ALGEBRA FX 2.0 PLUS FX 1.0 PLUS Instruktionshäfte Sw http://world.casio.
CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW2 7JD, U.K. Viktigt! Förvara din bruksanvisning och all övrig information nära till hands för framtida referens.
INNAN RÄKNAREN ANVÄNDS FÖR FÖRSTA GÅNGEN... Denna räknare innehåller inga huvudbatterier vid inköpet. Var noga med att utföra följande procedur för att sätta i batterier, nollställa räknaren och justera kontrasten innan räknaren tas i bruk för första gången. 1. Akta dig för att trycka in tangenten o av misstag, skjut fodralet på räknaren och vänd sedan på räknaren. Ta av räknarens baklock genom att dra med ett finger vid punkten märkt 1. 1 P 2. Sätt i de fyra medföljande batterierna.
5. Tryck på m. • Om huvudmenyn som visas till höger ej dyker upp på skärmen ska du trycka in knappen P på räknarens baksida för att utföra nollställning av minnet. Knappen P * Det ovanstående visar skärmen ALGEBRA FX 2.0 PLUS. 6. Använd markörtangenterna (f, c, d, e) för att välja ikonen SYSTEM och tryck på w. Tryck sedan på 2( ) för att visa skärmen för kontrastjustering. 7. Justera kontrasten. • Markörtangenten e gör skärmkontrasten mörkare. • Markörtangenten d gör skärmkontrasten ljusare.
Snabbstart Att slå strömmen på och av Användning av lägen Grundläggande beräkningar Repeteringsfunktion Räkning med bråktal Exponenter Grafiska funktioner Dubbelgraf Boxzoom Dynamisk graf Tabellfunktion 19990401 GY-350 02(QkSt)Sw 3 05.3.
1 Snabbstart Snabbstart Välkommen till de grafiska räknarnas värld. Avsnittet Snabbstart utgör inte en komplett vägledning, men det ger dig en överblick av de viktigaste funktionerna, från att slå på strömmen till att rita grafer av komplexa ekvationer. När du läst igenom detta avsnitt har du tillgodogjort dig själva grunderna och är redo att tackla resten av instruktionshäftet för att lära dig alla funktioner som räknaren har att erbjuda.
2 Snabbstart defc för att framhäva MAT och tryck sedan på w. 2. Använd RUN • Detta är grundskärmen för läget RUN • MAT. I detta läge kan du utföra manuella beräkningar, matrisberäkningar och köra program. GRUNDLÄGGANDE BERÄKNINGAR Vid manuell beräkning matar du in formler från vänster till höger, exakt som de är skrivna på ett papper. För formler som innehåller blandade aritmetiska operatörer och parenteser tillämpar räknaren sann algebraisk logik för att beräkna resultatet. Exempel: 15 × 3 + 61 1.
3 Snabbstart SET UP 1. Tryck på u3 för att visa uppsättningsskärm. cccc1 (Deg) för att 2. Tryck på ange grader som vinkelenhet. 3. Tryck på i för att tömma menyn. 4. Tryck på o för att tömma enheten. 5. Tryck på cf*sefw. REPETERINGSFUNKTION d e Med repeteringsfunktionen kan du helt enkelt trycka på eller för att återkalla den senast utförda beräkningen så att du kan göra ändringar i den eller exekvera på nytt i befintligt skick.
4 Snabbstart RÄKNING MED BRÅKTAL $ Tangenten kan användas för att mata in bråktal i beräkningar. Symbolen “ { ” används för att avskilja de olika delarna i ett bråktal. Exempel: 1 15/16 + 37/9 1. Tryck på 2. Tryck på o. b$bf$ bg+dh$ jw. Anger 6 7/144 Omvandling av blandat bråk till oegentligt bråk d/c När ett blandat bråk visas på skärmen kan du trycka på det till ett oegentligt bråk. !$ för att omvandla d/c Tryck på !$ igen för att omvandla tillbaka till blandat bråk.
5 Snabbstart EXPONENTER Exempel: 1250 × 2,065 1. Tryck på o. 2. Tryck på bcfa*c.ag. 3. Tryck på M för att uppvisa indikatorn ^ på skärmen. 4. Tryck på f. 5. Tryck på w. ^5 på skärmen anger att 5 är en exponent. 19990401 GY-350 02(QkSt)Sw 8 05.3.
6 Snabbstart GRAFISKA FUNKTIONER Kapaciteten för grafritning hos denna räknare gör det möjligt att rita komplexa grafer med antingen rektangulära koordinater (horisontell axel: x; vertikal axel: y) eller polära koordinater (vinkel: θ ; avstånd från utgångspunkten: r). Alla de följande grafexemplen utförs med början från räknarens uppställningsskärm som gäller strax efter en nollställning. Exempel 1: Rita en graf över Y = X(X + 1)(X – 2) 1. Tryck på 2. Använd GRPH • m.
7 Snabbstart b(Root). Tryck på e för att få fram övriga rötter. 2. Tryck på Exempel 3: Bestäm ytan som avgränsas av utgångspunkten och roten X = –1 som erhölls för Y = X(X + 1)(X – 2). 1. Tryck på i4(G-SLV)c. 2. Tryck på i(∫dx). 3. Använd d för att flytta pekaren till punkten där w. Använd därefter X = –1 och tryck sedan på e för att flytta pekaren till punkten där X = 0 och tryck på w för att mata in integrationsomfånget, vilket kommer att skuggas på skärmen.
8 Snabbstart DUBBELGRAF Denna funktion gör det möjligt att avdela skärmen och uppvisa två grafer på skärmen samtidigt. Exempel: Rita följande två grafer och bestäm skärningspunkterna Y1 = X(X + 1)(X – 2) Y2 = X + 1,2 SET UP 1. Tryck på u3ccc2(G+G) för att specificera “G+G” för Dual Screen (dubbelskärm). i och mata sedan in de två funktionerna. v(v+b) (v-c)w v+b.cw 2. Tryck på 3. Tryck på 5(DRAW) eller w för att rita graferna.
9 Snabbstart defc 3. Använd för att flytta pekaren på nytt. När du gör detta visas en ruta på skärmen. Flytta pekaren så att rutan innesluter ytan du vill förstora. w 4. Tryck på för att visa den förstorade ytan på den inaktiva skärmen (höger sida). DYNAMISK GRAF En dynamisk graf gör det möjligt att se hur grafens form påverkas när värdet som tilldelats en av koefficienterna i dess funktion ändras. Exempel: Rita grafer när värdet för koefficient A i följande funktion ändras från 1 till 3 Y = AX2 1.
10 Snabbstart 4 bw för att tilldela 4. Tryck på (VAR) grundvärdet 1 till koefficient A. 5. Tryck på 2(RANG) bwdwb wför att specificera intervall och ökningssteg för förändringen av koefficient A. 6. Tryck på i. 6 (DYNA) för att starta ritning av 7. Tryck på dynamisk graf. Graferna ritas 10 gånger. ↓ ↓↑ ↓↑ 19990401 GY-350 02(QkSt)Sw 13 05.3.
11 Snabbstart TABELLFUNKTION Tabellfunktionen gör det möjligt att framställa en lösningstabell efter hand som olika värden tilldelas variablerna i en funktion. Exempel: Skapa en siffertabell för följande funktion Y = X (X + 1) (X – 2) 1. Tryck på m. defc för att framhäva GRPH TBL och tryck sedan på w. 2. Använd • 3. Mata in formeln. v(v+b) (v-c)w 4. Tryck på 6(g)5(TABL) för att framställa siffertabellen.
Hanteringsföreskrifter • Din räknare är tillverkad av precisionsdelar. Försök aldrig att ta isär den. • Undvik att tappa räknaren eller utsätta den för slag och stötar. • Håll räknaren borta från ställen som utsätts för höga temperaturer, fukt och damm. Vid låga temperaurer kan räknaren reagera långsammare än vanligt eller inte alls. Den kommer dock att fungera på normalt sätt igen när den omgivande temperaturen stiger. • Skärmen blir blank och tangenterna fungerar inte under pågående beräkning.
Förvara reservkopior av alla viktiga data! Låg batterispänning och felaktigt batteribyte kan göra att datan i minnet förvrängs eller förloras helt och hållet. Den lagrade datan kan också påverkas av kraftig elektrostatisk laddning och kraftiga stötar. Skriv alltid ner viktiga data på separata handlingar för att skydda mot förlust. CASIO Computer Co., Ltd.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ALGEBRA FX 2.0 PLUS FX 1.
1 Innehåll Innehåll Att lära känna enheten — Läs detta först! Kapitel 1 1-1 1-2 1-3 1-4 1-5 1-6 1-7 1-8 Kapitel 2 2-1 2-2 2-3 2-4 2-5 2-6 2-7 2-8 Kapitel 3 3-1 3-2 3-3 3-4 Kapitel 4 4-1 4-2 4-3 4-4 Grundläggande användning Tangenter ......................................................................................... 1-1-1 Bildskärmen ...................................................................................... 1-2-1 Inmatning och redigering av beräkningar .................................
2 Innehåll Kapitel 5 5-1 5-2 5-3 5-4 5-5 5-6 5-7 5-8 5-9 5-10 5-11 Kapitel 6 6-1 6-2 6-3 6-4 Kapitel 7 7-1 7-2 7-3 7-4 Kapitel 8 8-1 8-2 8-3 8-4 8-5 8-6 8-7 8-8 Kapitel 9 9-1 9-2 9-3 9-4 9-5 Grafritning Grafexempel ..................................................................................... 5-1-1 Att reglera vad som visas på en grafskärm ...................................... 5-2-1 Att rita en graf ...................................................................................
3 Innehåll Kapitel 10 Datakommunikation 10-1 10-2 10-3 10-4 10-5 10-6 10-7 10-8 Anslutning av två enheter ............................................................. 10-1-1 Anslutning till en CASIO etikettskrivare ........................................ 10-2-1 Anslutning till en persondator ....................................................... 10-3-1 Att utföra datakommunikation ...................................................... 10-4-1 Att observera angående datakommunikation ..................
0 Att lära känna enheten — Läs detta först! Angående detta instruktionshäfte u! x( ) Det ovanstående anger att du ska trycka på ! och sedan x för att mata in symbolen . Alla operationer som kräver flera tangenter anges på detta sätt. Tangentmarkeringarna åtföljs av det tecken eller kommando som de matar in inom parenteser. uFunktionstangenter och menyer • Många av operationerna som räknaren utför kan exekveras med ett tryck på en av funktionstangenterna 1 till 6.
0-1-1 Att lära känna enheten uGrafer Som regel visas grafoperationer på motstående sidor med de faktiska grafexemplen på höger sida. Du kan framställa samma graf på din räknare genom att utföra stegen under proceduren ovanför grafen. Leta upp den önskade graftypen på höger sida och gå sedan vidare till det angivna sidnumret för denna. Stegen under proceduren förutsätter alltid de inställningar som råder efter en nollställning.
Kapitel Grundläggande användning 1-1 1-2 1-3 1-4 1-5 1-6 1-7 1-8 Tangenter Bildskärmen Inmatning och redigering av beräkningar Alternativmenyn (OPTN) Variabeldatamenyn (VARS) Programmenyn (PRGM) Användning av uppsättningsskärmen När problem uppstår... 19990401 GY-350 Ch01Sw_0308.p65 23 05.3.
1-1-1 Tangenter 1-1 Tangenter COPY PASTE CAT/CAL REPLAY PRGM List H-COPY Mat i 19990401 GY-350 Ch01Sw_0308.p65 24 05.3.
1-1-2 Tangenter k Tangenttabell Sida COPY Sida Sida Sida Sida Sida 1-3-5 PASTE 1-3-5 1-7-1 CAT/CAL 1-3-5 5-3-6 H-COPY 10-6-1 1-1-3 1-3-4 5-2-1 1-4-1 1-6-1 2-4-4 1-5-1 2-4-4 2-4-4 2-4-4 2-4-3 2-4-3 2-4-3 2-4-4 2-4-4 2-4-3 2-4-3 2-4-3 2-4-10 2-4-6 2-4-6 2-4-6 2-4-10 2-4-6 2-1-1 2-1-1 1-2-1 REPLAY PRGM 1-1-3 Sida Sida Sida 2-2-1 Sida Sida 1-3-3 1-3-1 3-1-2 List 2-1-1 2-1-1 2-1-1 2-1-1 2-8-11 Mat 2-4-3 i 2-1-1 2-2-5 2-1-1 19990401 20010102 GY-350 Ch01Sw_03
1-1-3 Tangenter k Tangentmarkeringar Många av räknarens tangenter kan utföra mer än en funktion. Funktionerna är markerade med olika färger på tangentbordet för att göra det snabbt och enkelt att hitta den önskade. Funktion Tangentoperation 1 log l 2 10x !l 3 B al Följande färgkoder används för tangentmarkeringarna. # Färg Tangentoperation Orange Tryck på ! och sedan tangenten för att utföra den markerade funktionen.
1-2-1 Bildskärmen 1-2 Bildskärmen k Val av ikoner Detta avsnitt beskriver hur du väljer en ikon på huvudmenyn för att gå in i det önskade läget. uAtt välja en ikon 1. Tryck på m för att visa huvudmenyn. 2. Använd markörtangenterna (d, e, f, c) för att framhäva den önskade ikonen. Nu vald ikon * Det ovanstående visar skärmen ALGEBRA FX 2.0 PLUS. 3. Tryck på w för att visa grundskärmen för läget vars ikon du valde. I detta fall går vi in i läget STAT.
1-2-2 Bildskärmen Ikon Lägesnamn Innebörd GRaPH-TaBLe (graf • tabell) Använd detta läge för att lagra funktioner, framställa en siffertabell över olika lösningar efter hand som värdena som tilldelas variablerna i en funktion ändras och för att rita grafer. DYNAmic graph (dynamisk graf) Använd detta läge för att lagra grafiska funktioner och för att rita flera versioner av en graf genom att ändra värdena som tilldelas variablerna i en funktion.
1-2-3 Bildskärmen k Angående funktionsmenyn Använd funktionstangenterna (1 till 6) för att tillgå menyerna och kommandona i menystapeln längs skärmens undersida. Posterna på menystapeln ser något olika ut beroende på om det rör sig om en meny eller ett kommando. • Kommando (Exempel: ) Ett tryck på en funktionstangent som motsvarar ett kommando på menystapeln exekverar detta kommando. • Rullgardinsmeny (Exempel: ) Ett tryck på en funktionstangent som motsvarar en rullgardinsmeny öppnar denna meny.
1-2-4 Bildskärmen k Normal visning Räknaren visar vanligtvis värden med upp till 10 siffror. Värden som överskrider denna gräns omvandlas till och uppvisas automatiskt i exponentformat. u Att tyda exponentformat 1.2E+12 anger att resultatet motsvarar 1,2 × 1012. Det innebär att du bör flytta decimalpunkten i 1,2 tolv steg åt höger då exponenten är positiv. Resultatet är således 1.200.000.000.000. 1.2E–03 anger att resultatet motsvarar 1,2 × 10–3.
1-2-5 Bildskärmen k Speciella visningsformat Räknaren använder sig av speciella visningsformat för att ange bråktal, hexadecimala värden och värden för grader/minuter/sekunder. u Bråktal 12 ................. Anger: 456 –––– 23 u Hexadecimala värden ................. Anger: ABCDEF12(16), som motsvarar –1412567278(10) u Grader/Minuter/Sekunder ................. Anger: 12° 34’ 56,78” • Förutom det ovanstående använder sig räknaren också av ett antal övriga indikatorer och symboler.
1-3-1 Inmatning och redigering av beräkningar 1-3 Inmatning och redigering av beräkningar k Inmatning av beräkningar Tryck först på A för att tömma skärmen innan inmatning startas. Mata sedan in beräkningsformlYAfa exakt som de är skrivna, från vänster till höger, och tryck därefter på w för att erhålla resultatet.
1-3-2 Inmatning och redigering av beräkningar u Att radera ett steg ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2 Adgj**c ddD u Att infoga ett steg ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra 2,362 till sin2,362 Ac.dgx ddddd s u Att ändra det senast inmatade steget ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra 396 × 3 till 396 × 2 Adgj*d D c 19990401 GY-350 Ch01Sw_0308.p65 33 05.3.
1-3-3 Inmatning och redigering av beräkningar k Användning av repeteringsminnet Den senast utförda beräkningen lagras alltid i repeteringsminnet. Du kan återkalla innehållet i detta med ett tryck på d eller e. Ett tryck på e uppvisar beräkningen med markören i början, medan ett tryck på d gör att markören hamnar i slutet. Du kan göra önskade ändringar i beräkningen och sedan exekvera på nytt. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Utför följande två beräkningar 4,12 × 6,4 = 26,368 4,12 × 7,1 = 29,252 Ae.bc*g.
1-3-4 Inmatning och redigering av beräkningar k Att korrigera den ursprungliga beräkningen ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 14 ÷ 0 × 2,3 matades in av misstag istället för 14 ÷ 10 × 2,3 Abe/a*c.d w Tryck på i. Markören placeras automatiskt vid stället som orsakade felet. Utför nödvändiga ändringar. db Exekvera på nytt.
1-3-5 Inmatning och redigering av beräkningar 3. Tryck på u1(COPY) för att kopiera den framhävda texten till klippbordet och lämna läget för specificering av kopieringsomfång. Tryck på iom du vill avbryta utan att kopiera den framhävda texten. u Vidhäftning av text Flytta markören till stället där du vill vidhäfta texten och tryck på u2(PASTE). Innehållet på klippbordet vidhäftas nu vid markörpositionen.
1-3-6 Inmatning och redigering av beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Användning av katalogen för att mata in kommandot Prog Au4(CAT/CAL)6(g)6(g) 5(P)I(Prog) Ett tryck på i eller !i (QUIT) stänger katalogen. 19990401 GY-350 Ch01Sw_0308.p65 37 05.3.
1-4-1 Alternativmenyn (OPTN) 1-4 Alternativmenyn (OPTN) Alternativmenyn ger dig tillgång till vetenskapliga funktioner och egenskaper som ej är markerade på tangentbordet. Innehållet i alternativmenyn varierar beroende på vilket läge räknaren står i när tangenten K trycks in. Se “8-7 Kommandolista för programläget” för närmare detaljer om alternativmenyn (OPTN). u Alternativmenyn i läget RUN • MAT eller PRGM • {LIST} ... {listfunktionsmeny} • {MAT} ... {matrisoperationsmeny} • {CPLX} ...
1-4-2 Alternativmenyn (OPTN) Följande funktionsmenyer visas under andra förhållanden. u Alternativmenyn när ett siffertabellvärde visas i läget GRPH • TBL eller RECUR • {LMEM} … {listminnesmeny} •{ ° ’ ”}/{ENG}/{ ENG} u Alternativmenyn i läget CAS, ALGEBRA eller TUTOR (Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS) • {∞} … {oändlighet} • {Abs} … {absolut värde} • {x!} … {fakultet} • {sign} … {signumfunktion} • {HYP}/{FMEM} Innebörden av alternativmenyns poster förklaras närmare i avsnitten som täcker respektive läge.
1-5-1 Variabeldatamenyn (VARS) 1-5 Variabeldatamenyn (VARS) Återkalla variabeldata genom att trycka på J för att uppvisa variabeldatamenyn. {V-WIN}/{FACT}/{STAT}/{GRPH}/{DYNA}/ {TABL}/{RECR}/{EQUA*1} Se “8-7 Kommandolista för programläget” för närmare detaljer om variabeldatamenyn (VARS).
1-5-2 Variabeldatamenyn (VARS) u STAT — Återkallning av statistikdata • {n} … {antal data} • {X} … {x-data för en variabel, parade variabler} • {o }/{Σ x }/{Σ x 2 }/{x σn }/{x σ n –1 }/{minX}/{maxX} …{medelvärde}/{summa}/{summa av kvadrater}/{populationsstandardavvikelse}/ {stickprovsstandardavvikelse}/{minimivärde}/{maximivärde} • {Y} ...
1-5-3 Variabeldatamenyn (VARS) u GRPH — Återkallning av graffunktioner • {Yn }/{rn } ... {rektangulär koordinat eller olikhetsfunktion}/{polär koordinatfunktion} • {Xtn }/{Yt n } ... parametrisk graffunktion {Xt}/{Yt} • {Xn } ... {X=konstant graffunktion} (Tryck på dessa tangenter före inmatning av ett värde för att specificera förvaringsområde.) u DYNA — Återkallning av uppsättningsdata för dynamisk graf • {Start}/{End}/{Pitch} ...
1-5-4 Variabeldatamenyn (VARS) u RECR — Återkallning av rekursionsformel*1, tabellintervall och tabellinnehållsdata • {FORM} ... {rekursionsformelns datameny} • {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} ... {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} uttryck • {RANGE} ... {tabellintervallets datameny} • {R-Strt}/{R-End} ... tabellintervallets {startvärde}/{slutvärde} • {a0}/{a1}/{a2}/{b0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2} ...
1-6-1 Programmenyn (PRGM) 1-6 Programmenyn (PRGM) Uppvisa programmenyn (PRGM) genom att gå in i läget RUN • MAT eller PRGM från huvudmenyn och sedan trycka på !J(PRGM). Följande val förekommer i programmenyn (PRGM). • {Prog } ........ {programåterkallning} • {JUMP} ...... {hoppkommandomeny} • {? } .............. {inmatning krävs} • {^} ............. {resultatkommando} • {I/O} ............ {kommandomeny för kontroll/överföring av in/utmatning} • {IF } .............
