck på i för att återgå till föregående skärm.
5-7-3 Användning av tabeller Markörtangenterna kan användas för att flytta framhävningen runt tabellen för följande syften. • Att visa den valda cellens värde underst på skärmen med räknarens nuvarande inställningar för antal decimaler, antal signifikanta siffror och intervall för exponentvisning. • Att rulla skärmen för att visa delar av tabellen som inte ryms på skärmen. • Att överst på skärmen visa den vetenskapliga funktion som framställde värdet i den valda cellen (i spalt Y1, Y2 o.s.v.
5-7-4 Användning av tabeller k Redigering och radering av funktioner u Att redigera en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra funktionen i minnesområde Y1 från y = 3x2 – 2 till y = 3x 2 – 5 Använd f och c för att framhäva funktionen som ska redigeras. Använd d och e för att flytta markören till positionen som ska ändras. eeeeeDf w 6(g)5(TABL) • Egenskapen för funktionslänkning gör att ändringar som görs för funktionerna i listan för läget GRPH • TBL automatiskt avspeglas för listan i läget DYNA.
5-7-5 Användning av tabeller k Redigering av tabeller Tabellmenyn kan användas för att utföra följande operationer efter framställning av en tabell. • Ändra värden för variabel x • Redigera (radera, infoga, lägga till) rader • Radera en tabell och framställa en tabell på nytt • Rita en graf med sammanbundna punkter • Rita en graf av punkttyp Uppvisa menyn för tabell & graf på skärmen och tryck på 5(TABL) för att visa tabellmenyn. • {EDIT } ... {redigera värde för x-variabel} • {DEL·A} ...
5-7-6 Användning av tabeller u Radoperationer u Att radera en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera rad 2 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)1(R·DEL) c u Att infoga en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)2(R·INS) c 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 195 05.3.
5-7-7 Användning av tabeller u Att lägga till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en rad under rad 7 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)3(R·ADD) cccccc u Radering av en tabell 1. Uppvisa tabellen och tryck på 2(DEL·A). 2. Tryck på w(Yes) för att radera tabellen eller på i(No) för att avbryta utan att radera något. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 196 05.3.
5-7-8 Användning av tabeller k Kopiering av en tabellspalt till en lista En simpel operation gör det möjligt att kopiera en siffertabellspalt till en lista. u Att kopiera en tabellspalt till en lista ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Kopiera innehållet i spalt x till List 1 K1(LMEM) • Du kan välja valfri rad i spalten som ska kopieras. Mata in numret på listan där du önskar kopian och tryck på w. bw 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 197 05.3.
5-7-9 Användning av tabeller k Grafritning från en siffertabell Beskrivning Gör på följande sätt för att framställa en siffertabell och sedan rita en graf baserad på värdena i tabellen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Lagra funktionerna. 4. Specificera tabellintervall. 5. Framställ tabellen. 6. Välj önskad graftyp och rita den. 4(G • CON) ... linjegraf*1 5(G • PLT) ...
5-7-10 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de två funktionerna nedan, framställ en siffertabell och rita sedan en linjegraf. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Y1 = 3 x 2 – 2, Y2 = x 2 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-7-11 Användning av tabeller k Specificering av ett intervall för siffertabellframställning Beskrivning Gör på följande sätt för att framställa ett siffertabellintervall vid beräkning av spridda data från en funktion. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Lagra funktionerna. 3. Specificera tabellintervall. 4. Välj funktionerna för vilka du vill framställa en tabell. Tecknet “=” för valda funktioner framhävs på skärmen. 5. Framställ tabellen.
5-7-12 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de tre funktionerna nedan och framställ sedan en tabell för funktion Y1 och Y3. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Y1 = 3x 2 – 2, Y2 = x + 4, Y3 = x 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 3(TYPE)b(Y=)dvx-cw v+ew vxw 3 6(g)2(RANG)-dwdwbwi 4 ff1(SEL) 5 5(TABL) Resultatskärm # Det går att framställa siffertabeller från rektangulära koordinater, polära koordinater och parametriska funktioner.
5-7-13 Användning av tabeller k Samtidig visning av siffertabell och graf Beskrivning Specificera T+G för posten Dual Screen på uppsättningsskärmen för att kunna visa en siffertabell och graf samtidigt. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. 3. Välj T+G för Dual Screen på uppsättningsskärmen. Tillvägagångssätt 4. Mata in funktionen. 5. Specificera tabellintervall. 6. Siffertabellen visas på delskärmen till höger. 7. Välj önskad graftyp och rita grafen.