1-7-1 Användning av uppsättningsskärmen 1-7 Användning av uppsättningsskärmen Uppsättningsskärmen för ett läge visar de nuvarande inställningarna och medger önskade ändringar. Gör på följande sätt för att ändra inställningar. u Att ändra inställningar för ett läge 1. Välj lämplig ikon och tryck på w för att gå in i läget och uppvisa dess grundskärm. I detta fall väljer vi läget RUN • MAT. 2. Tryck på u3(SET UP) för att visa lägets uppsättningsskärm. ...
1-7-2 Användning av uppsättningsskärmen u Func Type (graffunktionstyp) Ett tryck på en av följande funktionstangenter ändrar också funktionen för tangenten v. • {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c} ... graf med {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk koordinat}/ {X = konstant} • {Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys} ... {y>f(x)}/{y
1-7-3 Användning av uppsättningsskärmen u Display (visningsformat) • {Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng} ... {specificering av fast antal decimaler}/{specificering av antal signifikanta siffror}/ {normalt visningsformat}/{tekniska symboler} u Stat Wind (tittfönsterinställning för statistikgraf) • {Auto}/{Man} ... {automatisk}/{manuell} u Reside List (resträkning) • {None}/{LIST} ... {ingen beräkning}/{listspecificering för den beräknade restdatan} u List File (inställning för listfilvisning) • {FILE} ...
1-7-4 Användning av uppsättningsskärmen u Dynamic Type (inställning för dynamisk graf) • {Cnt}/{Stop} ... {non-stop (kontinuerlig)}/{automatiskt stopp efter 10 ritningar} u Σ Display (visning av Σ-värde i rekursionstabell) • {On}/{Off} ... {visning på}/{visning av} u Slope (visning av derivata vid nuvarande pekarläge på graf över koniska sektioner) • {On}/{Off} ... {visning på}/{visning av} u Answer Type (specificering av resultatintervall) (Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS) • {Real}/{Cplx} ...
1-8-1 När problem uppstår... 1-8 När problem uppstår... Om det uppstår problem gång på gång när du försöker utföra en operation ska du först utföra det nedanstående innan du förutsätter att det uppstått fel på räknaren. k Att återställa räknaren till dess grundinställningar 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget SYSTEM. 2. Tryck op 5(Reset). 3. Tryck på 1(S/U) och tryck sedan på w(Yes). 4. Tryck på m för att återgå till huvudmenyn. Gå nu in i det rätta läget och utför beräkningen på nytt.
1-8-2 När problem uppstår... k Batterivarningsmeddelande Om ett av följande meddelanden dyker upp på skärmen ska du omedelbart slå av räknaren och byta huvudbatterier eller stödbatteri på angivet sätt. Fortsatt användning av räknaren utan byte av huvudbatterier gör att strömmen slås av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. Efter detta går det inte att slå på strömmen igen, och det föreligger risk för att minnesinnehållet förvrängs eller förloras helt.
Kapitel Manuella beräkningar 2-1 2-2 2-3 2-4 2-5 2-6 2-7 2-8 Grundläggande beräkningar Specialfunktioner Specificering av vinkelenhet och visningsformat Funktionsberäkningar Numeriska beräkningar Räkning med komplexa tal Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Matrisräkning 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-1~_0308.p65 51 05.3.
2-1-1 Grundläggande beräkningar 2-1 Grundläggande beräkningar k Aritmetiska beräkningar • Mata in aritmetiska beräkningar i den ordning de är skrivna, från vänster till höger. • Använd tangenten - för att mata in ett minustecken före negativa värden. • Beräkningarna utförs internt med en 15-siffrig mantissa. Resultatet avrundas till en 10siffrig mantissa innan det visas. • Vid blandad aritmetisk räkning ges multiplikation och division prioritet över addition och subtraktion.
2-1-2 Grundläggande beräkningar k Antal decimaler, antal signifikanta siffror, intervall för normal visning [SET UP]- [Display] -[Fix] / [Sci] / [Norm] • Den interna beräkningen utförs med en 15-siffrig mantissa även efter specificering av antal decimaler eller antal signifikanta siffror, och visade värden lagras med en 10-siffrig mantissa. Använd posten Rnd på menyn för numerisk beräkning (NUM) (sidan 2-4-1) för att avrunda det visade värdet till det inställda antalet decimaler eller signifikanta siffror.
2-1-3 Grundläggande beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 200 ÷ 7 × 14 = 400 Villkor 3 decimaler Operation På skärmen 200/7*14w u3(SET UP)cccccccccc 1(Fix)dwiw Beräkning fortsätter med 10-siffrig visningskapacitet. 200/7w * 14w 400 400.000 28.571 Ans × 400.000 • Om samma beräkning utförs med det specificerade antalet siffror: 200/7w K5(NUM)e(Rnd)w * 14w Det internt lagrade talet avrundas till det antal decimaler som är specificerat. 28.571 28.571 Ans × 399.
2-1-4 Grundläggande beräkningar 3 Potens/rot ^(xy), x 4 Bråktal a b/c 5 Förkortat multiplikationsformat framför π, minnesnamn eller variabelnamn. 2π, 5A, Xmin, F Start, etc. 6 Funktioner av typ B Med dessa funktioner trycker du först på en funktionstangent och matar sedan in värdet.
2-1-5 Grundläggande beräkningar k Multiplikation utan multiplikationstecken Det går att utelämna multiplikationstecknet (×) i följande slags operationer. • Före koordinatomvandling och funktioner av typ B (1 på sidan 2-1-3 och 6 på sidan 2-1-4), utom för negativa tecken ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2sin30, 10log1,2, 2 , 2Pol(5, 12), etc. • Före konstanter, variabelnamn, minnesnamn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2π, 2AB, 3Ans, 3Y1, etc. • Före en öppen parentes ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3(5 + 6), (A + 1)(B – 1), etc.
2-1-6 Grundläggande beräkningar • Vid försök att utföra en beräkning som gör att minneskapaciteten överskrids (Memory ERROR). • Vid användning av ett kommando som kräver ett argument utan att tilldela det ett giltigt argument (Argument ERROR). • Vid försök att använda ett ogiltigt mått under matrisräkning (Dimension ERROR). • Vid försök att i det reella läget utföra en beräkning som framställer en lösning med komplexa tal.
2-2-1 Specialfunktioner 2-2 Specialfunktioner k Beräkningar med variabler Exempel Operation På skärmen 193.2aav(A)w 193.2 193,2 ÷ 23 = 8,4 av(A)/23w 8.4 193,2 ÷ 28 = 6,9 av(A)/28w 6.9 k Minne u Variabler Denna räknare är försedd med 28 standardvariabler. Variabler kan användas för att lagra värden som du vill använda i beräkningar. Variabler benämns med en enskild bokstav; de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet samt r och θ.
2-2-2 Specialfunktioner u Att visa innehållet i en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Visa innehållet i variabel A Aav(A)w u Att tömma en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Töm variabel A Aaaav(A)w u Att tilldela samma värde till mer än en variabel [värde]a [första variabelnamn*1]K6(g)6(g)4(SYBL)d(~) [sista variabelnamn*1]w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Tilldela variabel A t.o.m.
2-2-3 Specialfunktioner u Att lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen (A+B) (A–B) som funktionsminnesnummer 1 (av(A)+al(B)) (av(A)-al(B)) K6(g)5(FMEM) b(Store)bw u Att återkalla en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Återkalla innehållet i funktionsminnesnummer 1 K6(g)5(FMEM) c(Recall)bw u Att uppvisa en lista över tillgängliga funktioner K6(g)5(FMEM) e(SEE) # Lagring av en funktion i ett funktionsminnesnummer som redan innehåller en funktion ersätter den tidigare funktionen med den nya.
2-2-4 Specialfunktioner u Att radera en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera innehållet i funktionsminnesnummer 1 AK6(g)5(FMEM) b(Store)bw • En lagring som utförs när skärmen är tom raderar funktionen i det specificerade funktionsminnet. u Att använda lagrade funktioner ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra x3 + 1, x2 + x och rita sedan en graf över: y = x3 + x2 + x + 1 Använd följande tittfönsterinställningar.
2-2-5 Specialfunktioner k Svarsfunktion Svarsfunktionen lagrar automatiskt det senaste resultatet som beräknades med ett tryck på w (såvida inte ett tryck på w leder till ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet. u Att använda innehållet i svarsminnet i en beräkning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 123 + 456 = 579 789 – 579 = 210 Abcd+efgw hij-!-(Ans)w k Kontinuerlig beräkning Svarsminnet gör det möjligt att använda resultatet av en beräkning som ett av argumenten i nästa beräkning.
2-2-6 Specialfunktioner k Stackar Räknaren använder sig av minnesblock, s.k. stackar, för att lagra lågprioriterade värden och kommandon. Det finns en sifferstack på 10 nivåer, en kommandostack på 26 nivåer och en programsubrutinstack på 10 nivåer. Ett fel uppstår om du utför en beräkning som är så komplex att den överstiger den tillgängliga kapaciteten för sifferstacken eller kommandostacken, eller om körning av en programsubrutin överstiger kapaciteten för subrutinstacken.
2-2-7 Specialfunktioner k Användning av flersatsformler Flersatsformler bildas genom att sammanbinda ett antal enskilda satser för körning i sekvensföljd. Flersatsformler kan användas vid manuell räkning och programräkning. Det finns två olika sätt att sammanbinda satser för att bilda flersatsformler. • Kolon (:) Satser som är sammanbundna av kolon körs från vänster till höger, utan avbrott.
2-3-1 Specificering av vinkelenhet och visningsformat 2-3 Specificering av vinkelenhet och visningsformat Innan en beräkning utförs för första gången ska du använda uppsättningsskärmen för att specificera vinkelenhet och visningsformat. k Inställning av vinkelenhet [SET UP]- [Angle] 1. Visa uppsättningsskärmen och framhäv “Angle”. 2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskad vinkelenhet och tryck sedan på i. • {Deg}/{Rad}/{Gra} ...
2-3-2 Specificering av vinkelenhet och visningsformat u Specificering av antal signifikanta siffror (Sci) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Specificera tre signifikanta siffror 2(Sci) dw Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskat antal signifikanta siffror (n = 0 till 9). u Specificering av normal visning (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att skifta mellan Norm 1 och Norm 2.
2-4-1 Funktionsberäkningar 2-4 Funktionsberäkningar k Funktionsmenyer Denna räknare innefattar fem funktionsmenyer som ger dig tillgång till vetenskapliga funktioner som ej är markerade på tangentbordet. • Funktionsmenyns innehåll varierar beroende på vilket läge du befinner dig i när tangenten K trycks in. Följande exempel visar funktionsmenyer som visas i läget RUN • MAT. u Numeriska beräkningar (NUM) [OPTN]-[NUM] • {Abs} ...
2-4-2 Funktionsberäkningar u Hyperbolisk räkning (HYP) [OPTN]-[HYP] • {sinh}/{cosh}/{tanh} ... hyperbolisk {sinus}/{kosinus}/{tangent} • {sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ... inverterad hyperbolisk {sinus}/{kosinus}/{tangent} u Vinkelenheter, koordinatomvandling, sexagesimala operationer (ANGL) [OPTN]-[ANGL] • {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{gradienter} för specifikt inmatat värde • {° ’ ”} ...
2-4-3 Funktionsberäkningar k Trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner • Var noga med att ställa in vinkelenhet före räkning med trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner. π (90° = ––– radianer = 100 gradienter) 2 • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-4-4 Funktionsberäkningar k Logaritm- och exponentfunktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel log 1,23 (log101,23) = 8,990511144 × 10 Operation l1.23w –2 In 90 (loge90) = 4,49980967 I90w 101,23 = 16,98243652 (Att erhålla antilogaritmen av tiologaritmen 1,23) !l(10x)1.23w e4,5 = 90,0171313 (Att erhålla antilogaritmen av den naturliga logaritmen 4,5) !I(ex)4.
2-4-5 Funktionsberäkningar k Hyperboliska och inverterade hyperboliska funktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation sinh 3,6 = 18,28545536 K6(g)2(HYP)b(sinh)3.6w cosh 1,5 – sinh 1,5 = 0,2231301601 = e –1,5 (Visning: –1,5) K6(g)2(HYP)c(cosh)1.52(HYP)b(sinh)1.5w I!-(Ans)w (Bevis på cosh x ± sinh x = e±x) cosh–1 20 15 = 0,7953654612 K6(g)2(HYP)f(cosh–1)(20/15)w Bestäm värdet för x när tanh 4 x = 0,88 –1 x = tanh 0,88 K6(g)2(HYP)g(tanh–1)0.
2-4-6 Funktionsberäkningar k Övriga funktioner • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation 2 + 5 = 3,65028154 !x( )2+!x( (3 + i) = 1,755317302 +0,2848487846i !x( )(d+!a(i))w (–3)2 = (–3) × (–3) = 9 (-3)xw –32 = –(3 × 3) = –9 -3xw 1 –––––– = 12 1 1 –– – –– 3 4 (3!)(x–1)-4!)(x–1))!)(x–1)w 8! (= 1 × 2 × 3 × ....
2-4-7 Funktionsberäkningar k Framställning av slumptal (Ran#) Denna funktion framställer ett 10-siffrigt sant slumptal eller sekventiellt slumptal som är större än 0 och mindre än 1. • Ett sant slumptal framställs om inget specificeras för argumentet. Exempel Operation Ran # (Framställer ett slumptal.) K6(g)1(PROB)e(Ran#)w (Vart tryck på w framställer ett nytt slumptal.) w w • Specificering av ett argument från 1 till 9 framställer slumptal baserade på denna sekvens.
2-4-8 Funktionsberäkningar k Koordinatomvandling u Rektangulära koordinater u Polära koordinater • Med polära koordinater går det att beräkna och uppvisa θ inom omfånget –180°< θ < 180° (radianer och gradienter har samma omfång). • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation Beräkna r och θ ° när x = 14 och y = 20,7 1 24,989 → 24,98979792 (r) 2 55,928 → 55,92839019 (θ) u3(SET UP)cccc1(Deg)i K6(g)3(ANGL)g(Pol() 14,20.
2-4-9 Funktionsberäkningar k Permutation och kombination u Permutation u Kombination n! nPr = ––––– (n – r)! n! nCr = ––––––– r! (n – r)! • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-4-10 Funktionsberäkningar k Bråktal • Bråktal uppvisas med heltalet först, åtföljt av täljaren och sedan nämnaren. • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen. Exempel Operation 2 1 13 –– + 3 –– = 3 ––– (Visning: 3{13{20) 5 4 20 = 3,65 1 1 ––––– + ––––– = 6,066202547 × 10–4 2578 4572 2$5+3$1$4w $(Omvandling till decimal) $(Omvandling till bråktal) 1$2578+1$4572w (Visning: 6,066202547E–04*1 ) (Visningsformat Norm 1) 1 –– × 0,5 = 0,25*2 2 1 = –– 4 1$2*.
2-4-11 Funktionsberäkningar k Räkning med teknisk notation Mata in tekniska symboler med hjälp av menyn över tekniska notationer. • Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.
2-5-1 Numeriska beräkningar 2-5 Numeriska beräkningar Det följande beskriver de tillgängliga posterna i menyerna som används när du utför räkning med differentialer/kvadratiska differentialer, integraler,Σ, maximi/minimivärden och lösningar. Uppvisa alternativmenyn (OPTN) på skärmen och tryck på 4 (CALC) för att visa funktionsanalysmenyn. Posterna på denna meny används för att utföra specifika typer av beräkningar. • {d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{Σ}/{FMin}/{FMax}/{Solve} ...
2-5-2 Numeriska beräkningar k Differentialräkning [OPTN]-[CALC]-[d /dx] Utför differentialräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och sedan mata in värdena som visas i formeln nedan.
2-5-3 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm derivata vid punkten x = 3 för funktionen y = x3 + 4 x2 + x – 6 med en tolerans på “tol” = 1E – 5 Mata in funktionen f(x). AK4(CALC)b(d/dx)vMd+evx+v-g, Mata in punkten x = a för vilken du vill bestämma derivata. d, Mata in toleransvärdet. bE-f) w # I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A t.o.m. Z, r, θ) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln tillämpas i beräkningen.
2-5-4 Numeriska beräkningar u Tillämpning av differentialräkning • Differentialer kan adderas, subtraheras, multipliceras eller divideras med varandra. d d ––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a) dx dx Följaktligen: f '(a) + g'(a), f '(a) × g'(a), etc. • Differentialresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation och division, samt i funktioner. 2 × f '(a), log ( f '(a)), etc. • Funktioner kan användas i valfri term ( f (x), a, tol) i en differential. d ––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), etc.
2-5-5 Numeriska beräkningar k Räkning med kvadratiska differentialer [OPTN]-[CALC]-[d 2 /dx2] Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in kvadratiska differentialer med ett av följande två format.
2-5-6 Numeriska beräkningar u Tillämpning av kvadratisk differential • Aritmetiska operationer kan utföras med två kvadratiska differentialer. d2 d2 –––2 f (a) = f ''(a), ––– g (a) = g''(a) dx dx 2 Följaktligen: f ''(a) + g''(a), f ''(a) × g''(a), etc. • Resultatet av kvadratisk differentialräkning kan användas i en efterföljande aritmetisk eller funktionsräkning. 2 × f ''(a), log ( f ''(a) ), etc. • Funktioner kan användas inom termerna ( f(x), a, tol ) hos ett kvadratiskt differentialuttryck.
2-5-7 Numeriska beräkningar k Räkning med integraler [OPTN]-[CALC]-[∫dx] Utför integralräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena i formeln nedan. K4(CALC)d (∫dx) f(x) , a , b , tol ) (a: startpunkt, b: slutpunkt, tol: tolerans) ∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫a f(x)dx b Ytan av ∫ b a f(x)dx beräknas Såsom framgår av illustrationen ovan utförs integralräkning genom att beräkna integralvärden från a till b för funktionen y = f (x) där a < x < b och f (x) > 0.
2-5-8 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utför integralräkning för funktionen nedan med en tolerans på “tol” = 1E - 4 ∫ 5 1 (2x2 + 3x + 4) dx Mata in funktionen f (x). AK4(CALC)d(∫dx)cvx+dv+e, Mata in startpunkt och slutpunkt. b,f, Mata in toleransvärdet. bE-e) w u Tillämpning av integralräkning • Integraler kan användas i addition, subtraktion, multiplikation eller division. ∫ b a f(x) dx + ∫ d c g (x) dx, etc.
2-5-9 Numeriska beräkningar Observera följande punkter för att försäkra dig om korrekta integralvärden. (1) När periodiska funktioner för integralvärden blir positiva eller negativa för olika delar bör du räkna ut värdena för enskilda perioder, eller dela upp i positiva och negativa grupper, och sedan addera resultaten.
2-5-10 Numeriska beräkningar k Σ Beräkningar [OPTN]-[CALC]-[Σ ] Utför Σ-räkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena i formeln nedan. K4(CALC)e(Σ) a k , k , α , β , n ) β Σ (a , k, α, β, n) = Σ a = a k α k k=α + aα +1 +........+ aβ (n: avstånd mellan delningar) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna det följande: 6 Σ (k 2 – 3k + 5) k=2 Använd n = 1 som avstånd mellan delningarna.
2-5-11 Numeriska beräkningar u Tillämpning av Σ-beräkningar • Aritmetiska operationer med Σ-beräkningsuttryck n n k=1 k=1 Sn = Σ ak, Tn = Σ bk Uttryck: Sn + Tn, Sn – Tn, etc. Möjliga operationer: • Aritmetiska och funktionsoperationer med Σ-räkneresultat 2 × Sn, log (Sn), etc. • Funktionsoperationer med Σ-beräkningstermer (ak, k) Σ (sink, k, 1, 5), etc.
2-5-12 Numeriska beräkningar k Beräkning av maximi/minimivärde [OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax] Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in maximi/minimiberäkningar med hjälp av formaten nedan för att lösa maximum och minimum för en funktionen inom intervallet a < x < b.
2-5-13 Numeriska beräkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Bestäm maximivärdet för intervallet som definieras av startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3, med en exakthet på n = 6 för funktionen y = –x2 + 2 x + 2 Mata in f(x). AK4(CALC)g(FMax) -vx+cv+c, Mata in intervallet a = 0, b = 3. a,d, Mata in exaktheten n = 6. g) w # I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A t.o.m. Z, r, θ) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln tillämpas i beräkningen.
2-6-1 Räkning med komplexa tal 2-6 Räkning med komplexa tal Det går att utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, parentesräkning, funktionsräkning och minnesräkning med komplexa tal på samma sätt som beskrivs för manuella beräkningar på sidorna 2-1-1 och 2-4-6. Välj räkneläge för komplexa tal genom att ställa posten Complex Mode på uppsättningsskärmen i ett av följande lägen. • {Real} ... Beräkning enbart i reellt talomfång*1 • {a+bi} ...
2-6-2 Räkning med komplexa tal k Absoluta värden och argument [OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg] Enheten betraktar ett komplext tal i formen a + bi som en koordinat på ett Gauss-plan och beräknar det absoluta värdet Z och argumentet (arg).
2-6-3 Räkning med komplexa tal k Konjugering av komplexa tal [OPTN]-[CPLX]-[Conjg] Ett komplext tal av formen a + bi blir ett konjugerat komplext tal av formen a – bi. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna det konjugerade komplexa talet för det komplexa talet 2 + 4i AK3(CPLX)d(Conjg) (c+e!a(i))w k Utdragning av reella och imaginära delar [OPTN]-[CPLX]-[ReP]/[lmP] Gör på följande sätt för att dra ut den reella delen a och den imaginära delen b från ett komplext tal av formen a + bi.