5-7-14 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3x2 – 2 och uppvisa dess siffertabell och linjegraf samtidigt. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) awgwbwc -cwbawcwi 3 u3(SET UP)ccc1(T+G)i 4 3(TYPE)b(Y=)dvx-cw 5 6(g)2(RANG) -dwdwbwi 6 5(TABL) 7 4(G • CON) Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 203 05.3.
5-7-15 Användning av tabeller k Länkning av tabell och graf Beskrivning Med dubbelgraf kan du använda följande procedur för att länka graf- och tabellskärmarna så att pekaren på grafskärmen hoppar till positionen för det nu valda tabellvärdet. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Visa uppsättningsskärmen, välj posten Dual Screen och ändra dess inställning till “T+G”. Tillvägagångssätt 3.
5-7-16 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3logx och uppvisa dess siffertabell och punkttypsgraf samtidigt. Specificera intervallet 2 till 9 och steget 1. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-8-1 Dynamisk grafritning 5-8 Dynamisk grafritning k Användning av dynamisk graf Beskrivning Dynamisk graf gör det möjligt att definiera ett värdeintervall för koefficienterna i en funktion och sedan observera hur grafen påverkas efter hand som ett koefficientvärde ändras. Det hjälper dig att se hur koefficienterna och termerna som bildar en funktion påverkar form och placering på grafen. Uppsättning 1. Gå in i läget DYNA från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3.
5-8-2 Dynamisk grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en dynamisk graf för y = A (x – 1)2 – 1 där värdet för koefficient A ändras från 2 till 5 i steg om 1. Grafen ritas 10 gånger. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DYNA 2 !K(V-Window)1(INIT)i 3 u3(SET UP)2(Stop)i 4 6(g)3(B-IN)c1(SEL) 5 6(g)4(VAR)cwbw-bw 6 2(RANG)cwfwbwi 7 3(SPEED)3( ) i 8 6(DYNA) Resultatskärm Repeteringar från 1 till 4.
5-8-3 Dynamisk grafritning k Tillämpningsexempel för dynamisk graf Beskrivning Det går också att använda dynamisk graf för att simulera enkla fysiska fenomen. Uppsättning 1. Gå in i läget DYNA från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Visa uppsättningsskärmen och specificera Stop för posten Dynamic Type och Deg för posten Angle. 4. Specificera Param (parametrisk funktion) som funktionstyp och mata in en funktion som innehåller en dynamisk variabel. 5.
5-8-4 Dynamisk grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Banan över tiden T för en boll som kastas i luften med utgångshastigheten V och i vinkeln θ grader från horisonten kan beräknas på föl jande sätt X = (Vcos θ ) T, Y = (Vsin θ ) T – (1/2)gT2 (g = 9,8m/s2) Använd dynamisk graf för att rita banan för en boll som kastas med utgångshastigheten 20 meter i sekunden vid horisontella vinklar på 30, 45 och 60 grader (Angle: Deg) Använd följande tittfönsterinställningar.
5-8-5 Dynamisk grafritning k Justering av hastighet för dynamisk graf Gör på följande sätt för att justera hastigheten för dynamisk graf medan ritningen pågår. 1. Aktivera ritning av en dynamisk graf och tryck på A för att visa menyn för hastighetsjustering. •{ } ... {Varje steg i ritningsoperationen utförs vid varje tryck på w.} • { }/{ }/{ } ... {långsam (1/2 hastighet)}/{normal (grundhastighet)}/{snabb (dubbel hastighet)} • {STO} ... {lagrar grafvillkor och skärmdata i minnet för dynamisk graf} 2.
5-8-6 Dynamisk grafritning k Användning av minnet för dynamisk graf Villkor och skärmdata för dynamisk graf kan lagras i ett speciellt minne för senare återkallning. Detta sparar tid då du kan börja rita en dynamisk graf omedelbart med den återkallade datan. Det går dock bara att lagra en omgång data i minnet åt gången. En omgång data består av det följande.
5-9-1 Grafritning av en rekursionsformel 5-9 Grafritning av en rekursionsformel k Framställning av en siffertabell från en rekursionsformel Beskrivning Det går att mata in upp till tre av följande typer av rekursionsformler och framställa en siffertabell. • Generell term av sekvensen {a n } bestående av a n , n • Linjär rekursion mellan två termer bestående av a n+1, a n , n • Linjär rekursion mellan tre termer bestående av a n+2, a n+1, a n , n Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn.
5-9-2 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan tre termer såsom uttrycks av a n+2 = a n+1 + a n , med ursprungstermer på a 1 = 1, a 2 = 1 (Fibonacci-sekvens) där n ändras i värde från 1 till 6. Procedur 1 m RECUR 2 3(TYPE)d(a n+2=) 3 4(n. a n ·· )d(a n+1)+2(a n )w 4 5(RANG)2(a 1)bwgwbwbwi 5 6(TABL) Resultatskärm * De två första värdena motsvarar a1 = 1 och a2 = 1.
5-9-3 Grafritning av en rekursionsformel k Grafritning av en rekursionsformel (1) Beskrivning Efter framställning av en siffertabell från en rekursionsformel kan du rita värdena på en linjegraf eller punkttypsgraf. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera rekursionsformeltyp och mata in formeln. 4. Specificera tabellintervall och start- och slutvärde för n. Specificera vid behov ursprungligt värde och pekarens startpunkt. 5.
5-9-4 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsom uttrycks av a n+1 = 2a n +1, med en ursprungsterm på a 1 = 1 där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-9-5 Grafritning av en rekursionsformel k Grafritning av en rekursionsformel (2) Beskrivning Det följande beskriver framställning av en siffertabell från en rekursionsformel och ritning då posten Σ Display står på On. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Σ Display på On. 3. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 4. Specificera rekursionsformeltyp och mata in formeln. 5. Specificera tabellintervall och start- och slutvärde för n.
5-9-6 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsom uttrycks av a n+1 = 2a n +1, med en ursprungsterm på a 1 = 1 där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en punkttypsgraf med ordinata Σa n , abskissa n. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-9-7 Grafritning av en rekursionsformel k WEB graf (konvergens, divergens) Beskrivning y = f(x) ritas genom att anta a n+1 = y, a n = x för en regression mellan två termer a n+1 = f(a n ) bestående av a n+1, a n . Sedan går det att bestämma om funktionen är konvergent eller divergent. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera rekursion mellan två termer som rekursionsformeltyp och mata in formeln. 4.
5-9-8 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en WEB graf för rekursionsformeln a n+1 = –3(a n )2 + 3a n , b n+1 = 3b n + 0,2 och kontrollera om den är divergent ellet konvergent. Använd följande tabellintervall och tittfönsterinställningar.
5-10-1 Ändring av grafens utseende 5-10 Ändring av grafens utseende k Ritning av en linje Beskrivning Skissfunktionen gör det möjligt att rita punkter och streck inuti en graf. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Välj önskad skissfunktion.*1 3(SKTCH) b(Cls) ... Tömma skärm c(PLOT) {On}/{Off}/{Change}/{Plot} ... Punkt {på}/{av}/{ändra}/{rita} d(LINE) {F-Line}/{Line} ... {Frihandslinje}/{Linje} e(Text) ... Textinmatning f(Pen) ... Handritning g(Tangnt) ... Tangentlinje h(Normal) ...
5-10-2 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en linje som är tangent till punkten (2, 0) på grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)g(Tangnt) 3 e~ew*1 Resultatskärm *1 Det går att rita en tangent linje i följd genom att flytta pekaren “ ” och trycka på w.
5-10-3 Ändring av grafens utseende k Inlägg av kommentarer Beskrivning Det går att lägga in kommentarer var som helst i en graf. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 3(SKTCH)e(Text) för att uppvisa en pekare mitt på skärmen. 3. Flytta pekaren till önskat ställe med markörtangenterna och mata in texten. # Det går att mata in följande tecken som kommentartext: A~Z, r, θ, mellanslag, 0~9, .
5-10-4 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg in text i grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)e(Text) 3 f~f d~d a-(Y)!.(=)v(v+c)(v-c) i Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 223 05.3.
5-10-5 Ändring av grafens utseende k Handritning Beskrivning Det går att använda pennalternativet för att själv rita på grafen. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 3(SKTCH)f(Pen) för att uppvisa en pekare mitt på skärmen. 3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till stället där du vill börja ritningen tryck på w. 4. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren. En linje ritas i den riktning du flyttar pekaren. Tryck på w för att stoppa.