2-6-4 Räkning med komplexa tal k Polär form och rektangulär omvandling [OPTN]-[CPLX]-[ ' re ^ θ i] Gör på följande sätt för att omvandla ett komplext tal som visas i rektangulär form till polär form, eller vice versa. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Omvandla den rektangulära formen för det komplexa talet 1 + 3 i till dess polära form Ab+(!x( )d)!a(i) K3(CPLX)g('re^θi)w 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-6~_0310.p65 94 05.3.
2-7-1 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal 2-7 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal Använd läget RUN • MAT och binär, oktal, decimal eller hexadecimal inställning för att utföra beräkningar som inbegriper binära, oktala, decimala eller hexadecimala tal. Det går också att omvandla mellan talsystem och utföra bitvisa operationer. • Det går inte att använda vetenskapliga funktioner vid räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal.
2-7-2 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal • Följande beräkningsomfång gäller för varje talsystem.
2-7-3 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal k Val av talsystem Det går att specificera decimal, hexadecimal, binär eller oktal som grundläggande talsystem med hjälp av uppsättningsskärmen. Tryck på funktionstangenten som motsvarar önskat talsystem och tryck sedan på w. u Att specificera talsystem för inmatat värde Det går att specificera ett talsystem för varje enskilt värde som matas in. Tryck på 1(d~o) för att visa en meny över talsystemsymboler.
2-7-4 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Mata in och exekvera 1238 × ABC16 när decimal eller hexadecimal gäller som grundläggande talsystem u3(SET UP)2(Dec)i A1(d~o)e(o)bcd* 1(d~o)c(h)ABC*1w 3(DISP)c(Hex)w k Negativa värden och bitvisa operationer Tryck på 2(LOGIC) för att visa en meny över negation och bitvisa operatörer. • {Neg} ... {negation}*2 • {Not}/{and}/{or}/{xor}/{xnor} ...
2-7-5 Räkning med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal med heltal ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Visa resultatet av “368 or 11102” som ett oktalt värde u3(SET UP)5(Oct)i Adg2(LOGIC) e(or)1(d~o)d(b) bbbaw ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Negera 2FFFED16 u3(SET UP)3(Hex)i A2(LOGIC)c(Not) cFFFED*1w u Omvandling av talsystem Tryck på 3(DISP) för att visa en meny över omvandlingsfunktioner för talsystem. • {'Dec}/{'Hex}/{'Bin}/{'Oct} ...
2-8-1 Matrisräkning 2-8 Matrisräkning Uppvisa huvudmenyn, gå in i läget RUN • MAT och tryck sedan på 1(MAT) för att utföra matrisräkning. 26 matrisminnen (Mat A t.o.m. Mat Z) plus ett matrissvarsminne (MatAns) gör det möjligt att utföra följande matrisoperationer.
2-8-2 Matrisräkning k Inmatning och redigering av matriser Tryck på 1(MAT) för att visa matrisredigeringsskärmen. Använd denna skärm för att mata in och redigera matriser. m × n … matris på m (rad) × n (spalt) None… ingen matris förinställd • {DIM} ... {specificera matrismått (antal celler)} • {DEL}/{DEL·A} ... radera {spefifik matris}/{alla matriser} u Att skapa en matris Skapa en matris genom att först anges dess mått (storlek) i matrislistan. Sedan går det att mata in värden i matrisen.
2-8-3 Matrisräkning u Inmatning av cellvärden ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in följande data i matris B: 1 2 3 4 5 6 c (Väljer Mat B.) w bwcwdw ewfwgw (Datan matas in i den framhävda cellen. Vart tryck på w flyttar framhävningen till nästa cell åt höger.) # Det går att mata in komplexa tal i matrisens celler. # Uppvisade cellvärden visar positiva heltal på upp till sex siffror och negativa heltal på upp till fem siffror (en siffra används för minustecknet).
2-8-4 Matrisräkning u Radering av matriser Det går att radera antingen en specifik matris eller alla matriser i minnet. u Att radera en specifik matris 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och använd f och c för att framhäva matrisen du vill radera. 2. Tryck på 2(DEL). 3. Tryck på w(Yes) för att radera matrisen eller på i(No) om du vill avbryta utan att radera något. u Att radera alla matriser 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och tryck på 3(DEL·A). 2.
2-8-5 Matrisräkning k Matriscelloperationer Gör på följande sätt för att förbereda en matris för celloperationer. 1. Uppvisa matrislistan på skärmen och använd f och c för att framhäva namnet på matrisen du vill använda. Det går att hoppa till en specifik matris genom att mata in bokstaven som motsvarar matrisnamnet. Ett tryck på t.ex. ai(N) hoppar till Mat N. Ett tryck på !-(Ans) hoppar till det nuvarande matrisminnet. 2. Tryck på w för att visa en funktionsmeny med följande poster. • {EDIT} ...
2-8-6 Matrisräkning u Att beräkna skalär multiplikation av en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i följande matris genom att multiplicera med 4: Matris A = 1 2 3 4 5 6 2(R-OP)c(×Row) Mata in multiplikatorn. ew Specificera radnummer.
2-8-7 Matrisräkning u Att addera två rader ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Addera rad 2 till rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 2(R-OP)e(Row+) Specificera radnumret som ska adderas. cw Specificera radnumret till vilket det ska adderas. dw 6(EXE) (ellerw) u Radoperationer • {R • DEL} ... {radera rad} • {R • INS} ... {infoga rad} • {R • ADD} ...
2-8-8 Matrisräkning u Att infoga en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 c 4(R • INS) u Att lägga till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny rad under rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 cc 5(R • ADD) 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-8~_0308.p65 107 05.3.
2-8-9 Matrisräkning u Spaltoperationer • {C • DEL} ... {radera spalt} • {C • INS} ... {infoga spalt} • {C • ADD} ... {lägga till spalt} u Att radera en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera spalt 2 i följande matris: 1 Matris A = 2 3 4 5 6 e 6(g)1(C • DEL) u Att infoga en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny spalt mellan spalt 1 och 2 i följande matris: 1 Matris A = 2 3 4 5 6 e 6(g)2(C • INS) 19990401 GY-350 Ch02/Sw/2-8~_0308.p65 108 05.3.
2-8-10 Matrisräkning u Att lägga till en spalt ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny spalt till höger om spalt 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 e 6(g)3(C • ADD) k Modifiering av matriser med matriskommandon [OPTN]-[MAT] u Att visa matriskommandon 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa matriskommandomenyn.
2-8-11 Matrisräkning u Inmatningsformat för matrisdata [OPTN]-[MAT]-[Mat] Följande format bör användas vid datainmatning för att skapa en matris med kommandot Mat. a11 a12 a21 a22 a1n a2n am1 am2 amn = [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ..., amn] ] → Mat [bokstav A t.o.m.
2-8-12 Matrisräkning u Inmatning av en identitetsmatris [OPTN]-[MAT]-[Ident] Använd kommandot Identity för att skapa en identitetsmatris. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Skapa en identitetsmatris på 3 × 3 som matris A K2(MAT)g(Ident) da2(MAT)b(Mat)av(A)w Antal rader/spalter u Kontroll av matrismått [OPTN]-[MAT]-[Dim] Använd kommandot Dim för att kontrollera måttet för en existerande matris.
2-8-13 Matrisräkning u Modifiering av matriser med matriskommandon Det går också att använda matriskommandon för att tilldela och återkalla värden från en existerande matris, att fylla alla celler i en existerande matris med samma värde, att slå samman två matriser till en matris och att tilldela innehållet i en matrisspalt till en listfil.
2-8-14 Matrisräkning u Att fylla en matris med identiska värden och att slå samman två matriser till en matris [OPTN]-[MAT]-[Fill]/[Augmnt] Använd kommandot Fill för att fylla alla celler i en existerande matris med samma värde och kommandot Augment för att slå samman två existerande matriser till en matris.
2-8-15 Matrisräkning u Att tilldela innehållet i en matrisspalt till en lista [OPTN]-[MAT]-[M→List] Använd följande format med kommandot Mat→List för att specificera en spalt och en lista. Mat → List (Mat X, m) → List n X = matrisnamn (A t.o.m.
2-8-16 Matrisräkning k Matrisräkning [OPTN]-[MAT] Använd matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar. u Att visa matriskommandon 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa matriskommandomenyn. Det följande beskriver endast matriskommandon som används för räkneoperationer med matriser. • {Mat} ... {kommandot Mat (matrisspecificering)} • {Det} ... {kommandot Det (erhålla determinant)} • {Trn} ...
2-8-17 Matrisräkning u Aritmetiska matrisoperationer [OPTN]-[MAT]-[Mat] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Addera följande två matriser (matris A + matris B): A= 1 1 2 1 B= 2 3 2 1 AK2(MAT)b(Mat)av(A)+ 2(MAT)b(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Beräkna skalär multiplikation av följande matris med multiplikatorvärdet 5: Matris A = 1 2 3 4 AfK2(MAT)b(Mat) av(A)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Multiplicera de två matriserna i Exempel 1 (matris A × matris B) AK2(MAT)b(Mat)av(A)* 2(MAT)b(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel
2-8-18 Matrisräkning u Determinant [OPTN]-[MAT]-[Det] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Erhåll determinanten för följande matris: 1 2 4 5 6 –1 –2 0 Matris A = 3 K2(MAT)d(Det)2(MAT)b(Mat) av(A)w u Matristransponering [OPTN]-[MAT]-[Trn] En transponering (omkastning) innebär att matrisens rader blir spalter och dess spalter blir rader.
2-8-19 Matrisräkning u Matrisinvertering [OPTN]-[MAT]-[x –1] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Invertera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat) av(A)!) (x–1) w u Att upphöja en matris i kvadrat [OPTN]-[MAT]-[x 2] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Upphöj följande matris i kvadrat: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat)av(A)xw # Enbart kvadratiska matriser (samma antal rader och spalter) kan inverteras. Försök att invertera en matris som ej är kvadratisk orsakar fel.
2-8-20 Matrisräkning u Att höja en matris till en potens [OPTN]-[MAT]-[ ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Höj följande matris till den tredje potensen: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)b(Mat)av(A) Mdw uAtt bestämma absolut värde, heltalsdel, bråkdel och maximalt heltal för en matris [OPTN]-[NUM]-[Abs]/[Frac]/[Int]/[Intg] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm det absoluta värdet av följande matris: Matris A = 1 –2 –3 4 K5(NUM)b(Abs) K2(MAT)b(Mat)av(A)w # Determinanter och inverterade matriser kan utsättas för fel p.g.a.
Kapitel 3 Listfunktion En lista kan användas för att lagra ett flertal dataposter. Denna räknare medger lagring av upp till 20 listor i en enskild fil och upp till sex filer i minnet. Lagrade listor kan användas i aritmetiska och statistiska beräkningar och för grafritning. Elementnummer Visningsintervall Cell Spalt 1 2 3 4 5 6 7 8 List 1 56 37 21 69 40 48 93 30 List 2 1 2 4 8 16 32 64 128 List 3 107 75 122 87 298 48 338 49 List 4 3.5 6 2.1 4.4 3 6.8 2 8.
3-1-1 Inmatning och redigering av en lista 3-1 Inmatning och redigering av en lista Gå in i läget STAT från huvudmenyn för att mata in data i en lista och hantera listdata. u Inmatning av värden ett i taget Använd markörtangenterna för att framhäva önskat listnamn eller cell. Skärmen rullas automatiskt när framhävningen återfinns i endera hörnet av skärmen. Följande exempel förutsätter att cell 1 i lista 1 är framhävd. 1. Mata in ett värde och tryck på w för att lagra det i listann.
3-1-2 Inmatning och redigering av en lista u Satsinmatning av en serie värden 1. Använd markörtangenterna för att framhäva en annan lista. 2. Tryck på !*( { ) och mata sedan in de önskade värdena. Tryck på , mellan varje värde. Tryck därefter på !/( } ) efter inmatning av det sista värdet. !*( { )g,h,i!/( } ) 3. Tryck på w för att lagra alla värden i listan. w Det går även att använda listnamn inuti ett matematiskt uttryck för att mata in värden i en annan cell.
3-1-3 Inmatning och redigering av en lista k Redigering av listvärden u Att ändra ett cellvärde Använd d och e för att framhäva cellen vars värde du vill ändra. Mata in det nya värdet och tryck på w för att ersätta det gamla värdet. u Att redigera innehållet i en cell 1. Använd markörtangenterna för att framhäva cellen vars innehåll du vill redigera. 2. Tryck på 6(䉯)2(EDIT) för att visa innehållet i cellen underst på skärmen. 3. Utför önskade ändringar i datan. u Att radera en cell 1.
3-1-4 Inmatning och redigering av en lista u Att radera alla celler i en lista Gör på följande sätt för att radera all data i en lista. 1. Använd markörtangenterna för att framhäva valfri cell i listan vars data du vill radera. 2. Tryck på 6(䉯)4(DEL • A) för att visa ett bekräftelsemeddelande. 3. Tryck på w(Yes) för att radera alla celler i den valda listan eller på i(No) om du vill avbryta utan att radera något. u Att infoga en ny cell 1.
3-1-5 Inmatning och redigering av en lista k Sortering av listvärden Listorna kan sorteras i antingen stigande eller fallande ordning. Du kan framhäva valfri cell i listan. u Att sortera en enskild lista Stigande ordning 1. Uppvisa listorna på skärmen och tryck på 6(䉯)1(TOOL)b(SortA). 2. Uppmaningen “How Many Lists?: ” frågar hur många listor du vill sortera. I detta fall matar vi in 1 för att ange enbart en lista. bw 3.
3-1-6 Inmatning och redigering av en lista u Att sortera flera listor Det går att sammanlänka flera listor för sortering så att alla deras celler omplaceras i enlighet med sorteringen hos en baslista. Baslistan sorteras i antingen stigande eller fallande ordning, medan cellerna i de länkade listorna arrangeras så att det relativa förhållandet mellan alla rader bibehålls. Stigande ordning 1. Uppvisa listorna på skärmen och tryck på 6(䉯)1(TOOL)b(SortA). 2.
3-1-7 Inmatning och redigering av en lista Fallande ordning Använd samma procedur som används för sortering i stigande ordning. Den enda skillnaden är att du ska trycka på c(SortD) istället för b(SortA) i steg 1. # Det går att specificera från 1 till 6 listor för sortering. # Samtliga listor i filen sorteras om du anger 0 för antalet listor som ska sorteras. Detta tolkas som att du specificerar en baslista som alla listor i filen ska sorteras efter.
3-2-1 Hantering av listdata 3-2 Hantering av listdata Listdata kan användas vid aritmetisk räkning och funktionsräkning. Ett antal hanteringsfunktioner för listdata gör dessutom hanteringen snabb och enkel. Funktionerna för listdatahantering kan användas i lägena RUN • MAT, STAT, GRPH • TBL, EQUA och PRGM. k Att tillgå funktionsmenyn för listdatahantering Alla efterföljande exempel förutsätter att du gått in i läget RUN • MAT. Tryck på K och sedan 1(LIST) för att visa funktionsmenyn för listdatahantering.
3-2-2 Hantering av listdata ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Skapa fem dataposter (som alla innehåller 0) i lista 1 AfaK1(LIST)c(Dim) 1(LIST)b(List) bw Den nyskapade listan kan betraktas genom att gå in i läget STAT. Gör på följande sätt för att specificera antal datarader och -spalter och matrisnamnet i tilldelningssatsen för att skapa en matris.
3-2-3 Hantering av listdata u Att framställa en talsekvens [OPTN]-[LIST]-[Seq] K1(LIST)d(Seq) , , , , <ökningssteg> ) w • Resultatet av denna operation lagras i listsvarsminnet (ListAns). ○ ○ ○ ○ ○ Mata in talsekvensen 12, 62, 112 i en lista med funktionen f(x) = X2.
3-2-4 Hantering av listdata u Att finna vilken av två listor innehåller det minsta värdet [OPTN]-[LIST]-[Min] K1(LIST)e(Min)1(LIST)b(List) ,1(LIST)b (List) )w • De två listorna måste innehålla samma antal dataposter. I annat fall uppstår ett fel. • Resultatet av denna operation lagras i listsvarsminnet (ListAns).
3-2-5 Hantering av listdata ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna medelvärdet av dataposterna i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) vars frekvens anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67) AK1(LIST)g(Mean) 1(LIST)b(List)b, 1(LIST)b(List)c)w u Att beräkna medianen av dataposterna i en lista [OPTN]-[LIST]-[Med] K1(LIST)h(Median)1(LIST)b(List))w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna medianen av dataposterna i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)h(Median) 1(LIST)b(List)b)w u Att beräkna medianen av dataposter av specif
3-2-6 Hantering av listdata u Att beräkna summan av dataposterna i en lista [OPTN]-[LIST]-[Sum] K1(LIST)i(Sum)1(LIST)b(List)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna summan av dataposterna i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)i(Sum) 1(LIST)b(List)bw u Att beräkna produkten av värdena i en lista [OPTN]-[LIST]-[Prod] K1(LIST)j(Prod)1(LIST)b(List)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna produkten av värdena i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4) AK1(LIST)j(Prod) 1(LIST)b(List)bw u Att beräkna kumulativ
3-2-7 Hantering av listdata u Att beräkna procentandel som representeras av varje datapost [OPTN]-[LIST]-[%] K1(LIST)l(%)1(LIST)b(List)w • Operationen ovan beräknar hur stor procentandel av listans summa som representeras av varje datapost. • Resultatet av denna operation lagras i listsvarsminnet (ListAns).
3-2-8 Hantering av listdata u Att slå samman listor [OPTN]-[LIST]-[Augmnt] • Det går att slå samman två olika listor till en lista. Resultatet av denna sammanslagning lagras i listsvarsminnet (ListAns).
3-3-1 Aritmetiska beräkningar med listor 3-3 Aritmetiska beräkningar med listor Det går att utföra aritmetisk räkning med hjälp av två listor eller en lista och ett siffervärde. Lista Siffervärde + − × ÷ Listsvarsminne (ListAns) Lista Siffervärde = Lista Räkneresultat lagras i listsvarsminnet (ListAns). k Felmeddelanden • En beräkning som inbegriper två listor utför operationen mellan motsvarande celler. Ett fel uppstår därför om de två listorna inte har samma antal värden (d.v.s.
3-3-2 Aritmetiska beräkningar med listor u Direktinmatning av en värdelista Det går också att mata in en lista över värden direkt med {, } och ,. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Mata in listan: 56, 82, 64 !*( { )fg,ic, ge!/( } ) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Multiplicera lista 3 ( 41 = ) 65 22 med listan 6 0 4 K1(LIST)b(List)d*!*( { )g,a,e!/( } )w Den resulterande listan 246 0 88 lagras i listsvarsminnet (ListAns).
3-3-3 Aritmetiska beräkningar med listor u Att återkalla värdet i en specifik listcell Det går att återkalla värdet i en specifik listcell och använda detta i en beräkning. Specificera cellnumret genom att innesluta det med klamrar. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna sinus av värdet som lagrats i cell 3 i lista 2 sK1(LIST)b(List)c!+( [ )d!-( ] )w u Att inmata ett värde i en specifik listcell Det går att inmata ett värde i en specifik listcell inuti listan.
3-3-4 Aritmetiska beräkningar med listor k Grafritning av en funktion med hjälp av en lista Vid användning av räknarens grafritningsfunktioner går det att mata in en funktion såsom Y1 = List 1 X. Om lista 1 innehåller värdena 1, 2, 3 kommer funktionen att framställa tre grafer: Y = X, Y = 2X, Y = 3X. Det finns dock vissa begränsningar för användning av listor med graffunktioner.
3-3-5 Aritmetiska beräkningar med listor ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd lista 1 1 2 3 och lista 2 4 5 6 för att utföra lista 1lista 2 Detta skapar en lista med resultaten 14, 25, 36. K1(LIST)b(List)bM1(LIST)b(List)cw Den resulterande listan 1 32 lagras i listsvarsminnet. 729 19990401 GY-350 Ch03/Sw_0308.p65 141 05.3.
3-4-1 Skiftning mellan listfiler 3-4 Skiftning mellan listfiler Det går att lagra upp till 20 listor (List 1 till List 20) i varje fil (File 1 till File 6). En simpel operation gör det möjligt att skifta mellan listfiler. u Att skifta mellan listfiler 1. Gå in i läget STAT från huvudmenyn. Tryck på u3(SET UP) för att visa uppsättningsskärmen för läget STAT. 2. Tryck på 1(FILE) och mata sedan in numret för önskad listfil.
Kapitel 4 Ekvationsräkning Din grafiska räknaren kan utföra följande tre typer av ekvationsräkning: • Simultana linjära ekvationer • Högregradsekvationer • Lösningsräkning Gå in i läget EQUA från huvudmenyn. • {SIML} ... {linjära ekvationer med 2 till 30 okända variabler} • {POLY} ... {ekvationer med 2 till 30 grader} • {SOLV} ... {lösningsräkning} 4-1 4-2 4-3 4-4 Simultana linjära ekvationer Högregradsekvationer Lösningsräkning Om fel uppstår 19990401 GY-350 Ch04/Sw 143 05.3.
4-1-1 Simultana linjära ekvationer 4-1 Simultana linjära ekvationer Beskrivning Det går att lösa simultana linjära ekvationer med 2 till 30 okända variabler. • Simultana linjära ekvationer med två okända variabler: a1x1 + b1x2 = c1 a2x1 + b2x2 = c2 • Simultana linjära ekvationer med tre okända variabler: … a1x1 + b1x2 + c1x3 = d1 a2x1 + b2x2 + c2x3 = d2 a3x1 + b3x2 + c3x3 = d3 Uppsättning 1. Gå in i läget EQUA från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2.