5-10-6 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd pennan för att rita på grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)f(Pen) 3 f~f d~dw 4 cd…, e~e, ef…, d~dw Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 225 05.3.
5-10-7 Ändring av grafens utseende k Ändring av grafens bakgrund Det går att använda uppsättningsskärmen för att välja innehållet i ett bildminne (Pict 1 till Pict 20) som bakgrund (posten Background). Detta innehåll visas sedan som bakgrundsbild för grafskärmen. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd cirkelgrafen X2 + Y2 = 1 som bakgrund och använd dynamisk graf för att rita Y = X2 + A där variabeln A ändrar värde från –1 till 1 i steg om 1. Återkalla bakgrundsgrafen.
5-10-8 Ändring av grafens utseende Rita den dynamiska grafen. (Y = X2 – 1) ↓↑ (Y = X2) ↓↑ (Y = X2 + 1) • Se “5-8-1 Dynamisk grafritning” för närmare detaljer om denna funktion. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 227 05.3.
5-11-1 Funktionsanalys 5-11 Funktionsanalys k Avläsning av koordinater på en graflinje Beskrivning Sökningsfunktionen kan användas för att flytta pekaren längs en graf och avläsa koordinaterna på skärmen. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(TRACE) för att uppvisa en pekare mitt på grafen.*1 3. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till punkten där du vill avläsa koordinater.
5-11-2 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Avläs koordinaterna längs grafen för funktionen nedan. Y1 = x 2 – 3 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw 5(DRAW) 2 1(TRACE) 3 d~d 4 -bw Resultatskärm # Koordinaterna för varje funktionstyp visas på följande sätt.
5-11-3 Funktionsanalys k Visning av derivata Beskrivning Förutom att använda sökning för att uppvisa koordinater går det även att visa derivata vid den nuvarande pekarpositionen. Uppsättning 1. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Derivative i läget On. 2. Rita en graf. Tillvägagångssätt 3. Tryck på 1(TRACE) för att uppvisa en pekare mitt på grafen. Nuvarande koordinater och derivata visas också på skärmen. 4.
5-11-4 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Avläs koordinater och derivata längs grafen för funktionen nedan. Y1 = x 2 – 3 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL u3(SET UP)ccccc1(On)i 2 !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw 5(DRAW) 3 1(TRACE) 4 d~d 5 -bw Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 231 05.3.
5-11-5 Funktionsanalys k Graf till tabell Beskrivning Det går att använda sökning för att avläsa koordinaterna i en graf och sedan lagra dem i en siffertabell. Det går även att använda dubbelgraf för att lagra grafen och siffertabellen samtidigt, vilket gör denna funktion till ett nyttigt grafanalysverktyg. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Dual Screen i läget GtoT. 3. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 4.
5-11-6 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra i en tabell koordinaterna i närheten av skärningspunkterna vid X = 0 i de två graferna nedan och lagra sedan tabellinnehållet i lista 1. Y1 = x2 – 3, Y2 = – x + 2 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-11-7 Funktionsanalys k Koordinatavrundning Beskrivning Denna funktion avrundar koordinatvärden som uppvisas med hjälp av sökning. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 2(ZOOM)i(Rnd). Detta ändrar automatiskt tittfönstrets inställningar i enlighet med värdet för Rnd. 3. Tryck på 1(TRACE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren längs grafen. Koordinaterna som nu dyker upp avrundas. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 234 05.3.
5-11-8 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten av skärningspunkterna för de två grafer som framställs av funktionerna nedan. Y1 = x 2 – 3, Y2 = – x + 2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw -v+cw 5(DRAW) 2 2(ZOOM)i(Rnd) 3 1(TRACE) d~d Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 235 05.3.
5-11-9 Funktionsanalys k Beräkning av roten Beskrivning Denna funktion erbjuder ett antal olika metoder att analysera grafer. Uppsättning 1. Rita några grafer. Tillvägagångssätt 2. Välj önskad analysfunktion. 4(G-SLV) b(Root) ... Beräkning av rot c(Max) ... Lokalt maximivärde d(Min) ... Lokalt minimivärde e(Y-lcpt) ... y-avskärning f(Isect) ... Skärningspunkt för två grafer g(Y-Cal) ... y-koordinat för given x-koordinat h(X-Cal) ... x-koordinat för given y-koordinat i(∫dx) ...