4-1-2 Simultana linjära ekvationer ○ ○ ○ ○ ○ Lös följande simultana linjära ekvationer för x, y och z Exempel 4x + y – 2z = – 1 x + 6y + 3z = 1 – 5x + 4y + z = – 7 Procedur 1 m EQUA 2 1(SIML) 2(3) 3 ewbw-cw-bw bwgwdwbw -fwewbw-hw 4 6(SOLV) Resultatskärm # Interna beräkningar utförs med en 15-siffrig mantissa, men resultaten visas med en 10siffrig mantissa och 2-siffrig exponent. # Simultana linjära ekvationer löses genom att invertera matrisen som innehåller ekvationernas koefficienter.
4-2-1 Högregradsekvationer 4-2 Högregradsekvationer Beskrivning Denna räknare kan användas för att lösa högregradsekvationer som kvadratiska ekvationer och tredjegradsekvationer. • Kvadratisk ekvation: ax2 + bx + c = 0 (a ≠ 0) • Tredjegradsekvation: … ax3 + bx2 + cx + d = 0(a ≠ 0) Uppsättning 1. Gå in i läget EQUA från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Välj läget POLY (högregradsekvation) och specificera ekvationsgrad. Det går att specificera en grad från 2 till 30.
4-2-2 Högregradsekvationer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lös tredjegradsekvationen x3 – 2x2 – x + 2 = 0 Procedur 1 m EQUA 2 2(POLY) 2(3) 3 bw-cw-bwcw 4 6(SOLV) Resultatskärm (Flera lösningar) (Lösning med komplext tal) 19990401 GY-350 Ch04/Sw 147 05.3.
4-3-1 Lösningsräkning 4-3 Lösningsräkning Beskrivning Läget för lösningsräkning gör det möjligt att bestämma värdet av valfri variabel i en formel utan att behöva lösa själva ekvationen. Uppsättning 1. Gå in i läget EQUA från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Välj läget SOLV (lösning) och mata in ekvationen såsom den är skriven. Om du inte matar in ett likhetstecken förutsätter räknaren att uttrycket är till vänster om likhetstecknet och att det finns en nolla till höger.*1 3.
4-3-2 Lösningsräkning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ett föremål som kastas i luften med grundhastigheten V tar tiden T att nå höjden H. Använd följande formel för att beräkna grundhastigheten V när H = 14 (meter), T = 2 (sekunder) och tyngdaccelerationen är G = 9,8 (m/s2). H = VT – 1/2 GT2 Procedur 1 m EQUA 2 3(SOLV) ax(H)!.(=)ac(V)a/(T)-(b/c) a$(G)a/(T)xw 3 bew(H = 14) aw(V = 0) cw(T = 2) j.iw(G = 9,8) 4 Tryck på f för att framhäva V = 0 och tryck sedan på 6(SOLV).
4-4-1 Om fel uppstår 4-4 Om fel uppstår u Fel under inmatning av koefficientvärde Tryck på i för att ta bort felet och återställa värdet som var registrerat för koefficienten innan du matade in värdet som orsakade felet. Mata sedan in ett nytt värde. u Fel under beräkning Tryck på i för att ta bort felet och uppvisa koefficienten. Försök mata in värden för koefficienterna på nytt. k Tömning av ekvationsminnen 1.
Kapitel 5 Grafritning Avsnitt 5-1 och 5-2 i detta kapitel ger grundläggande information som krävs för att kunna rita en graf. De övriga avsnitten beskriver mera avancerade egenskaper och funktioner för grafritning. Välj den ikon i huvudmenyn som lämpar sig för graftypen du vill rita eller tabelltypen du vill framställa.
5-1-1 Grafexempel 5-1 Grafexempel k Att rita en simpel graf (1) Beskrivning Mata in tillämplig funktion för att rita en graf. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in funktionen för vilken du vill rita en graf. I detta läge används tittfönstret (V-Window) för att specificera intervall och övriga parametrar för grafen. Se 5-2-1. 3. Rita grafen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 152 05.3.
5-1-2 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = 3x 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 dvxw 3 5(DRAW) (eller w) Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 153 05.3.
5-1-3 Grafexempel k Att rita en simpel graf (2) Beskrivning Det går att lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja önskad funktion för grafritning. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Specificera funktionstyp och mata in funktionen för vilken du vill rita en graf.
5-1-4 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in funktionerna nedan och rita deras grafer Y1 = 2 x 2 – 3, r 2 = 3sin2θ Procedur 1 m GRPH • TBL 2 3(TYPE)b(Y=)cvx-dw 3(TYPE)c(r=)dscvw 3 5(DRAW) Resultatskärm (Parametrisk) (Olikhet) (Punkttyp) 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 155 05.3.
5-1-5 Grafexempel k Att rita en simpel graf (3) Beskrivning Gör på följande sätt för att rita en graf över funktionen för en parabel, cirkel, ellips eller hyperbel. Uppsättning 1. Gå in i läget CONICS från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Använd markörtangenterna fc för att specificera en av följande funktionstyper.
5-1-6 Grafexempel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för cirkeln (X–1)2 + (Y–1)2 = 22 Procedur 1 m CONICS 2 ccccw 3 bwbwcw 4 6(DRAW) Resultatskärm (Parabel) (Ellips) (Hyperbel) 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 157 05.3.
5-2-1 Att reglera vad som visas på en grafskärm 5-2 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Tittfönsterinställningar (V-Window) Använd tittfönstret för att specificera intervall för x- och y-axeln och att ställa in mellanrum mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ställa in önskade parametrar i tittfönstret före grafritning. u Att utfra tittfönsterinställningar 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K (V-Window) för att visa inställningsskärmen för tittfönstret.
5-2-2 Att reglera vad som visas på en grafskärm u Att observera angående tittfönsterinställningar • Inmatning av noll för Tθ ptch orsakar ett fel. • All ogiltig inmatning (utanför tillåtet omfång, minustecken utan ett värde o.s.v.) orsakar ett fel. • Ett fel uppstår när Xmax är mindre än Xmin eller Ymax är mindre än Ymin. När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativ. • Det går att mata in uttryck (t.ex. 2π) som tittfönsterparametrar.
5-2-3 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Initialisering och standardisering av tittfönstret u Att initialisera tittfönstret 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K(V-Window). Detta uppvisar inställningsskärmen för tittfönstret. 3. Tryck på 1(INIT) för att initialisera tittfönstret. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 Xdot = 0.
5-2-4 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Tittfönsterminne Det går att lagra upp till sex uppsättningar tittfönsterinställningar i tittfönsterminnet för omedelbar återkallning vid behov. u Att lagra tittfönsterinställningar 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Tryck på !K(V-Window) för att visa inställningsskärmen för tittfönstret och mata in önskade värden. 3. Tryck på 4(STO) för att visa rullgardinsfönstret. 4.
5-2-5 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Specificering av grafintervall Beskrivning Det går att definiera ett intervall (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan den ritas. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför inställningar för tittfönstret. Tillvägagångssätt 3. Specificera funktionstyp och mata in funktionen. Följande syntax gäller för funktionsinmatning. Funktion ,!+( [ )Startpunkt , Slutpunkt !-( ] ) 4. Rita grafen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.
5-2-6 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = x 2 + 3x – 2 inom intervallet – 2 < x < 4 Använd följande tillfönsterinställningar. Xmin = –3, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 30, Yscale = 5 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) -dwfwbwc -bawdawfwi 3 3(TYPE)b(Y=)vx+dv-c, !+( [ )-c,e!-( ] )w 4 5(DRAW) Resultatskärm # Det går att specificera ett intervall vid ritning av rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.
5-2-7 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Zoom Beskrivning Denna funktion gör det möjligt att förstora och förminska grafen på skärmen. Uppsättning 1. Rita grafen. Tillvägagångssätt 2. Specificera zoomtyp. 2(ZOOM)b(Box) ... Boxzoom Ritar en ruta runt och viss del av skärmen och förstorar denna ruta till att fylla hela skärmen. c(Factor) d(In)/e(Out) ... Faktorzoom Grafen förstoras eller förminskas, med den nuvarande markörpositionen som mittpunkt, till angiven faktorzoomgrad. f(Auto) ...
5-2-8 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och använd sedan boxzoom. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-2-9 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Faktorzoom Beskrivning Faktorzoom gör det möjligt att zooma in eller ut med den nuvarande markörpositionen som mittpunkt. Uppsättning 1. Rita grafen. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 2(ZOOM)c(Factor) för att visa ett rullgardinsfönster för specificering av xaxelns och y-axelns zoomfaktor. Mata in önskade värden och tryck på i. 3. Tryck på 2(ZOOM)d(In) för att förstora grafen eller 2(ZOOM)e(Out) för att förminska den.
5-2-10 Att reglera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger på både x och y -axeln för att se om de är tangenta. Y1 = (x + 4)(x + 1)( x – 3), Y2 = 3x + 22 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-2-11 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Att slå visning av funktionsmenyn på och av Tryck på ua för att slå visning av menyn underst på skärmen på eller av. Slå av funktionsmenyn när du vill se en del av en graf som döljs av menyn. När du använder sökning eller en annan funktion under vilken funktionsmenyn vanligtvis är avslagen kan du slå på menyn för att verkställa ett menykommando.
5-2-12 Att reglera vad som visas på en grafskärm k Angående fönstret Calc Ett tryck på u4(CAT/CAL) när en graf eller siffertabell förekommer på skärmen öppnar fönstret Calc. Detta fönster kan användas för att utföra beräkningar med värden som erhållits från grafanalys, eller för att ändra värdet tilldelat variabel A i Y = AX och övriga uttryck och sedan rita om grafen. Tryck på i för att stänga fönstret Calc.
5-3-1 Att rita en graf 5-3 Att rita en graf Det går att lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktionerna i minnet kan redigeras, återkallas och ritas. k Specificering av graftyp Innan en graffunktion kan lagras i minnet måste först dess graftyp specificeras. 1. Uppvisa graffunktionslistan på skärmen och tryck på 6(g)3(TYPE) för att visa en graftypsmeny med följande innehåll. • {Y=}/{r=}/{Param}/{X=c} ... {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk}/ {X=konstant}*1 graf • {INEQUA} t}/{Ys s} .
5-3-2 Att rita en graf u Att lagra en parametrisk funktion *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra följande funktioner i minnesområdena Xt3 och Yt3 : x = 3 sin T y = 3 cos T 3(TYPE)d(Param) (Specificerar parametriskt uttryck) dsvw(Matar in och lagrar x-uttrycket) dcvw(Matar in och lagrar y-uttrycket) u Att lagra ett X = konstantuttryck *2 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra följande uttryck i minnesområde X4 : X=3 3(TYPE)e(X = c) (Specificerar X = konstantuttryck) d(Matar in uttrycket) w(Lagrar uttrycket) • Inmatning av X, Y
5-3-3 Att rita en graf u Att skapa en sammansatt funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Registrera följande funktioner som en sammansatt funktion: Y1= (X + 1), Y2 = X2 + 3 Tilldela Y1°Y2 till Y3 och Y2°Y1 till Y4. (Y1°Y2 = ((x2 + 3) +1) = (x2 + 4) 2 Y2°Y1 = ( (X + 1)) + 3 = X + 4 (X ⭌ –1)) 3(TYPE)b(Y=) J4(GRPH)b(Yn)b (1(Yn)c)w 4(GRPH)b(Yn)c (1(Yn)b)w • En sammansatt funktion kan bestå av upp till fem funktioner.
5-3-4 Att rita en graf ffffi1(SEL)5(DRAW) De tre skärmarna ovan framställs med hjälp av sökfunktionen. Se “5-11 Funktionsanalys” för närmare detaljer. • Om du inte specificerar ett variabelnamn (variabel A i tangentoperationen ovan) använder räknaren automatiskt en av grundvariablerna förtecknade nedan. Grundvariabeln som används beror på typen av minnesområde där graffunktionen lagras.
5-3-5 Att rita en graf k Redigering och radering av funktioner u Att redigera en funktion i minnet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till y = 2x2 – 3 e (Visar markören) eeeeDd(Ändrar innehållet) w(Lagrar den nya graffunktionen) u Att ändra funktionstyp *1 1. Uppvisa graffunktionslistan på skärmen och använd f eller c för att framhäva området som innehåller funktionen vars typ du vill ändra. 2. Tryck på 3(TYPE)g(CONV). 3. Välj funktionstypen du vill ändra till.
5-3-6 Att rita en graf k Val av funktioner för grafritning u Att specificera ritnings-/icke-ritningsstatus för en graf ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Välj följande funktioner för ritning : Y1 = 2x2 – 5, r2 = 5 sin3θ Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Tθ min = 0, Tθ max = π, Tθ ptch = 2π / 60 cc (Välj ett minnesområde som innehåller em funktion för vilken du vill specificera icke-ritning.
5-3-7 Att rita en graf k Grafminnet Grafminnet medger lagring av upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och omedelbar återkallning vid behov. En enskild lagringsoperation lagrar följande data i grafminnet. • Alla graffunktioner på den nu visade graffunktionslistan (högst 20) • Graftyper • Ritnings/icke-ritningsstatus • Tittfönsterinställningar (1 uppsättning) u Att lagra graffunktioner i minnet 1. Tryck på 4(GMEM)b(Store) för att visa rullgardinsfönstret. 2.
5-4-1 Lagring av en graf i bildminnet 5-4 Lagring av en graf i bildminnet Det går att lagra upp till 20 grafbilder i bildminnet för senare återkallning. En graf som återkallas från bildminnet kan ritas över grafen som förekommer på skärmen. u Att lagra en graf i bildminnet 1. Utför grafritning i läget GRPH • TBL och tryck sedan på 6(g)1(PICT)b(Store) för att visa rullgardinsfönstret. 2. Tryck på en siffertangent för att ange bildminnet i vilket du vill lagra bilden och tryck sedan på w. Ett tryck på t.ex.
5-5-1 Ritning av två grafer på samma skärm 5-5 Ritning av två grafer på samma skärm k Kopiering av en graf till delskärmen Beskrivning Funktion för dubbelgraf gör det möjligt att indela skärmen i två delar. Sedan kan du rita två olika funktioner för jämförelse, eller rita en graf av normal storlek på ena halvan och dess förstorade version på den andra halvan. Detta gör dubbelgraf till ett mäktigt grafanalysverktyg.
5-5-2 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och delskärmen Exempel Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –3, Ymax = 3, Yscale = 1 (Delskärm) Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -cwcwa.
5-5-3 Ritning av två grafer på samma skärm k Grafritning av två olika funktioner Beskrivning Gör på följande sätt för att rita olika funktioner på huvudskärmen och delskärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och välj G+G för posten Dual Screen. 3. Utför tittfönsterinställningar för huvudskärmen. Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för delskärmen. Tryck på 6(LEFT) för att återgå till inställningsskärmen för huvudskärmen.
5-5-4 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen y = 2x2 – 3 på delskärmen Exempel Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 (Delskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -ewewbwc -fwfwbw 6(RIGHT)-cwcwa.
5-5-5 Ritning av två grafer på samma skärm k Användning av zoom för att förstora delskärmen Beskrivning Gör på följande sätt för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan flytta den till delskärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och välj G+G för posten Dual Screen. 3. Utför tittfönsterinställningar för huvudskärmen. Tillvägagångssätt 4. Mata in funktionen och rita grafen på huvudskärmen. 5.
5-5-6 Ritning av två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och använd sedan boxzoom för att förstora den Använd följande tittfönsterinställningar. (Huvudskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0.5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 u3(SET UP)ccc2(G+G)i 3 !K(V-Window) -cwcwa.fwc -cwcwbwi 4 3(TYPE)b(Y=)v(v+b)(v-b)w 5(DRAW) 5 2(ZOOM)b(BOX) c~ce~ew f~fd~dw Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 183 05.3.
5-6-1 Manuell grafritning 5-6 Manuell grafritning k Rektangulär koordinatgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det möjligt att rita rektangulära koordinatgrafer. Uppsättning 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Mata in kommandon för ritning av rektangulär koordinatgraf. 4. Mata in funktionen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 184 05.3.
5-6-2 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = 2 x 2 + 3 x – 4 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 2 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT 2 !K(V-Window) -fwfwcwc -bawbawfwi 3 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w 2(SKTCH)e(GRAPH)b(Y=) 4 cvx+dv-ew Resultatskärm 19991201 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 185 05.3.
5-6-3 Manuell grafritning k Integralgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det möjligt att rita funktioner som framställs av en integralberäkning. Räkneresultat visas i skärmens nedre vänstra hörn och beräkningsomfånget är svärtat i grafen. Uppsättning 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Mata in grafkommandon för integralgraf. 4. Mata in funktionen. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 186 05.3.
5-6-4 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över integralen ∫ 1 (x + 2)(x – 1)(x – 3) dx. –2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –8, Ymax = 12, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT 2 !K(V-Window) -ewewbwc -iwbcwfwi 3 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w 2(SKTCH)e(GRAPH)c(∫ dx) 4 (v+c)(v-b)(v-d), -c,bw Resultatskärm 19991201 19990401 20020401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 187 05.3.
5-6-5 Manuell grafritning k Ritning av flera grafer på samma skärm Beskrivning Gör på följande sätt för att tilldela olika värden till en variabel som innefattas i ett uttryck och överskriva de resulterande graferna på skärmen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera funktionstyp och mata in funktionen. Följande syntax gäller för funktionsinmatning. Uttryck innehållande en variabel ,!+( [ ) variabel !.
5-6-6 Manuell grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf över y = A x 2 – 3 då värdet A ändras i ordningen 3, 1, –1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3 3(TYPE)b(Y=)av(A)vx-d, !+( [ )av(A)!.(=)d,b,-b!-( ] )w 4 5(DRAW) Resultatskärm # Det går att ändra värdet för enbart en av variablerna i uttrycket. # De följande kan inte användas som variabelnamn: X, Y, r, θ, T.
5-7-1 Användning av tabeller 5-7 Användning av tabeller k Lagring av en funktion och framställning av en siffertabell u Att lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1 Uppvisa graffunktionslistan och använd f och c för att framhäva minnesområdet där funktionen ska lagras. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den. u Variabelspecificering Det finns två metoder för att specificera värde för variabel x vid framställning av en siffertabell.
5-7-2 Användning av tabeller u Att framställa en tabell med en lista 1. Uppvisa graffunktionslistan och sedan dess uppsättningsskärm. 2. Framhäv Variable och tryck på 2(LIST) för att visa rullgardinsfönstret. 3. Välj listan vars värden du vill tilldela x-variabeln. • Tryck t.ex. på gw för att välja lista 6. Detta gör att inställningen för posten Variable på uppsättningsskärmen ändras till List 6. 4. Tryck på i för att återgå till föregående skärm.
5-7-3 Användning av tabeller Markörtangenterna kan användas för att flytta framhävningen runt tabellen för följande syften. • Att visa den valda cellens värde underst på skärmen med räknarens nuvarande inställningar för antal decimaler, antal signifikanta siffror och intervall för exponentvisning. • Att rulla skärmen för att visa delar av tabellen som inte ryms på skärmen. • Att överst på skärmen visa den vetenskapliga funktion som framställde värdet i den valda cellen (i spalt Y1, Y2 o.s.v.
5-7-4 Användning av tabeller k Redigering och radering av funktioner u Att redigera en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra funktionen i minnesområde Y1 från y = 3x2 – 2 till y = 3x 2 – 5 Använd f och c för att framhäva funktionen som ska redigeras. Använd d och e för att flytta markören till positionen som ska ändras. eeeeeDf w 6(g)5(TABL) • Egenskapen för funktionslänkning gör att ändringar som görs för funktionerna i listan för läget GRPH • TBL automatiskt avspeglas för listan i läget DYNA.
5-7-5 Användning av tabeller k Redigering av tabeller Tabellmenyn kan användas för att utföra följande operationer efter framställning av en tabell. • Ändra värden för variabel x • Redigera (radera, infoga, lägga till) rader • Radera en tabell och framställa en tabell på nytt • Rita en graf med sammanbundna punkter • Rita en graf av punkttyp Uppvisa menyn för tabell & graf på skärmen och tryck på 5(TABL) för att visa tabellmenyn. • {EDIT } ... {redigera värde för x-variabel} • {DEL·A} ...
5-7-6 Användning av tabeller u Radoperationer u Att radera en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera rad 2 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)1(R·DEL) c u Att infoga en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)2(R·INS) c 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 195 05.3.
5-7-7 Användning av tabeller u Att lägga till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en rad under rad 7 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2 6(g)3(R·ADD) cccccc u Radering av en tabell 1. Uppvisa tabellen och tryck på 2(DEL·A). 2. Tryck på w(Yes) för att radera tabellen eller på i(No) för att avbryta utan att radera något. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 196 05.3.
5-7-8 Användning av tabeller k Kopiering av en tabellspalt till en lista En simpel operation gör det möjligt att kopiera en siffertabellspalt till en lista. u Att kopiera en tabellspalt till en lista ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Kopiera innehållet i spalt x till List 1 K1(LMEM) • Du kan välja valfri rad i spalten som ska kopieras. Mata in numret på listan där du önskar kopian och tryck på w. bw 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 197 05.3.
5-7-9 Användning av tabeller k Grafritning från en siffertabell Beskrivning Gör på följande sätt för att framställa en siffertabell och sedan rita en graf baserad på värdena i tabellen. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Lagra funktionerna. 4. Specificera tabellintervall. 5. Framställ tabellen. 6. Välj önskad graftyp och rita den. 4(G • CON) ... linjegraf*1 5(G • PLT) ...
5-7-10 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de två funktionerna nedan, framställ en siffertabell och rita sedan en linjegraf. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Y1 = 3 x 2 – 2, Y2 = x 2 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-7-11 Användning av tabeller k Specificering av ett intervall för siffertabellframställning Beskrivning Gör på följande sätt för att framställa ett siffertabellintervall vid beräkning av spridda data från en funktion. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Lagra funktionerna. 3. Specificera tabellintervall. 4. Välj funktionerna för vilka du vill framställa en tabell. Tecknet “=” för valda funktioner framhävs på skärmen. 5. Framställ tabellen.
5-7-12 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de tre funktionerna nedan och framställ sedan en tabell för funktion Y1 och Y3. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Y1 = 3x 2 – 2, Y2 = x + 4, Y3 = x 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 3(TYPE)b(Y=)dvx-cw v+ew vxw 3 6(g)2(RANG)-dwdwbwi 4 ff1(SEL) 5 5(TABL) Resultatskärm # Det går att framställa siffertabeller från rektangulära koordinater, polära koordinater och parametriska funktioner.
5-7-13 Användning av tabeller k Samtidig visning av siffertabell och graf Beskrivning Specificera T+G för posten Dual Screen på uppsättningsskärmen för att kunna visa en siffertabell och graf samtidigt. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. 3. Välj T+G för Dual Screen på uppsättningsskärmen. Tillvägagångssätt 4. Mata in funktionen. 5. Specificera tabellintervall. 6. Siffertabellen visas på delskärmen till höger. 7. Välj önskad graftyp och rita grafen.
5-7-14 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3x2 – 2 och uppvisa dess siffertabell och linjegraf samtidigt. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL 2 !K(V-Window) awgwbwc -cwbawcwi 3 u3(SET UP)ccc1(T+G)i 4 3(TYPE)b(Y=)dvx-cw 5 6(g)2(RANG) -dwdwbwi 6 5(TABL) 7 4(G • CON) Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-6~_0310.p65 203 05.3.
5-7-15 Användning av tabeller k Länkning av tabell och graf Beskrivning Med dubbelgraf kan du använda följande procedur för att länka graf- och tabellskärmarna så att pekaren på grafskärmen hoppar till positionen för det nu valda tabellvärdet. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Visa uppsättningsskärmen, välj posten Dual Screen och ändra dess inställning till “T+G”. Tillvägagångssätt 3.
5-7-16 Användning av tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3logx och uppvisa dess siffertabell och punkttypsgraf samtidigt. Specificera intervallet 2 till 9 och steget 1. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-8-1 Dynamisk grafritning 5-8 Dynamisk grafritning k Användning av dynamisk graf Beskrivning Dynamisk graf gör det möjligt att definiera ett värdeintervall för koefficienterna i en funktion och sedan observera hur grafen påverkas efter hand som ett koefficientvärde ändras. Det hjälper dig att se hur koefficienterna och termerna som bildar en funktion påverkar form och placering på grafen. Uppsättning 1. Gå in i läget DYNA från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3.
5-8-2 Dynamisk grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en dynamisk graf för y = A (x – 1)2 – 1 där värdet för koefficient A ändras från 2 till 5 i steg om 1. Grafen ritas 10 gånger. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DYNA 2 !K(V-Window)1(INIT)i 3 u3(SET UP)2(Stop)i 4 6(g)3(B-IN)c1(SEL) 5 6(g)4(VAR)cwbw-bw 6 2(RANG)cwfwbwi 7 3(SPEED)3( ) i 8 6(DYNA) Resultatskärm Repeteringar från 1 till 4.
5-8-3 Dynamisk grafritning k Tillämpningsexempel för dynamisk graf Beskrivning Det går också att använda dynamisk graf för att simulera enkla fysiska fenomen. Uppsättning 1. Gå in i läget DYNA från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Visa uppsättningsskärmen och specificera Stop för posten Dynamic Type och Deg för posten Angle. 4. Specificera Param (parametrisk funktion) som funktionstyp och mata in en funktion som innehåller en dynamisk variabel. 5.
5-8-4 Dynamisk grafritning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Banan över tiden T för en boll som kastas i luften med utgångshastigheten V och i vinkeln θ grader från horisonten kan beräknas på föl jande sätt X = (Vcos θ ) T, Y = (Vsin θ ) T – (1/2)gT2 (g = 9,8m/s2) Använd dynamisk graf för att rita banan för en boll som kastas med utgångshastigheten 20 meter i sekunden vid horisontella vinklar på 30, 45 och 60 grader (Angle: Deg) Använd följande tittfönsterinställningar.
5-8-5 Dynamisk grafritning k Justering av hastighet för dynamisk graf Gör på följande sätt för att justera hastigheten för dynamisk graf medan ritningen pågår. 1. Aktivera ritning av en dynamisk graf och tryck på A för att visa menyn för hastighetsjustering. •{ } ... {Varje steg i ritningsoperationen utförs vid varje tryck på w.} • { }/{ }/{ } ... {långsam (1/2 hastighet)}/{normal (grundhastighet)}/{snabb (dubbel hastighet)} • {STO} ... {lagrar grafvillkor och skärmdata i minnet för dynamisk graf} 2.
5-8-6 Dynamisk grafritning k Användning av minnet för dynamisk graf Villkor och skärmdata för dynamisk graf kan lagras i ett speciellt minne för senare återkallning. Detta sparar tid då du kan börja rita en dynamisk graf omedelbart med den återkallade datan. Det går dock bara att lagra en omgång data i minnet åt gången. En omgång data består av det följande.
5-9-1 Grafritning av en rekursionsformel 5-9 Grafritning av en rekursionsformel k Framställning av en siffertabell från en rekursionsformel Beskrivning Det går att mata in upp till tre av följande typer av rekursionsformler och framställa en siffertabell. • Generell term av sekvensen {a n } bestående av a n , n • Linjär rekursion mellan två termer bestående av a n+1, a n , n • Linjär rekursion mellan tre termer bestående av a n+2, a n+1, a n , n Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn.
5-9-2 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan tre termer såsom uttrycks av a n+2 = a n+1 + a n , med ursprungstermer på a 1 = 1, a 2 = 1 (Fibonacci-sekvens) där n ändras i värde från 1 till 6. Procedur 1 m RECUR 2 3(TYPE)d(a n+2=) 3 4(n. a n ·· )d(a n+1)+2(a n )w 4 5(RANG)2(a 1)bwgwbwbwi 5 6(TABL) Resultatskärm * De två första värdena motsvarar a1 = 1 och a2 = 1.
5-9-3 Grafritning av en rekursionsformel k Grafritning av en rekursionsformel (1) Beskrivning Efter framställning av en siffertabell från en rekursionsformel kan du rita värdena på en linjegraf eller punkttypsgraf. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera rekursionsformeltyp och mata in formeln. 4. Specificera tabellintervall och start- och slutvärde för n. Specificera vid behov ursprungligt värde och pekarens startpunkt. 5.
5-9-4 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsom uttrycks av a n+1 = 2a n +1, med en ursprungsterm på a 1 = 1 där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-9-5 Grafritning av en rekursionsformel k Grafritning av en rekursionsformel (2) Beskrivning Det följande beskriver framställning av en siffertabell från en rekursionsformel och ritning då posten Σ Display står på On. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Σ Display på On. 3. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 4. Specificera rekursionsformeltyp och mata in formeln. 5. Specificera tabellintervall och start- och slutvärde för n.
5-9-6 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsom uttrycks av a n+1 = 2a n +1, med en ursprungsterm på a 1 = 1 där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en punkttypsgraf med ordinata Σa n , abskissa n. Använd följande tittfönsterinställningar.
5-9-7 Grafritning av en rekursionsformel k WEB graf (konvergens, divergens) Beskrivning y = f(x) ritas genom att anta a n+1 = y, a n = x för en regression mellan två termer a n+1 = f(a n ) bestående av a n+1, a n . Sedan går det att bestämma om funktionen är konvergent eller divergent. Uppsättning 1. Gå in i läget RECUR från huvudmenyn. 2. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 3. Specificera rekursion mellan två termer som rekursionsformeltyp och mata in formeln. 4.
5-9-8 Grafritning av en rekursionsformel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en WEB graf för rekursionsformeln a n+1 = –3(a n )2 + 3a n , b n+1 = 3b n + 0,2 och kontrollera om den är divergent ellet konvergent. Använd följande tabellintervall och tittfönsterinställningar.
5-10-1 Ändring av grafens utseende 5-10 Ändring av grafens utseende k Ritning av en linje Beskrivning Skissfunktionen gör det möjligt att rita punkter och streck inuti en graf. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Välj önskad skissfunktion.*1 3(SKTCH) b(Cls) ... Tömma skärm c(PLOT) {On}/{Off}/{Change}/{Plot} ... Punkt {på}/{av}/{ändra}/{rita} d(LINE) {F-Line}/{Line} ... {Frihandslinje}/{Linje} e(Text) ... Textinmatning f(Pen) ... Handritning g(Tangnt) ... Tangentlinje h(Normal) ...
5-10-2 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en linje som är tangent till punkten (2, 0) på grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)g(Tangnt) 3 e~ew*1 Resultatskärm *1 Det går att rita en tangent linje i följd genom att flytta pekaren “ ” och trycka på w.
5-10-3 Ändring av grafens utseende k Inlägg av kommentarer Beskrivning Det går att lägga in kommentarer var som helst i en graf. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 3(SKTCH)e(Text) för att uppvisa en pekare mitt på skärmen. 3. Flytta pekaren till önskat ställe med markörtangenterna och mata in texten. # Det går att mata in följande tecken som kommentartext: A~Z, r, θ, mellanslag, 0~9, .
5-10-4 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg in text i grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)e(Text) 3 f~f d~d a-(Y)!.(=)v(v+c)(v-c) i Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 223 05.3.
5-10-5 Ändring av grafens utseende k Handritning Beskrivning Det går att använda pennalternativet för att själv rita på grafen. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 3(SKTCH)f(Pen) för att uppvisa en pekare mitt på skärmen. 3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till stället där du vill börja ritningen tryck på w. 4. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren. En linje ritas i den riktning du flyttar pekaren. Tryck på w för att stoppa.
5-10-6 Ändring av grafens utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd pennan för att rita på grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 3(SKTCH)f(Pen) 3 f~f d~dw 4 cd…, e~e, ef…, d~dw Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 225 05.3.
5-10-7 Ändring av grafens utseende k Ändring av grafens bakgrund Det går att använda uppsättningsskärmen för att välja innehållet i ett bildminne (Pict 1 till Pict 20) som bakgrund (posten Background). Detta innehåll visas sedan som bakgrundsbild för grafskärmen. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd cirkelgrafen X2 + Y2 = 1 som bakgrund och använd dynamisk graf för att rita Y = X2 + A där variabeln A ändrar värde från –1 till 1 i steg om 1. Återkalla bakgrundsgrafen.
5-10-8 Ändring av grafens utseende Rita den dynamiska grafen. (Y = X2 – 1) ↓↑ (Y = X2) ↓↑ (Y = X2 + 1) • Se “5-8-1 Dynamisk grafritning” för närmare detaljer om denna funktion. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 227 05.3.
5-11-1 Funktionsanalys 5-11 Funktionsanalys k Avläsning av koordinater på en graflinje Beskrivning Sökningsfunktionen kan användas för att flytta pekaren längs en graf och avläsa koordinaterna på skärmen. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(TRACE) för att uppvisa en pekare mitt på grafen.*1 3. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till punkten där du vill avläsa koordinater.
5-11-2 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Avläs koordinaterna längs grafen för funktionen nedan. Y1 = x 2 – 3 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw 5(DRAW) 2 1(TRACE) 3 d~d 4 -bw Resultatskärm # Koordinaterna för varje funktionstyp visas på följande sätt.
5-11-3 Funktionsanalys k Visning av derivata Beskrivning Förutom att använda sökning för att uppvisa koordinater går det även att visa derivata vid den nuvarande pekarpositionen. Uppsättning 1. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Derivative i läget On. 2. Rita en graf. Tillvägagångssätt 3. Tryck på 1(TRACE) för att uppvisa en pekare mitt på grafen. Nuvarande koordinater och derivata visas också på skärmen. 4.
5-11-4 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Avläs koordinater och derivata längs grafen för funktionen nedan. Y1 = x 2 – 3 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL u3(SET UP)ccccc1(On)i 2 !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw 5(DRAW) 3 1(TRACE) 4 d~d 5 -bw Resultatskärm 19990401 19991201 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 231 05.3.
5-11-5 Funktionsanalys k Graf till tabell Beskrivning Det går att använda sökning för att avläsa koordinaterna i en graf och sedan lagra dem i en siffertabell. Det går även att använda dubbelgraf för att lagra grafen och siffertabellen samtidigt, vilket gör denna funktion till ett nyttigt grafanalysverktyg. Uppsättning 1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn. 2. Visa uppsättningsskärmen och ställ posten Dual Screen i läget GtoT. 3. Utför tittfönsterinställningar. Tillvägagångssätt 4.
5-11-6 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra i en tabell koordinaterna i närheten av skärningspunkterna vid X = 0 i de två graferna nedan och lagra sedan tabellinnehållet i lista 1. Y1 = x2 – 3, Y2 = – x + 2 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-11-7 Funktionsanalys k Koordinatavrundning Beskrivning Denna funktion avrundar koordinatvärden som uppvisas med hjälp av sökning. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 2(ZOOM)i(Rnd). Detta ändrar automatiskt tittfönstrets inställningar i enlighet med värdet för Rnd. 3. Tryck på 1(TRACE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren längs grafen. Koordinaterna som nu dyker upp avrundas. 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 234 05.3.
5-11-8 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten av skärningspunkterna för de två grafer som framställs av funktionerna nedan. Y1 = x 2 – 3, Y2 = – x + 2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -bawbawcwi 3(TYPE)b(Y=)vx-dw -v+cw 5(DRAW) 2 2(ZOOM)i(Rnd) 3 1(TRACE) d~d Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 235 05.3.
5-11-9 Funktionsanalys k Beräkning av roten Beskrivning Denna funktion erbjuder ett antal olika metoder att analysera grafer. Uppsättning 1. Rita några grafer. Tillvägagångssätt 2. Välj önskad analysfunktion. 4(G-SLV) b(Root) ... Beräkning av rot c(Max) ... Lokalt maximivärde d(Min) ... Lokalt minimivärde e(Y-lcpt) ... y-avskärning f(Isect) ... Skärningspunkt för två grafer g(Y-Cal) ... y-koordinat för given x-koordinat h(X-Cal) ... x-koordinat för given y-koordinat i(∫dx) ...
5-11-10 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita grafen som visas nedan och beräkna roten av Y1. Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) 1(INIT)i 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)b(Root) … 4 e e Resultatskärm # Vid analys av en enskild graf visas resultaten så snart du valt en analysfunktion i steg 2, så steg 3 behöver inte utföras.
5-11-11 Funktionsanalys k Att bestämma skärningspunkt för två grafer Beskrivning Gör på följande sätt för att räkna ut skärningspunkten för två grafer. Uppsättning 1. Rita några grafer. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 4(G-SLV)5(Isect). När det förekommer två eller fler grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 3. Använd markörtangenterna för att flytta markören till den önskade grafen. 4. Tryck på w för att välja den första grafen. Detta ändrar formen på markören från k till 쏆. 5.
5-11-12 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm skärningspunkten mellan Y1 och Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x 2 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -fwfwbwc -fwfwbwi 3(TYPE)b(Y=)v+bw vxw 5(DRAW) 2 4(G-SLV)f(Isect) … 6 e Resultatskärm # När det förekommer två grafer beräknas skärningspunkten strax efter tryck på 4f i steg 2.
5-11-13 Funktionsanalys k Att bestämma koordinaterna för givna punkter Beskrivning Följande metod används för att bestämma y-koordinat för en given x och x-koordinaten för en given y. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Välj funktionen du vill utföra. När det förekommer flera grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 4(G-SLV)g(Y-Cal) ... y-koordinat för given x h(X-Cal) ... x-koordinat för given y 3.
5-11-14 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm y-koordinat för x = 0,5 och x-koordinat för y = 2,2 på graf Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) 1(INIT)i 3(TYPE)b(Y=)v+bw v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)g(Y-Cal) 2 4(G-SLV)h(X-Cal) 3 cw 3 cw 4 a.fw 4 c.
5-11-15 Funktionsanalys k Beräkning av integralvärdet för ett givet intervall Beskrivning Gör på följande sätt för att erhålla integralvärden för ett givet intervall. Uppsättning 1. Rita en graf. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 4(G-SLV)i(∫dx). När det förekommer flera grafer återfinns valmarkören (k) vid grafen med det lägsta numret. 3. Använd f och c för att flytta markören (k) till önskad graf och tryck på w för att välja denna. 4.
5-11-16 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita funktionen nedan och bestäm integralvärdet vid (–2, 0). Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –4, Ymax = 4, Yscale = 1 Procedur 1 m GRPH • TBL !K(V-Window) -g.dwg.dwbwc -ewewbwi 3(TYPE)b(Y=)v(v+c)(v-c)w 5(DRAW) 2 4(G-SLV)i(∫dx) … 4 d~dw 5 e~e(Övre gräns; x = 0) 6 w Resultatskärm 19990401 GY-350 Ch05/Sw/5-10~_0308.p65 243 05.3.
5-11-17 Funktionsanalys k Grafanalys för koniska sektioner Det går att bestämma approximationer för följande analysresultat med koniska sektionsgrafer. • Fokus/spets/excentricitet • Latus rectum • Mittpunkt/radie • x-/y-avskärning • Ritning och analys av ledlinje/symmetriaxel • Ritning och analys av asymptot Rita en graf över en konisk sektion och tryck på 4(G-SLV) för att visa följande grafanalysmenyer. u Analys av parabelgraf • {Focus}/{Vertex}/{Length}/{e} ...
5-11-18 Funktionsanalys u Att beräkna, fokus, spets och latus rectum [G-SLV]-[Focus]/[Vertex]/[Length] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm fokus, spets och latus rectum för parabeln X = (Y – 2)2 + 3 Använd följande tittfönsterinställningar.
5-11-19 Funktionsanalys u Att beräkna mittpunkt och radie [G-SLV]-[Center]/[Radius] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm mittpunkt och radie för cirkeln (X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.
5-11-20 Funktionsanalys i 4(G-SLV) h(Y-Icpt) (Beräknar y-avskärning.) • Tryck på e för att beräkna den andra omgången x-/y-avskärningar. Tryck på d för att återgå till den första omgången. u Att rita och analysera symmetriaxel och ledlinje [G-SLV]-[Sym]/[Dirtrx] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita symmetriaxel och ledlinje för parabeln X = 2(Y – 1)2 + 1 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = –3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 4(G-SLV) e(Sym) (Ritar symmetriaxel.
5-11-21 Funktionsanalys u Att rita och analysera asymptoter [G-SLV]-[Asympt] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita asymptoterna för hyperbeln (X – 1)2 (Y – 1)2 –––––––– – –––––––– =1 2 2 22 Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = –6.3, Xmax = 6.
Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar Detta kapitel beskriver inmatning av statistikdata i listor och beräkning av medelvärde, maximivärde och andra statistiska värden. Det beskriver även regressionsräkning. 6-1 6-2 6-3 6-4 Före statistikräkning Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler Att utföra statistikräkning Viktigt! • Detta kapitel innehåller ett antal bilder på grafskärmar.
6-1-1 Före statistikräkning 6-1 Före statistikräkning Gå in i läget STAT från huvudmenyn och uppvisa statistikdatalistorna. Använd dessa listor för att mata in data och utföra statistikräkning. Använd f, c, d och e för att flytta framhävningen runt listorna. När datan är inmatad kan den användas för att framställa en graf och kontrollera olika tendenser. Det går också att använda olika typer av regressionsräkning för att analysera datan.
6-1-2 Före statistikräkning k Ändring av grafparametrar Gör på följande sätt för att specificera ritning/icke-ritning, graftyp och andra generella inställningar för var och en av graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3). Uppvisa statistikdatalistan och tryck på 1(GRPH) för att visa grafmenyn. Denna innehåller följande poster. • {S-Gph1}/{S-Gph2}/{S-Gph3} ... ritning av graf {1}/{2}/{3} *1 • {Select} ... {samtidigt grafval (GPH1, GPH2, GPH3)} (Det går att specificera flera grafer.) • {Set} ...
6-1-3 Före statistikräkning • Märkestyp Denna inställning gör det möjligt att ange formen på punkterna på grafen. u Att uppvisa skärmen för generell grafinställning [GRPH]-[Set] Tryck på 1(GRPH)f(Set) för att visa skärmen för generell grafinställning. • Inställningarna som visas på denna bild utgör bara ett exempel. Skärmen som visas på din enhet kan te sig annorlunda. • StatGraph (specificering av statistikgraf) • {GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ...
6-1-4 Före statistikräkning 2. Grafens ritnings/icke-ritningsstatus [GRPH]-[Select] Gör på följande sätt för att bestämma ritning (On) eller icke-ritning (Off) för varje graf i grafmenyn. u Att specificera ritnings/icke-ritningsstatus för en graf 1. Tryck på 1(GRPH) e(Select) för att visa skärmen On/Off. • Tänk på att inställningen StatGraph 1 gäller för graf 1 (GPH1 på grafmenyn), StatGraph 2 för graf 2 och StatGraph 3 för graf 3. 2.