5-11-10 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita grafen som visas nedan och beräkna roten av Y1. Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) 1(INIT)i 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)b(Root) … 4 e e Resultatskärm # Vid analys av en enskild graf visas resultaten så snart du valt en analysfunktion i steg 2, så steg 3 behöver inte utföras.
5-11-11 Funktionsanalys k Att bestämma skärningspunkt för två grafer Beskrivning Gör på följande sätt för att räkna ut skärningspunkten för två grafer. Uppsättning 1. Rita några grafer. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 4(G-SLV)5(Isect). När det förekommer två eller fler grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 3. Använd markörtangenterna för att flytta markören till den önskade grafen. 4. Tryck på w för att välja den första grafen. Detta ändrar formen på markören från k till 쏆. 5.
5-11-12 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm skärningspunkten mellan Y1 och Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x 2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v+bw vxw 5(DRAW) 2 4(G-SLV)f(Isect) … 6 e Resultatskärm # När det förekommer två grafer beräknas skärningspunkten strax efter tryck på 4f i steg 2.
5-11-13 Funktionsanalys k Att bestämma koordinaterna för givna punkter Beskrivning Följande metod används för att bestämma y-koordinat för en given x och x-koordinaten för en given y. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Välj funktionen du vill utföra. När det förekommer flera grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 4(G-SLV)g(Y-Cal) ... y-koordinat för given x h(X-Cal) ... x-koordinat för given y 3.
5-11-14 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm y-koordinat för x = 0,5 och x-koordinat för y = 2,2 på graf Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) 1(INIT)i 3(TYPE)b(Y=)v+bw v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)g(Y-Cal) 2 4(G-SLV)h(X-Cal) 3 cw 3 cw 4 a.fw 4 c.
5-11-15 Funktionsanalys k Beräkning av integralvärdet för ett givet intervall Beskrivning Gör på följande sätt för att erhålla integralvärden för ett givet intervall. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 4(G-SLV)i(∫dx). När det förekommer flera grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 3. Använd f och c för att flytta markören (k) till önskad graf och tryck på w för att välja denna. 4.
5-11-16 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita funktionen nedan och bestäm integralvärdet vid (–2, 0). Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –4, Ymax = 4, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -g.dwg.dwbwc -ewewbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)i(∫dx) … 4 d~dw 5 e~e(Övre gräns; x = 0) 6 w Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 243 05.3.
5-11-17 Funktionsanalys k Grafanalys för koniska sektioner Det går att bestämma approximationer för följande analysresultat med koniska sektionsgrafer. • Fokus/spets/excentricitet • Latus rectum • Mittpunkt/radie • x-/y-avskärning • Ritning och analys av ledlinje/symmetriaxel • Ritning och analys av asymptot Rita en graf över en konisk sektion och tryck på 4(G-SLV) för att visa följande grafanalysmenyer. u Analys av parabelgraf • {Focus}/{Vertex}/{Length}/{e} ...
5-11-18 Funktionsanalys u Att beräkna, fokus, spets och latus rectum [G-SLV]-[Focus]/[Vertex]/[Length] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm fokus, spets och latus rectum för parabeln X = (Y – 2)2 + 3 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-11-19 Funktionsanalys u Att beräkna mittpunkt och radie [G-SLV]-[Center]/[Radius] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm mittpunkt och radie för cirkeln (X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.
5-11-20 Funktionsanalys i 4(G-SLV) h(Y-Icpt) (Beräknar y-avskärning.) • Tryck på e för att beräkna den andra omgången x-/y-avskärningar. Tryck på d för att återgå till den första omgången. u Att rita och analysera symmetriaxel och ledlinje [G-SLV]-[Sym]/[Dirtrx] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita symmetriaxel och ledlinje för parabeln X = 2(Y – 1)2 + 1 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 4(G-SLV) e(Sym) (Ritar symmetriaxel.
5-11-21 Funktionsanalys u Att rita och analysera asymptoter [G-SLV]-[Asympt] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita asymptoterna för hyperbeln (X – 1)2 (Y – 1)2 –––––––– – –––––––– =1 2 2 22 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.