6-2-1 Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel 6-2 Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel Data med en variabel innehåller blott en enskild variabel. Om du t.ex. beräknar snittlängden för eleverna i en klass förekommer det bara en variabel (längd). Statistik med en variabel innefattar fördelning och summa. Nedanstående typer av grafer kan användas för statistik med en variabel.
6-2-2 Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel k Rutgraf och vispgraf för median (Box) Denna typ av graf gör det möjligt att se hur stort antal dataposter som grupperas inom ett specifikt intervall. En ruta innesluter all data inom ett område från den första kvarten (Q1) till den tradje kvarten (Q3), och ett streck ritas vid medianen (Med). Linjer (kallade vispar) sträcker sig från rutans båda ändar till minimum och maximum för datan.
6-2-3 Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel k Normalfördelningskurva (N • Dis) Normalfördelningskurvan ritas med följande normalfördelningsfunktion. y= 1 (2 π) xσn e – (x–x) 2 2xσn 2 XList anger listan där datan matas in, medan Freq anger listan där datans frekvens matas in. 1 specificeras för Freq om ingen specifikation har gjorts. k Bruten linjegraf (Brkn) Mittpunkterna i histogramstaplar sammanbinds med en linje.
6-2-4 Beräkning och grafritning av statistikdata med en variabel k Visning av räkneresultat av en ritad graf med en variabel Statistik med en variabel kan uttryckas som både grafer och parametervärden. När dessa grafer visas ter sig räkneresultat av en variabel såsom visas nedan vid ett tryck på 4(CALC)b(1VAR). • Använd c för att rulla listan och titta på poster som förekommer under skärminnehållet. De olika parametrarna har följande innebörd. o ............. Σx ........... Σx2 .......... xσn ..........
6-3-1 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler 6-3 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Ritning av punktdiagram och xy linjegraf Beskrivning Gör på följande sätt för att rita ett punktdiagram och sammanbinda punkterna för att framställa en xy linjegraf. Uppsättning 1. Gå in i läget STAT från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in datan i en lista. 3.
6-3-2 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan datan på ett punktdiagram och anslut punkterna för att framställa en xy linjegraf. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2, (x List) –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (y List) Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.
6-3-3 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Ritning av en regressionsgraf Beskrivning Gör på följande sätt för att mata in statistikdata med parade variabler, utföra regressionsräkning med hjälp av datan och sedan rita en graf över resultaten. Uppsättning 1. Gå in i läget STAT från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in datan i en lista och rita ett punktdiagram. 3. Välj regressionstyp, exekvera beräkningen och uppvisa regressionens parametrar. 4. Rita regressionsgrafen.
6-3-4 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita datan på ett punktdiagram. Utför sedan logaritmisk regression på datan för att visa regressionens parametrar och rita därefter motsvarande regressionsgraf. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2, (x List) –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (y List) Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.
6-3-5 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Val av regressionstyp Efter ritning av statistikdata med parade variabler ska du trycka på 4(CALC). Sedan går det att använda funktionsmenyn underst på skärmen för att välja bland ett flertal olika regressionstyper. • {2VAR} ... {statistikresultat med parade variabler} • {Linear}/{MedMed}/{Quad}/{Cubic}/{Quart}/{Log}/{Exp}/{Power}/{Sin}/{Lgstic} ...
6-3-6 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Linjär regressionsgraf En linjär regression använder metoden med minsta kvadrat för att rita en rak linje som passerar nära så många datapunkter som möjligt och returnerar värden för lutning och y -avskärning (y-koordinat där x = 0) på linjen. Detta förhållande utgör en linjär regressionsgraf. 4(CALC)c(Linear) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för linjär regression. y = ax + b a ............. b ............. r ............. r2 ...
6-3-7 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Kvadratisk/kubisk/kvartsregressionsgraf En kvadratisk/kubisk/kvartsregressionsgraf representerar anslutning av datapunkterna på ett punktdiagram. Den använder metoden med minsta kvadrat för att rita en kurva som passerar nära så många datapunkter som möjligt. Formeln som representerar detta är kvadratisk/ kubisk/kvartsregression. Ex. Kvadratisk regression 4(CALC)e(Quad) 6(DRAW) Kvadratisk regression Modellformel .......
6-3-8 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Logaritmisk regressionsgraf Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för logaritmisk regression är y = a + b × In x, så om vi säger att X = In x motsvarar formeln den linjära regressionsformeln y = a + bX. 4(CALC)h(Log) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för logaritmisk regression. y = a + b • ln x a ............. regressionens konstantterm b ............. regressionskoefficient r ........
6-3-9 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Potensregressionsgraf Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen för x. Standardformel för potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna erhåller vi ln y = In a + b × In x. Om vi sedan säger att X = In x, Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bX. 4(CALC)j(Power) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för potensregression. y = a • xb a .............
6-3-10 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Logistisk regressionsgraf Logistisk regression används lämpligtvis för tidsbaserade fenomen där det förekommer en kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt har nåtts. Följande modellformel gäller för logistisk regression. y= c 1 + ae–bx 4(CALC)l(Lgstic) 6(DRAW) • Vissa typer av data kan ta ganska lång tid att beräkna. Detta tyder inte på fel.
6-3-11 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Visning av räkneresultat av en ritad graf med parade variabler Statistik med parade variabler kan uttryckas som både grafer och parametervärden. Vid visning av dessa grafer uppträder räkneresultat av parade variabler såsom anges nedan vid tryck på 4(CALC)b(2VAR). • Använd c för att rulla listan och titta på posterna nedanför skärmen. o ........... medelvärdet av datan lagrad i xList Σ x ........ summan av datan lagrad i xList Σ x2 .
6-3-12 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Ritning av flera grafer Det går att rita mer än en graf på samma skärm genom att följa proceduren under “Ändring av grafparametrar” för att ställa status för ritning/icke-ritning (On/Off) för två eller samtliga tre grafer som ska ritas på “On” och sedan trycka på 6(DRAW)(se sidan 6-1-4). Efter ritning av graferna kan du välja vilken grafformel som ska användas för statistik med en variabel eller regressionsräkning.
6-3-13 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler k Överläggning av en funktionsgraf på en statistikgraf Beskrivning Det går att överlägga en statistikgraf med parade variabler med valfri typ av funktionsgraf. Uppsättning 1. Gå in i läget STAT från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in datan i en lista och rita statistikgrafen. 3. Uppvisa graffunktionsmenyn och mata in funktionen du vill överlägga på statistikgrafen. 4. Rita funktionen. 19990401 GY-350 Ch06/Sw_0310.p65 270 05.
6-3-14 Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två dataomgångarna nedan. Rita datan på ett punktdiagram och överlägg sedan funktionsgrafen y = 2ln x. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2, –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.ew 1(GRPH)b(S-Gph1) 3 5(DefG) cIvw(Registrerar Y1 = 2In x) 4 6(DRAW) Resultatskärm # Det går att utföra sökning o.dyl. på ritade funktionsgrafer.
6-4-1 Att utföra statistikräkning 6-4 Att utföra statistikräkning All statistikräkning fram till denna punkt har utförts efter visning av en graf. Gör på nedanstående sätt för att utföra enbart statistikräkning. u Att specificera datalistor för statistikräkning Du måste mata in statistikdatan för beräkningen som ska utföras och specificera var den återfinns innan räkningen startas. Uppvisa statistikdatan och tryck sedan på 2(CALC)e(Set). De olika posterna har följande innebörd. 1Var XList ............
6-4-2 Att utföra statistikräkning k Statistikräkning med en variabel I de tidigare exemplen, från “Punkter för normal sannolikhet” och “Histogram (stapeldiagram)” till “Linjegraf”, visades resultaten av statistikräkning efter att grafen ritats. Dessa var numeriska uttryck av egenskaperna hos variablerna som användes vid grafvisning. Dessa värden kan också erhållas direkt genom att uppvisa statistikdatalistan och trycka på 2(CALC)b(1VAR).
6-4-3 Att utföra statistikräkning k Regressionsräkning I förklaringarna från “Linjär regressionsgraf” till “Logistisk regressionsgraf” visades resultaten av regressionsräkning efter att grafen ritats. Här uttrycks varje koefficientvärde för regressionslinjen och regressionskurvan som en siffra. Samma uttryck kan bestämmas direkt från datainmatningsskärmen. Tryck på 2(CALC)d(REG) för att visa en rullgardinsmeny innehållande följande poster.
6-4-4 Att utföra statistikräkning k Beräkning av uppskattade värden ( , ) Efter ritning av en regressionsgraf i läget STAT går det att använda läget RUN • MAT för att beräkna uppskattade värden av regressionsgrafens x- och y-parametrar. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utför linjär regression med datan intill och uppskatta värdena för och när xi = 20 och yi = 1000 xi yi 10 15 20 25 30 1003 1005 1010 1011 1014 1. Gå in i läget STAT från huvudmenyn. 2. Mata in datan i listan och rita den linjära regressionsgrafen.
6-4-5 Att utföra statistikräkning k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning Läget RUN • MAT kan användas för att beräkna normal sannolikhetsfördelning för statistik med en variabel. Tryck på K6(g)1(PROB) för att visa en funktionsmeny innehållande följande poster. • {P(}/{Q(}/{R(} ... erhåller normal sannolikhetsvärdet {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)} • {t(} ... {erhåller normaliserat variatvärde t(x)} • Normal sannolikhet P(t), Q(t) och R(t) och normaliserad variat t(x) beräknas med följande formler.
6-4-6 Att utföra statistikräkning 1. Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2. 2. Utför statistikräkning med en variabel.*1 2(CALC)e(Set) 1(LIST)bw c2(LIST)cwi 2(CALC)b(1VAR) 3. Tryck på m, välj läget RUN • MAT och tryck på K6(g)1(PROB) för att visa menyn för sannolikhetsräkning (PROB). 1(PROB)i(t () bga.f)w (Normaliserad variat t för 160,5 cm) 1(PROB)i(t() bhf.f)w (Normaliserad variat t för 175,5 cm) 1(PROB)f(P()a.ejg)1(PROB)f(P()-b.gde)w (Procentandel av summan) 1(PROB)h(R()a.
6-4-7 Att utföra statistikräkning k Grafritning av normala sannolikhetsfördelning Beskrivning Det går att rita en graf över normal sannolikhetsfördelning med funktionen för manuell grafritning i läget RUN • MAT. Uppsättning 1. Gå in i läget RUN • MAT från huvudmenyn. Tillvägagångssätt 2. Mata in kommandon för att rita en rektangulär koordinatgraf. 3. Mata in sannolikhetsvärdet. 19990401 20020401 GY-350 Ch06/Sw_0310.p65 278 05.3.
6-4-8 Att utföra statistikräkning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita den normala sannolikhetsgrafen P (0,5). Procedur 1 m RUN • MAT 2 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w 2(SKTCH)e(GRPH)b(Y=) 3 K6(g)1(PROB)f(P()a.fw Resultatskärm 19990401 20020401 GY-350 Ch06/Sw_0310.p65 279 05.3.
Kapitel 7 Datorstyrt algebrasystem och övningsläge (Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS) 7-1 7-2 7-3 7-4 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) Algebraläget Övningsläget Att observera angående algebrasystem 20010102 GY-350 Ch7 Sw.7-1-1~22_0311 281 05.3.
7-1-1 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) 7-1 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) Uppvisa huvudmenyn och välj ikonen CAS för att gå in i läget CAS. Det följande visar tangenterna som kan användas i läget CAS. COPY H-COPY PASTE REPLAY i k Inmatning och uppvisning av data Inmatning i algebraläget sker på den övre delen av skärmen, vilken kallas “inmatningsyta”. Det går att mata in kommandon och uttryck vid den nuvarande markörpositionen.
7-1-2 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) Använd markörtangenterna för att rulla skärmen om resultatet inte ryms på skärmen. k Inmatning av listdata Lista: {element, element, ..., element} • Element bör avskiljas med kommatecken, och hela uppsättningen element bör inneslutas med {vågklamrar}. • Det går att mata in siffervärden och uttryck, ekvationer och olikheter som listelement.
7-1-3 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Inmatning av vektordata Vektor: [komponent, komponent, ..., komponent] • Komponenter bör avskiljas med kommatecken, och hela uppsättningen komponenter bör inneslutas med [raka klamrar]. • Det går att mata in siffervärden och uttryck som vektorkomponenter. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in vektor (1 2 3) !+( [ )b,c,d !-( ] )w k Operationer i algebraläget Det finns två metoder för inmatning i algebraläget.
7-1-4 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Manuell inmatning av formler och parametrar Det går att kombinera funktionsmenyer med tangenterna K och J för att mata in formler och parametrar såsom anges nedan. • 3(EQUA)b(INEQUA) t}/{s s} ... {olikhet} • {>}/{<}/{t • Tangenten K • {∞}/{Abs}/{x!}/{sign} ... {oändlighet}/{absolut värde}/{faktor}/{signumfunktion*1} • {HYP} ...
7-1-5 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Tilldela M till rad 1, spalt 2 hos variabel A när den är tilldelad matrisen 1 2 3 XY Z ah(M)aav(A) !+( [ )b,c!-( ] )w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Återkalla värdet för variabel A när den är tilldelad listan {X, Y, Z} av(A)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Återkalla den första komponenten (A[1]) för variabel A när den är tilldelad vektorn (X Y Z) av(A)!+( [ )b !-( ] )w 20010102 GY-350 Ch7 Sw.7-1-1~22_0311 286 05.3.
7-1-6 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Funktionsminne och grafminne Funktionsminnet medger lagring av funktioner för senare återkallning. Grafminnet medger lagring av grafer. Tryck på tangenten J och mata sedan in grafnamnet.
7-1-7 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Svarsminne (Ans) och kontinuerlig beräkning Svarsminnet och kontinuerlig beräkning kan användas på samma sätt som vid normal beräkning. I algebraläget går det t.o.m. att lagra formler i svarsminnet. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utvidga (X+1)2 och addera resultatet till 2X 1(TRNS)b(expand) (v+b)x)w Fortsättning: +cvw k Repeteringsminne Repeteringsminnet kan användas i inmatningsytan.
7-1-8 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) Poster på uppsättningsskärmen (SET UP) u Angle ... Specificering av enhet för vinkelmätning • {Deg}/{Rad} ... {grader}/{radianer} u Answer Type ... Specificering av resultatintervall • {Real}/{Cplx} ... {reella tal}/{komplexa tal} u Display ... Specificering av visningsformat (enbart för approximation) • {Fix}/{Sci}/{Norm} ...
7-1-9 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Att lagra en beräkningshistoria i lösningsminnet (Save) Uppvisa grundskärmen för lösningsminnet och tryck på 1(SAVE). Tryck på 1(YES) för att lagra beräkningens historia i minnet. Ett tryck på i återgår till lösningsminnets grundskärm. • Ett tryck på 6(NO) istället för 1(YES) återgå till lösningsminnets grundskärm utan att lagra något.
7-1-10 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Uppvisning av lösningsminnet innehåll (Display Memory) Uppvisa grundskärmen för lösningsminnet och tryck på 6(DISP). Detta uppvisar det äldsta uttrycket och resultatet i lösningsminnet. Den undre raden visar uppgiftsnumret. • 6(DISP) kan inte användas när lösningsminnet är tomt på data. • Att visa nästa uppgift Tryck på 6(NEXT). • Att visa föregående uppgift Tryck på 1(BACK).
7-1-11 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) Kommandoreferens för algebra Följande förkortningar används i detta avsnitt. • Exp ... Uttryck (värden, formler, variabler o.dyl.) • Eq ... Ekvation • Ineq ... Olikhet • List ... Lista • Mat ... Matris • Vect ... Vektor Allt som innesluts av klamrar kan utelämnas. u expand Funktion: Utvidgar ett uttryck.
7-1-12 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u solve Funktion: Löser en ekvation. Syntax: solve( Eq [,variabel] [ ) ] solve( {Eq-1,..., Eq-n}, {variabel-1,...,variabel-n} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lös AX + B = 0 för X 1(TRNS)e(solve)av(A)v+ X= al(B)!.(=)aw –B A ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lös den simultana linjära ekvationen 3X + 4Y = 5, 2X – 3Y = – 8 1(TRNS)e(solve)!*( { ) da+(X)+ea-(Y)!.(=)f, ca+(X)-da-(Y)!.
7-1-13 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u trigToExp (trigToE) Funktion: Förvandlar en trigonometrisk eller hyperbolisk funktion till en exponentfunktion. Syntax: trigToExp( {Exp/List/Mat/Vect} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Förvandla cos(iX) till en exponentfunktion ex+ e—x 1(TRNS)f(TRIG)d(trigToE)c!a(i)vw 2 u expToTrig (expToT) Funktion: Förvandlar en exponentfunktion till en trigonometrisk eller hyperbolisk funktion.
7-1-14 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u combine (combin) Funktion: Adderar och reducerar rationella uttryck. Syntax: combine( {Exp/Eq/Ineq/List/Mat/Vect} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Reducera bråktalet (X + 1) / (X + 2) + X (X + 3) X3 + 5X2 + 7X + 1 X+2 1(TRNS)h(combin)(v+b)/ (v+c)+v(v+dw u collect (collct) Funktion: Arrangerar om ett uttryck med fokus på en specifik variabel.
7-1-15 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u cExpand (cExpnd) Funktion: Utvidgar den x:e roten hos imaginära tal. Syntax: cExpand( {Exp/Eq/Ineq/List/Mat/Vect} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utvidga talet 2i 1(TRNS)v(cExpnd)!x( 1+i )c!a(i)w u approx Funktion: Framställer en numerisk approximation av ett uttryck. Syntax: approx( {Exp/Eq/Ineq/List/Mat/Vect} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Erhåll ett siffervärde för 2 1(TRNS)l(approx)!x( )cw 1.
7-1-16 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u diff Funktion: Differentierar ett uttryck. Syntax: diff( {Exp/List} [, variabel, ordning, derivata] [ ) ] diff( {Exp/List}, variabel [, ordning, derivata] [ ) ] diff( {Exp/List}, variabel, ordning [, derivata] [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Differentiera X6 med hänsyn till X 6X5 2(CALC)b(diff)vMgw • X utgör grundvariabel om ingen variabel specificeras. • 1 utgör grundordning om ingen ordning specificeras. u∫ Funktion: Integrerar ett uttryck.
7-1-17 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) uΣ Funktion: Beräknar en summa. Syntax: Σ( {Exp/List}, variabel, startvärde, slutvärde [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna summan då värdet av X in X2 ändras från X = 1 t.o.m. X = 10 2(CALC)e(Σ)vx,v,b,baw 385 uΠ Funktion: Beräknar en produkt. Syntax: Π( {Exp/List}, variabel, startvärde, slutvärde [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna produkten då värdet av X in X2 ändras från X = 1 t.o.m.
7-1-18 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u tanLine (tanLin) Funktion: Returnerar uttrycket för en tangentlinje. Syntax: tanLine( {Exp/List}, variabel, variabelvärde vid tangentpunkt [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm uttrycket för en linje tangent med X3 när X = 2 2(CALC)i(tanLin)vMd,v,cw 12X – 16 u denominator (den) Funktion: Drar ut nämnaren ur ett bråktal.
7-1-19 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u lcm Funktion: Erhåller den minsta gemensamma multipeln av två uttryck. Syntax: lcm( {Exp/List}, {Exp/List} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Erhåll den minsta gemensamma multipeln av X2 – 1 och X2 + 2X – 3 2(CALC)l(lcm)vx-b, X3 + 3X2 – X – 3 vx+cv-dw u rclEqn Funktion: Återkallar minnesinnehåll i flera eqn. Syntax: rclEqn( minnesnummer [ , ...
7-1-20 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u exchange (exchng) Funktion: Kastar om den högra och vänstra sidans uttryck. Syntax: exchange( {Eq/Ineq/List} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Kasta om den vänstra och högra sidans uttryck hos 3 > 5X – 2Y 3(EQUA)f(exchng)d3(EQUA)b(INEQUA)b(>) fa+(X)-ca-(Y)w 5X – 2Y < 3 u eliminate (elim) Funktion: Tilldelar ett uttryck till en variabel.
7-1-21 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u absExpand (absExp) Funktion: Delar ett uttryck innehållande ett absolut värde i två olika uttryck. Syntax: absExpand( {Eq/Ineq} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Dra bort det absoluta värdet från | 2X – 3 | = 9 3(EQUA)j(absExp)K5(Abs)( 2X – 3 = 9 cv-d)!.(=)jw or 2X – 3 = – 9 2 1 u andConnect (andCon) Funktion: Sammanbinder två olikheter till ett enskilt uttryck.
7-1-22 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u clear (clrVar) Funktion: Tömmer innehållet i specifik ekvation (A till Z, r, θ ).*1 Syntax: clear( variabel [ ) ] clear( {variabellista} [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera innehållet i variabel A 6(g)1(CLR)b(clrVar)av(A)w { } ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera innehållet i variabel X, Y och Z 6(g)1(CLR)b(clrVar)!*( { )a+(X), a-(Y),aa(Z)!/( } )w { } u clearVarAll (VarAll) Funktion: Raderar innehållet i alla 28 variabler (A till Z, r, θ).
7-1-23 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Kommandon för listräkning [OPTN]-[LIST] u Dim Funktion: Returnerar måttet för en lista. Syntax: Dim List ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm måttet för listan {1, 2, 3} K1(LIST)b(CALC)b(Dim)!*( { )b,c,d !/( } )w 3 u Min Funktion: Returnerar minimivärdet för ett uttryck eller elementen i en lista.
7-1-24 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Max Funktion: Returnerar maximivärdet för ett uttryck eller elementen i en lista.
7-1-25 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm medelvärdet av elementen i listan {1, 2, 3} när deras frekvenser är {3, 2, 1} K1(LIST)b(CALC)e(Mean)!*( { )b,c,d !/( } ),!*( { )d,c,b!/( } )w 5 3 u Median Funktion: Returnerar medianvärdet av elementen i en lista. Syntax: Median( List [ ) ] Median( List, List [ ) ] Listan får enbart innehålla värden eller matematiska uttryck. Ekvationer och olikheter är ej tillåtna.
7-1-26 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Prod Funktion: Returnerar produkten av elementen i en lista. Syntax: Prod List Listan får enbart innehålla värden eller matematiska uttryck. Ekvationer och olikheter är ej tillåtna. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm produkten av elementen i listan {2, 3, 4} K1(LIST)b(CALC)h(Prod)!*( { )c,d,e !/( } )w 24 u Cuml Funktion: Returnerar den kumulativa frekvensen av elementen i en lista.
7-1-27 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u A List Funktion: Returnerar en lista vars element utgör skillnader mellan elementen i en annan lista. Syntax: A List List Listan får enbart innehålla värden eller matematiska uttryck. Ekvationer och olikheter är ej tillåtna.
7-1-28 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Seq Funktion: Framställer en lista i enlighet med ett uttryck för sifferfrekvens. Syntax: Seq( Exp, variabel, startvärde, slutvärde, [inkrement] [ ) ] Ett inkrement på 1 används om du ej specificerar ett inkrement.
7-1-29 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u SortA Funktion: Sorterar elementen i en lista i stigande ordning. Syntax: SortA( List [ ) ] Listan får enbart innehålla värden eller matematiska uttryck. Ekvationer och olikheter är ej tillåtna. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Sortera elementen i listan {1, 5, 3} i stigande ordning K1(LIST)c(CREATE)e(SortA)!*( { )b,f,d !/( } )w { 1, 3, 5 } u SortD Funktion: Sorterar elementen i en lista i fallande ordning.
7-1-30 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u List→Mat (L→Mat) Funktion: Omvandlar listor till en matris. Syntax: List→Mat( List [ , ... ,List ] [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Omvandla listan {3, 5} och listan {2, 4} till en matris K1(LIST)d(LIST→)b(L→Mat)!*( { )d,f 3 2 !/( } ),!*( { )c,e!/( } )w 5 4 u List→Vect (L→Vect) Funktion: Omvandlar en lista till en vektor.
7-1-31 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Kommandon för matrisräkning [OPTN]-[MAT] u Dim Funktion: Returnerar måttet för en matris. Syntax: Dim Mat ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm måttet för matrisen nedan 1 2 3 4 5 6 K2(MAT)b(CALC)b(Dim)!+( [ )!+( [ ) b,c,d!-( ] )!+( [ )e,f,g !-( ] )!-( ] )w { 2, 3 } u Det Funktion: Returnerar determinanten för en matris.
7-1-32 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u EigVc Funktion: Returnerar egenvektorn för en matris. Syntax: EigVc Mat ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm egenvektorn för matrisen nedan 3 4 1 3 K2(MAT)b(CALC)e(EigVc) !+( [ )!+( [ )d,e !-( ] )!+( [ ) [ 0.894427191 – 0.894427191 ] b,d!-( ] )!-( ] )w [ 0.4472135955 0.4472135955 ] Egenvektorer staplas vertikalt på skärmen.
7-1-33 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Rref Funktion: Returnerar den reducerade radgrupperingsformen för en matris. Syntax: Rref Mat ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm den reducerade radgrupperingsformen för matrisen nedan –2 –2 0 –6 1 –1 9 –9 –5 2 4 –4 K2(MAT)b(CALC)g(Rref)!+( [ )!+( [ ) -c,-c,a,-g!-( ] )!+( [ ) b,-b,j,-j!-( ] ) 66 71 147 0 1 0 71 62 0 0 1– 71 1 0 0 !+( [ )-f,c,e,-e !-( ] )!-( ] )w u Ref Funktion: Returnerar radgrupperingsformen för en matris.
7-1-34 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u LU Funktion: Returnerar undre/övre lösning för en matris. Syntax: LU( Mat, undre minne, övre minne) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm den undre/övre lösningen för matrisen nedan 6 12 18 5 14 31 3 8 18 Den undre matrisen tilldelas variabel A, medan den övre matrisen tilldelas variabel B.
7-1-35 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Augment (Augmnt) Funktion: Kombinerar två matriser. Syntax: Augment( Mat, Mat [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Kombinera de två matriserna nedan 1 2 3 4 5 7 6 8 K2(MAT)c(CREATE)c(Augmnt)!+( [ )!+( [ ) b,c!-( ] )!+( [ )d,e !-( ] )!-( ] ),!+( [ )!+( [ ) f,g!-( ] )!+( [ )h,i 1 2 5 6 !-( ] )!-( ] )w 3 4 7 8 u Identify (Ident) Funktion: Skapar en identitetsmatris.
7-1-36 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Skapa en matris på 2 × 3, varav samtliga uppgifter är X K2(MAT)c(CREATE)e(Fill)v,c,dw X X X X X X u SubMat Funktion: Drar ut en specifik del av en matris till en ny matris.
7-1-37 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Diag Funktion: Drar ut de diagonala elementen i en matris. Syntax: Diag Mat ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Dra ut de diagonala elementen i matrisen nedan 1 2 3 4 K2(MAT)c(CREATE)g(Diag)!+( [ )!+( [ ) b,c!-( ] )!+( [ )d,e !-( ] )!-( ] )w [ 1, 4 ] u Mat→List (M→List) Funktion: Omvandlar en specifik spalt i en matris till en lista.
7-1-38 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Swap Funktion: Kastar om två rader i en matris. Syntax: Swap Mat, radnummer 1, radnummer 2 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Byt plats för rad 1 och rad 2 i följande matris 1 2 3 4 K2(MAT)e(ROW)b(Swap)!+( [ )!+( [ ) b,c!-( ] )!+( [ )d,e 3 4 !-( ] )!-( ] ),b,cw 1 2 u `Row Funktion: Returnerar den skalära produkten av en rad i en matris.
7-1-39 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Row+ Funktion: Adderar en rad i en matris till en annan rad. Syntax: Row+( Mat, radnummer 1, radnummer 2 [ ) ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Addera rad 1 i matrisen nedan till rad 2 1 2 3 4 K2(MAT)e(ROW)e(Row+)!+( [ ) !+( [ )b,c!-( ] )!+( [ ) 1 2 d,e!-( ] )!-( ] ),b,cw 4 6 20010102 GY-350 Ch7 Sw.7-1-23~_0308.p65 320 05.3.
7-1-40 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) k Kommandon för vektorräkning [OPTN]-[VECT] u Dim Funktion: Returnerar måttet för en vektor. Syntax: Dim Vect ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Bestäm måttet för vektorn (1 2 3) K3(VECT)b(CALC)b(Dim)!+( [ )b,c,d !-( ] )w 3 u CrossP Funktion: Returnerar korsprodukten av två vektorer.
7-1-41 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u UnitV Funktion: Normaliserar en vektor. Syntax: UnitV Vect ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Normalisera vektor (1 2 3) K3(VECT)b(CALC)f(UnitV) !+( [ )b,c,d 14 14 3 14 14 , 7 , 14 !-( ] )w u Angle Funktion: Rerturnerar vinkeln som bildas av två vektorer.
7-1-42 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem) u Vect→List (V→List) Funktion: Omvandlar en vektor till en lista. Syntax: Vect→List Vect ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Omvandla vektor (3 2) till en lista K3(VECT)d(VECT→)b(V→List)!+( [ )d,c !-( ] )w { 3, 2 } u Vect→Mat (V→Mat) Funktion: Omvandlar vektorer till en matris. Syntax: Vect→Mat( Vect [, ...
7-2-1 Algebraläget 7-2 Algebraläget Läget CAS ger dig automatiskt enbart slutresultatet. Algebraläget, å andra sidan, ger dig delresultat vid ett antal steg längs vägen. Välj ikonen ALGEBRA på huvudmenyn för att gå in i algrabraläget. Skärmarna i detta läge är desamma som i läget CAS. Även operationerna i algebraläget är desamma som i läget CAS, förutom ett antal begränsningar. Nedanstående kommandon är dessutom tillgängliga enbart i algebraläget.
7-3-1 Övningsläget 7-3 Övningsläget Välj ikonen TUTOR på huvudmenyn för att gå in i övningsläget. k Övningsläget flöde 1. Specificera uttryckstyp. 2. Definiera uttrycket. 3. Specificera lösningsläge. k Specificering av uttryckstyp En meny över följande uttryckstyper visas när du går in i övningsläget.
7-3-2 Övningsläget Följande formler är tillgängliga för varje uttryckstyp.
7-3-3 Övningsläget k Att definiera uttrycket I detta steg ska du specificera koefficienter och definiera uttrycket. En av följande metoder kan väljas för att specificera koefficienter. • {RAND} ... {slumpmässig framställning av koefficienter} • {INPUT} ... {tangentinmatning av koefficienter} • {SMPL} ... {val av koefficienter från stickprov} • {SEED} ...
7-3-4 Övningsläget k Specificering av lösningsläge Ett av följande lösningslägen kan väljas för det visade uttrycket. • {VRFY} ... {Bekräftelseläge} I detta läge kan du mata in en lösning för att bekräfta om den är korrekt eller ej. Det utgör ett bra sätt att kontrollera manuellt framställda lösningar. • {MANU} ... {Manuellt läge} I detta läge matar du manuellt in algebrakommandon, förvandlar uttrycket och beräknar ett resultat. • {AUTO} ...
7-3-5 Övningsläget Du kan trycka på 4(MANU) för att ändra det till manuella läget eller på 5(AUTO) för att ändra till det automatiska läget. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lös 4X = 8 i bekräftelseläget (Linjär ekvation)(AX = B) 2(INPUT)ewiw6(EXE) 4(VRFY)cw 6(JUDG) 19990401 GY-350 Ch7 Sw.7-2~7-4_0310.p65 329 05.3.
7-3-6 Övningsläget k Manuellt läge Tryck på 5(MANU) för att gå in i det manuella läget. Liksom i algebraläget delas skärmen upp i en inmatningsyta och en visningsyta. Det innebär att du kan välja algebrakommandon från funktionsmenyn, förvandla uttrycket och sedan lösa det. Operationen är densamma som i algebraläget. Efter att ha erhållit resultatet kan du trycka på 5(JUDG) för att bestämma om det är korrekt. • {DISP} ... Bestämmer om uttrycket i visningsytan är en korrekt lösning. • {Identi} ...
7-3-7 Övningsläget ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 4X2 = 16 True (X = 2, X = – 2) Förutom “TRUE” (sant) kan även meddelandena nedan dyka upp som resultat av bekräftelsen. “CAN NOT JUDGE” (kan ej bedöma) visas i det manuella läget, medan de övriga meddelanden visas i både bekräftelseläget och det manuella läget. 20010102 19990401 GY-350 Ch7 Sw.7-2~7-4_0310.p65 331 05.3.
7-3-8 Övningsläget k Automatiskt läge Tryck på 6(AUTO) för att gå in i det automatiska läget. I läget för simultanekvationer måste du också välja SBSTIT(substitutionsmetod) eller ADDSU (addition/subtraktionsmetod). Substitutionsmetoden förvandlar först ekvationen till formatet Y = aX + b och ersätter sedan aX + b med Y*1 i den andra ekvationen. Addition/subtraktionsmetoden multiplicerar uttryckets båda sidor med samma värde för att isolera koefficient X (eller Y).
7-4-1 Att observera angående algebrasystem 7-4 Att observera angående algebrasystem • Det ursprungliga uttrycket kvarblir på skärmen om en algebraoperation av någon anledning inte kan utföras. • En algebraoperation kan ta lång tid att verkställa. Det är alltså inte fel på enheten om det tar tid innan resultatet visas. • Ett uttryck kan uppvisas i flera olika format. Du bör därför inte förutsätta att uttrycket är fel om det ter sig annorlunda än förväntat.
Kapitel 8 Programmering 8-1 8-2 8-3 8-4 8-5 8-6 8-7 8-8 Grundläggande programmeringssteg Funktionstangenter i programläget Redigering av programinnehåll Filhantering Kommandoreferens Användning av beräkningsfunktioner i program Kommandolista för programläget Programbibliotek Enheten är försedd med ett minne på cirka 144 kbyte. • Det går att kontrollera förbrukad och återstående minnesmängd genom att gå in i läget SYSTEM från huvudmenyn och sedan trycka på 1(Mem).
8-1-1 Grundläggande programmeringssteg 8-1 Grundläggande programmeringssteg Beskrivning Kommandon och beräkningar verkställs i ordningsföljd, på samma sätt som vid manuell beräkning av flersatsformler. Uppsättning 1. Gå in i läget PRGM från huvudmenyn. En programlista dyker upp på skärmen. Valt programområde (använd f och c för att flytta) Filerna är förtecknade i alfabetisk ordning enligt namnen. Tillvägagångssätt 2. Registrera ett filnamn. 3. Mata in programmet. 4. Kör programmet.
8-1-2 Grundläggande programmeringssteg ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Beräkna yta (cm2) och volym (cm3) för tre reguljära oktaedrar när längden för en sida är 7, 10 respektive 15 cm Lagra beräkningsformeln under filnamnet OCTA. Följande formler används för att beräkna ytan S och volymen V för en reguljär oktaeder för vilken längden på en sida A är känd.
8-2-1 Funktionstangenter i programläget 8-2 Funktionstangenter i programläget • {NEW} ... {nytt program} u Vid registrering av ett filnamn • {RUN}/{BASE} ... programinmatning för {allmän beräkning}/{talbas} • {Q Q} ... {registrering av lösenord} • {SYBL} ... {symbolmeny} u Vid inmatning av ett program —— 1(RUN) … grund • {JUMP} ... {överst}/{underst} i programmet • {SRC} ... {sökning} • {MAT}/{STAT}/{LIST}/{GRPH}/{DYNA}/{RECR} ...
8-2-2 Funktionstangenter i programläget u Vid inmatning av ett program —— 2(BASE)*1 • {JUMP}/{SRC} • {d~o} ... inmatning av {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde • {LOG} ... {logiska operatörer} • {DISP} ... omvandling av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde • {SYBL} ... {symbolmeny} • Ett tryck på !J(PRGM) visar följande programmeny. • {Prog}/{JUMP}/{?}/{^ ^} • {= ≠ <} ... {logisk operatörmeny} • {:} .........
8-3-1 Redigering av programinnehåll 8-3 Redigering av programinnehåll k Avlusning av program Ett problem som gör att ett program inte körs på rätt sätt kallas en “lus”, och processen att avlägsna sådana problem kallas “avlusning”. Ett av följande tecken tyder på att ditt program har drabbats av en lus och kräver avlusning.
8-3-2 Redigering av programinnehåll k Användning av ett existerande program för att skapa ett nytt program Ibland går det att mata in ett nytt program genom att använda ett existerande program som bas. Återkalla det existerande programmet, utför önskade ändringar och starta körning. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Använd programmet OCTA (sidan 8-1-2) för att skapa ett program som beräknar yta (cm2) och volym (cm3) för en reguljär tetraeder när längden för en sida är 7, 10 och 15 cm Använd TETRA som filnamn.
8-3-3 Redigering av programinnehåll Redigera nu OCTA för att framställa programmet TETRA. 1. Redigera programnamnet. 6(g)2(REN)ATETRAw 2. Redigera programinnehållet. 2(EDIT) eeeeDD cdDbc i 3. Försök köra programmet. 1(EXE) eller w hw(Värde av A) w w wbaw w w wbfw w 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.335~_0308.p65 342 05.3.
8-3-4 Redigering av programinnehåll k Datasökning inuti ett program ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Sök efter bokstaven “A” i programmet OCTA 1. Återkalla programmet. 2. Tryck på 2(SRC) eller w och mata in datan du vill finna. 2(SRC) av(A) 3. Tryck på w för att starta sökning. Programinnehållet visas på skärmen med markören placerad vid den första förekomsten av den specificerade datan.*1 4. Vart tryck på w eller 1(SRC) gör att markören hoppar till nästa ställe där den specificerade datan förekommer.
8-4-1 Filhantering 8-4 Filhantering k Sökning efter en fil u Filsökning via det första tecknet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd sökning via det första tecknet för att hitta programmet benämnt OCTA 1. Uppvisa programlistan på skärmen, tryck på 6(g)1(SRC) och mata in de första tecknen i filen du vill hitta. 6(g)1(SRC) OCT 2. Tryck på w för att starta sökning. • Namnet som inleds med de angivna tecknen framhävs.
8-4-2 Filhantering k Redigering av filnamn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra namnet på en fil från TRIANGLE till ANGLE 1. Uppvisa programlistan på skärmen, använd f och c för att framhäva filen vars namn du vill redigera och tryck på 6(g)2(REN). 2. Utför de önskade ändringarna. DDD 3. Tryck på w för att registrera det nya namnet och återgå till programlistan. Programlistan sorteras om i enlighet med det ändrade filnamnet. k Radering av program u Att radera ett specifikt program 1.
8-4-3 Filhantering u Att radera alla program 1. Uppvisa programlistan på skärmen och tryck på 5(DEL·A). 2. Tryck på w(Yes) för att radera alla program i listan eller på i(No) om du vill avbryta utan att radera något. • Det går att radera alla program även genom att gå in i läget SYSTEM från huvudmenyn och sedan trycka på 1(Mem) för att visa skärmen för minneshantering. Se “9-2 Minnesoperationer” för närmare detaljer.
8-4-4 Filhantering 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet. Mata sedan in själva innehållet i programmet. 4. Tryck efter inmatning av programmet på !i(QUIT) för att lämna programfilen och återgå till programlistan. Filer som är skyddade av lösenord anges med en asterisk till höger om filnamnet. k Återkallning av ett lösenordsskyddat program ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Återkalla filen benämnd AREA som skyddas av lösenordet CASIO 1.
8-5-1 Kommandoreferens 8-5 Kommandoreferens k Kommandoindex Break ............................................................................................................... 8-5-6 ClrGraph ....................................................................................................... 8-5-11 ClrList ............................................................................................................ 8-5-11 ClrMat ............................................................................
8-5-2 Kommandoreferens Följande konvenanser används i detta avsnitt för att beskriva olika kommandon. Felstilstext .................... Faktiska kommandon och andra uppgifter som alltid måste matas in skrivs med fetstil. {Vågparentes} .............. Vågparenteser används för att innesluta ett antal poster varav en måste väljas vid inmatning av kommandot. Mata dock inte in själva vågparenteserna vid inmatning av ett kommando. [Klamrar] ...................... Klamrar används för att innesluta valfria poster.
8-5-3 Kommandoreferens ^ (Resultatkommando) Funktion: Visar ett delsresultat under programkörning. Beskrivning: • Detta kommando stoppar programkörningen tillfälligt och visar bokstavstext eller räkneresultatet fram till kommandot. • Resultatkommandon bör användas i lägen där du normalt sett trycker på tangenten w under manuella beräkningar. : (Flersatskommando) Funktion: Sammanbinder två satser för sekvenskörning utan stopp.
8-5-4 Kommandoreferens k Programkommandon (COM) If~Then~(Else~)IfEnd Funktion: Satsen Then körs endast om villkoret If är sant (ej noll). Satsen Else körs om villkoret If är falskt (0). Satsen IfEnd körs alltid efter antingen satsen Then eller Else.
8-5-5 Kommandoreferens Beskrivning: • Grundläggande stegvärde är 1. • Om du gör startvärdet mindre än slutvärdet och specificerar ett positivt stegvärde kommer kontrollvariabeln att öka vid varje körning. Om du gör startvärdet större än slutvärdet och specificerar ett negativt stegvärde kommer kontrollvariabeln att minska vid varje körning. Do~LpWhile Funktion: Detta kommando repeterar specifika kommandon så länge dess villkor är sant (ej noll).
8-5-6 Kommandoreferens While~WhileEnd Funktion: Detta kommando repeterar specifika kommandon så länge dess villkor är sant (ej noll). Syntax: While sifferuttryck _ : ^ _ : ^ WhileEnd Parametrar: uttryck Beskrivning: • Detta kommando repeterar kommandon som innefattas i slingan så länge dess villkor är sant (ej noll). När villkoret blir falskt (0) fortsätter körningen från satsen som följer satsen WhileEnd.
8-5-7 Kommandoreferens Prog Funktion: Detta kommando specificerar körning av ett annat program som subrutin. I läget RUN • MAT kör kommandot ett nytt program. Syntax: Prog “Filnamn” Exempel: Prog ”ABC” Beskrivning: • Även om kommandot återfinns inuti en slinga kommer dess körning att omedelbart avbryta slingan och starta subrutinen. • Kommandot kan användas nödvändigt antal gånger i ett huvudprogram för att återkalla oberoende subrutiner för specifika uppgifter.
8-5-8 Kommandoreferens Return Funktion: Detta kommando återvänder från en subrutin. Syntax: Return Beskrivning: Körning av kommandot Return i ett huvudprogram avbryter programkörningen. Körning av kommandot Return i en subrutin avslutar subrutinen och återgår till programmet varifrån du hoppade till subrutinen. Stop Funktion: Detta kommando avslutar körning av ett program. Syntax: Stop Beskrivning: • Detta kommando stoppar körningen av ett program.
8-5-9 Kommandoreferens k Hoppkommandon (JUMP) Dsz Funktion: Detta kommando utgör en hoppräkning som minskar kontrollvariabelns värde med 1 och sedan hoppar om variabelns nuvarande värde är noll. Syntax: Varibelvärde G 0 Dsz : Variabelvärde = 0 _ : ^ Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Dsz B : Minskar värdet som tilldelats variabel B med 1. Beskrivning: Detta kommando minskar kontrollvariabelns värde med 1 och testar (kontrollerar) det sedan.
8-5-10 Kommandoreferens Goto~Lbl Funktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till ett specifikt ställe. Syntax: Goto ~ Lbl Parametrar: märkesnamn: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ) Beskrivning: • Detta kommando består av två delar: Goto n (där n är en parameter såsom anges ovan) och Lbl n (där n är parametern som Goto n hänvisar till). Kommandot gör att programkörningen hoppar till Lbl-satsen vars n parameter matchar det som specificeras av Goto-satsen.
8-5-11 Kommandoreferens Isz Funktion: Detta kommando utgör en hoppräkning som ökar kontrollvariabelns värde med 1 och sedan hoppar om variabelns nuvarande värde är noll. Syntax: Varibelvärde G 0 Isz : Variabelvärde = 0 _ : ^ Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Isz A : Ökar värdet som tilldelats variabel A med 1. Beskrivning: Detta kommando ökar kontrollvariabelns värde med 1 och testar (kontrollerar) det sedan.
8-5-12 Kommandoreferens ClrText Funktion: Detta kommando tömmer textskärmen. Syntax: ClrText Beskrivning: Kommandot raderar texten på skärmen under programkörning. ClrMat Funktion: Detta kommando raderar matrisdata. Syntax: ClrMat ClrMat Parametrar: matrisnamn: A till Z, Ans Beskrivning: Kommandot raderar datan i matrisen specificerad för “matrisnamn”. All matrisdata raderas om inget specificeras för “matrisnamn”.
8-5-13 Kommandoreferens DrawFTG-Con, DrawFTG-Plt Inga parametrar Funktion: Detta kommando använderna värdena i en framställd tabell för att rita en graf över en funktion. Beskrivning: • Kommandot ritar en funktionsgraf i enlighet med de gällande villkoren. • DrawFTG-Con framställer en sammanbunden graf, medan DrawFTG-Plt framställer en punkttypsgraf. DrawGraph Inga parametrar Funktion: Detta kommando ritar en graf. Beskrivning: • Kommandot ritar en graf i enlighet med de gällande villkoren.
8-5-14 Kommandoreferens DrawRΣ-Con, DrawRΣ-Plt Inga parametrar Funktion: Dessa kommandon använder värden i en framställd tabell för att rita ett rekursionsuttryck där Σan(Σbn eller Σcn) fungerar som vertikal axel och n som horisontell axel. Beskrivning: • Dessa kommandon ritar ett rekursionsuttryck i enlighet med de gällande villkoren där Σan(Σbn eller Σcn) fungerar som vertikal axel och n som horisontell axel. • DrawRΣ-Con framställer en sammanbunden graf, medan DrawRΣ-Plt framställer en punkttypsgraf.
8-5-15 Kommandoreferens k Inmatning/resultatkommandon (I/O) Getkey Funktion: Detv∞Pkommando returnerar koden som motsvarar den senast intryckta tangenten. Syntax: Getkey Beskrivning: • Detta kommando returnerar koden som motsvarar den senast intryckta tangenten.
8-5-16 Kommandoreferens Locate Funktion: Detta kommando visar alfanumeriska tecken vid ett specifikt ställe på textskärmen.
8-5-17 Kommandoreferens Receive ( / Send ( Funktion: Detta kommando mottager data från och sänder data till en ansluten enhet. Syntax: Receive () / Send () Beskrivning: • Detta kommando mottager data från och sänder data till en ansluten enhet. • Följande typer av data kan mottagas (sändas) med detta kommando.
8-5-18 Kommandoreferens k Relationsoperatörer för villkorligt hopp (REL) =, G, >, <, ≥, ≤ Funktion: Dessa relationsoperatörer används i kombination med kommandot för villkorligt hopp. Syntax: Parametrar: vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ), sifferkonstant, variabeluttryck (t.ex. A × 2) relationsoperatör: =, G, >, <, ≥, ≤ 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.348~_0310.p65 365 05.3.
8-6-1 Användning av beräkningsfunktioner i program 8-6 Användning av beräkningsfunktioner i program k Textvisning Det går att inkludera text i ett program genom att innesluta den med citationstecken. Sådan text visas på skärmen under programkörning, så du kan lägga till märken för att mata in uppmaningar och resultat. Program På skärmen ”CASIO” CASIO ?→X ? ”X =” ? → X X=? • Om texten följs av en beräkningsformel ska du lägga in ett resultatkommando (^) mellan texten och beräkningen.
8-6-2 Användning av beräkningsfunktioner i program `Row) u Att beräkna skalär multiplikation (` ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i matrisen i Exempel 1 genom att multiplicera med 4 Följande syntax gäller för användning i detta program. `Row 4, A, 2_ Rad Matrisnamn Multiplikator Mat A Körning av programmet framställer följande resultat.
8-6-3 Användning av beräkningsfunktioner i program u Att addera två rader (Row+) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 4 Addera rad 2 till rad 3 i matrisen i Exempel 1 Följande syntax gäller för användning i detta program. Row+ A, 2, 3_ Radnummer att addera till Radnummer att addera Matrisnamn Mat A Körning av programmet framställer följande resultat. k Användning av graffunktioner i ett program Det går att inkludera graffunktioner i ett program för att rita komplexa grafer och lägga grafer ovanpå varandra.
8-6-4 Användning av beräkningsfunktioner i program u Syntax för övriga graffunktioner • V-Window View Window , , , , , , , , StoV-Win ............... Yta: 1 till 6 RclV-Win ............... Yta: 1 till 6 • Zoom Factor , ZoomAuto ........... Ingen parameter • Pict StoPict ....................... Yta: 1 till 20 RclPict .......................
8-6-5 Användning av beräkningsfunktioner i program k Användning av dynamiska graffunktioner i ett program Användning av dynamiska graffunktioner i ett program möjliggör upprepade dynamiska grafoperationer. Specificera den dynamiska grafens intervall inuti ett program på följande sätt.
8-6-6 Användning av beräkningsfunktioner i program k Användning av tabell & graffunktioner i ett program Funktionerna för tabell & graf i ett program kan framställa siffertabeller och utföra grafritning. Nedanstående typer av syntax ska användas vid programmering av tabell & graffunktioner.
8-6-7 Användning av beräkningsfunktioner i program k Användning av tabell & graffunktioner för rekursion i ett program Införliva tabell & graffunktioner för rekursion i ett program för att kunna framställa siffertabeller och utföra grafritning. Nedanstående typer av syntax ska användas vid programmering av tabell & graffunktioner för rekursion. • Inmatning av rekursionsformel an+1 Type_ .... Specificerar rekursionstyp.
8-6-8 Användning av beräkningsfunktioner i program Programexempel View Window 0, 1, 1, –0.2, 1, 1_ 1 1 63gc 3bc 3 3bd 4 J62cb 5 2cc 6 2cd 7 2cC 8 !J662fb 9 2fci 0 63bd an+1 Type_ 2 3 n+1 2 ”–3 an2 + 3 an” → a _ 4 0 → R Start_ 5 6 → R End_ 6 0.01 → a0_ 7 0.01 → an Start_ 8 DispR-Tbl^ 9 DrawWeb an+1, 30 0 Körning av programmet framställer följande resultat.
8-6-9 Användning av beräkningsfunktioner i program k Användning av funktionen för lösningsräkning i ett program Följande syntax gäller för användning av lösningsfunktionen i ett program. Solve( f(x), n, a, b) Övre gräns Nedre gräns Ursprungligt uppskattat värde Programexempel K4h 1 1 Solve( 2X2 + 7X – 9, 1, 0, 1) • I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z, r, θ) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln tillämpas i beräkningen.
8-6-10 Användning av beräkningsfunktioner i program Grafvillkoren som krävs beror på graftyp. Se “Ändring av grafparametrar” (sidan 6-1-2). • Det följande är en typisk specificering av grafvillkor för ett punktdiagram eller xy linjegraf. S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _ När det gäller en xy linjegraf ska du ersätta “Scatter” ovan med “xyLine”. • Det följande är en typisk specificering av grafvillkor för en graf över normal sannolikhet.
8-6-11 Användning av beräkningsfunktioner i program • Det följande är en typisk specificering av grafvillkor för en sinusregressionsgraf. S-Gph1 DrawOn, Sinusoidal, List 1, List 2 _ • Det följande är en typisk specificering av grafvillkor för en logistisk regressionsgraf.
8-6-12 Användning av beräkningsfunktioner i program • Statistikräkning med parade variabler 1 2-Variable List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) 1 4gc • Statistikräkning med regression 1 LinearReg List 1, List 2, List 3 Beräkningstyp* Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) 1 4gd * En av de följande kan specificeras som beräkningstyp. LinearReg .......... linjär regression Med-MedLine .... median-medianräkning QuadReg ..........
8-7-1 Kommandolista för programläget 8-7 Kommandolista för programläget RUN Program GRPH SelOn G_SelOn_ Tangent [OPTN] SelOff G_SelOff_ Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando nPr P LIST Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando MAT STAT List List_ nCr C Dim Dim_ Ran# Ran#_ Param ParamTYPE Seq Seq( P( P( X=c X=cTYPE Min Min( Q( Q( S-GPH S-Gph1 S-Gph1_ Y> Y>Type Max Max( R( R( S-Gph2 S-Gph2_ Y< Y Y≥Type Median Median( sinh sinh_ Y< Y≤Type
8-7-2 Kommandolista för programläget Tangent [VARS] x1 x1 Tangent [SHIFT] [VARS] (PRGM) Tangent [CTRL] [F3] (SET UP) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando y1 y1 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando V-WIN Xmin Xmin x2 x2 Prog Prog_ ANGL Deg Deg Xmax Xmax y2 y2 JUMP Lbl Lbl_ Rad Rad Xscale Xscl x3 x3 Goto Goto_ Gra Gra Xdot Xdot y3 y3 lsz lsz_ Fix Fix_ Ymin Ymin GRPH Yn Y Dsz Dsz_ Sci Sci_ Ymax Ymax rn r ? ? Norm Norm Yscale Yscl Xtn
8-7-3 Kommandolista för programläget BASE Program Tangent [SHIFT] [OPTN] (V-Window) Tangent [CTRL] [F3] (SET UP) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando V-Win ViewWindow_ d~o d d Dec Dec Sto StoV-Win_ h h Hex Hex Rcl RclV-Win_ b b Bin Bin o o Oct Oct Neg Neg_ Not Not_ and and or or xor xor xnor xnor 'Dec 'Dec 'Hex 'Hex 'Bin 'Bin 'Oct 'Oct LOG DISP Tangent [SHIFT] [VARS] (PRGM) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando P
8-8-1 Programbibliotek 8-8 Programbibliotek • Kontrollera alltid hur många byte återstående minne som förekommer innan du startar programmering. Programnamn Primfaktorisering Beskrivning Detta program dividerar kontinuerligt ett naturligt tal med faktorer tills alla dess primfaktorer framställs. Syfte Detta program accepterar inmatning av det naturliga talet A och dividerar det med B (2, 3, 5, 7, ...) för att finna primfaktorerna för A.
8-8-2 Programbibliotek egcw w ww w 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 382 05.3.
8-8-3 Programbibliotek Programnamn Aritmetisk-geometrisk sekvensdifferentiering Beskrivning Efter inmatning av sekvenstermerna 1, 2 och 3 bestämmer detta program huruvida det är en aritmetisk sekvens eller geometrisk sekvens baserat på skillnader och förhållanden mellan termerna. Syfte Detta program bestämmer huruvida en specifik sekvens är en aritmetisk sekvens eller en geometrisk sekvens. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 ○ ○ ○ ○ ○ 5, 10, 15, ... Aritmetisk sekvens Exempel 2 5, 10, 20, ...
8-8-4 Programbibliotek Exempel 1 Exempel 2 fw fw baw baw bf ca w w 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 384 05.3.
8-8-5 Programbibliotek Programnamn Ellips Beskrivning Detta program visar en siffertabell över följande värden baserat på inmatning av fokusar för en ellips, summan av avståndet mellan geometriska orter och fokusar och ökningssteget (stegstorlek) för X.
8-8-6 Programbibliotek d wba wb w wua 19990401 19991201 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 386 05.3.
8-8-7 Programbibliotek Programnamn Rotation Beskrivning Detta program ritar en vinkel vid koordinaten som definieras av en inmatad toppunkt (spets) och roterar sedan till specificerad vinkel runt toppunkten. Syfte Detta program demonstrerar koordinatomvandling med hjälp av en matris. Viktigt! Ställ in Deg (grader) som vinkelenhet för detta program. 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 387 05.3.
8-8-8 Programbibliotek dw fcde fcde ww wwfcde daw wwfcde ww 19990401 19991201 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 388 05.3.
8-8-9 Programbibliotek Programnamn Inre vinklar och yta hos en triangel Beskrivning Detta program beräknar de inre vinklarna och ytan hos en triangel såsom definierat av inmatade koordinater för vinklarna A, B och C. Syfte Detta program beräknar de inre vinklarna och ytan hos en triangel såsom definierat av koordinater för vinklarna A, B och C. Viktigt! Inmatning av samma koordinater för två av de tre vinklarna (A, B, C) orsakar fel. 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 389 05.3.
8-8-10 Programbibliotek b awaw bwaw aw9d w 19990401 GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 390 05.3.
Kapitel Systeminställningsmeny Använd systeminställningsmenyn för att titta på systeminformation och utföra diverse systeminställningar. Systeminställningsmenyn kan användas till det följande. • • • • • • 9 Information om minnesbruk Kontrastinställning Inställning av automatiskt strömavslag Specificering av systemspråk Nollställning av räknaren Låsning av övningsläget (Tutorial) (Endast ALGEBRA FX 2.
9-1-1 Användning av systeminställningsmenyn 9-1 Användning av systeminställningsmenyn Gå in i läget SYSTEM från huvudmenyn för att visa följande poster. • 1(Mem) ... {visa nuvarande minnesstatus och radera data i minnet} • 2( ) ... {visa kontrastjustering} • 3(APO) ... {inställning av automatiskt strömavslag} • 4(Lang) ... {systemspråk} • 5(Reset) ... {systemnollställning} • 6(T-Lock) ... {låsa övningsläget} • Menyn T-Lock visas inte på FX 1.0 PLUS. 19990401 20010102 GY-350 Ch09(Sw)_0310.p65 392 05.
9-2-1 Minnesoperationer 9-2 Minnesoperationer Använd posten Mem (Memory Usage) för att granska nuvarande minnesstatus och radera utvalda data i minnet. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 1(Mem) för att visa skärmen för minnesbruk. • 1(Main) ... {visar skärmen Main Memories} • 2(Strg) ... {visar skärmen Storage Memories} Ett tryck på 1(Main) visar data som nu är tilldelad Main Memories (huvudminnena). • Att radera data 1.
9-2-2 Minnesoperationer • Att titta på information om minnesbruk Använd f och c för att flytta framhävningen och titta på hur stor minnesmängd (i byte) som använts för att lagra varje datatyp. Följande tabell visar alla datatyper som visas på skärmen för minnesstatus.
9-3-1 Systeminställningar 9-3 Systeminställningar k Kontrastjustering Använd posten (Contrast) för att justera skärmkontrasten. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 2( kontrastjustering. ) för att visa skärmen för • Markörtangenten e gör skärmkontrasten mörkare. • Markörtangenten d gör skärmkontrasten ljusare. • 1(INIT) återställer skärmkontrasten till dess grundinställning. Ett tryck på i eller !i(QUIT) återgår till grundskärmen för systeminställning.
9-3-2 Systeminställningar k Inställning av systemspråk Använd posten Lang för att välja språket som ska användas på skärmen. Det går också att använda tilläggsprogram för att installera övriga språk. 1. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 4(Lang) för att visa skärmen för systemspråk. 2. Använd f och c för att framhäva önskat språk och tryck sedan på 1(Sel). 3. Ett fullgardinsfönster på det valda språket visas. Läs igenom innehållet och tryck sedan på i.
9-4-1 Nollställning 9-4 Nollställning 1. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 5(Reset) för att visa menyskärmen för nollställning. • 1(S/U) ... {uppsättningens initialisering} • 2(Main) ... {dataradering av huvudminne} • 4(Init) ... {radering alla minnen} Ett tryck på 3(Strg) på skärmen ovan visar skärmen Storage Memories (lagringsminnen) nedan. • 1(A&B) ... {radering av tillagda program och reservdata} • 2(ADDIN) ... {radering av tillagda program} • 3(BACK) ...
9-5-1 Lås för övningsläget (Tutorial) 9-5 Lås för övningsläget (Tutorial) (Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS) Det går att temporärt slå av övningsläget (i 180 minuter). 1. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 6(T-Lock) för att visa skärmen för låsning av övningsläget. 2. Tryck på 1(Lock) för att visa en rullgardinsmeny. 3. Tryck på w(Yes) för att låsa övningsläget så att det inte kan användas i 180 minuter. Ett tryck på i eller !i(QUIT) återgår till grundskärmen för systeminställning.
Kapitel Datakommunikation Detta kapitel beskriver överföring av program mellan två grafiska räknare från CASIO med hjälp av den medföljande anslutningskabeln. Denna kabel kan också användas för att ansluta räknaren till en CASIO etikettskrivare för utskrift av skärmdata. För att kunna överföra data mellan räknaren och en persondator är det nödvändigt att införskaffa den separata anslutningssatsen CASIO FA-123.
10-1-1 Anslutning av två enheter 10-1 Anslutning av två enheter Det följande beskriver anslutning av två grafiska räknare med kabeln som medföljer som standardtillbehör. u Att ansluta två enheter 1. Kontrollera att båda enheterna är avslagna. 2. Ta av skyddet från uttaget på de två enheterna. 3. Anslut enheterna med hjälp av kabeln. Kabel # Modeller som kan användas med denna konfiguration visas nedan. ALGEBRA FX 2.0/FX 2.0 PLUS FX 1.0/FX 1.
10-2-1 Anslutning till en CASIO etikettskrivare 10-2 Anslutning till en CASIO etikettskrivare Den medföljande kabeln kan även användas för att ansluta en CASIO etikettskrivare för utskrift av enhetens skärmbilder (se 10-6 Sändning av en skärmbild). Se bruksanvisningen som medföljer din etikettskrivare för detaljer om hur detta ska utföras. • Denna operation kan utföras med etikettskrivare av följande modeller: KL-2000, KL2700, KL-8200, KL-8700 (gäller februari 1999).
10-3-1 Anslutning till en persondator 10-3 Anslutning till en persondator För att kunna överföra data och skärmbilder mellan enheten och en persondator måste du införskaffa den separata anslutningssatsen CASIO FA-123. Se bruksanvisningen som medföljer FA-123 för detaljer om tillvägagångssätt, datortyper som kan användas och maskinvarukrav. Vissa typer av data kan kanske inte utbytas med en persondator. u Att ansluta enheten till en persondator 1. Kontrollera att både enheten pch persondatorn är avslagen.
10-4-1 Att utföra datakommunikation 10-4 Att utföra datakommunikation Gå in i läget LINK från huvudmenyn. Följande huvudmeny för datakommunikation visas på skärmen. • {TRNS}/{Recv} ... inställningsmeny för {sändning}/{mottagning} Följande fasta kommunikationsparametrar gäller. • Hastighet (BPS): 38,4 kbps (sändning av data) 9.600 bps (sändning av skärmbild) • Paritet (PARITY): NONE k Att överföra data Anslut de två enheterna och utför sedan det följande.
10-4-2 Att utföra datakommunikation Sändande enhet Uppvisa huvudmenyn för datakommunikation och tryck på 1(TRNS) för att ställa enheten i sändningsläge. Tryck på siffertangenten som motsvarar datatypen du vill sända. • {Select} ... {väljer dataposter och sänder dem} • {Currnt} ... {väljer dataposter bland de tidigare valda dataposterna och sänder dem} • {Backup} ... {sänder allt minnesinnehåll, inklusive lägeinställningar} • {H-Copy} ...
10-4-3 Att utföra datakommunikation uAtt verkställa sändning Efter val av dataposter att sända ska du trycka på 6(Trns). Ett meddelande som ber dig att bekräfta sändningen visas. • w(Yes) ... sänd data • i(No) ... återgå till datavalsskärmen Tryck på w(Yes) för att sända datan. • Sändningen kan avbrytas när som helst med ett tryck på A. Det följande visar skärmen på den sändande respektive mottagande enheten efter avslutad datakommunikation.
10-4-4 Att utföra datakommunikation u Att sända reservdata Denna operation medger sändning av allt minneinnehåll, inklusive lägesinställningarna. Uppvisa valmenyn för datatyp som ska sändas och tryck på d(Backup) för att visa följande skärm. Tryck på w(Yes) för att starta sändningen. Det följande visar skärmen på den sändande respektive mottagande enheten efter avslutad datakommunikation. Sändande enhet Mottagande enhet Tryck på i för att återgå till huvudmenyn för datakommunikation.
10-5-1 Att observera angående datakommunikation 10-5 Att observera angående datakommunikation Följande typer av dataposter kan sändas. Datapost Innehåll Överskrivningskontroll*1 Lösenordskontroll*2 Ja Programnamn Programinnehåll (Alla program förtecknas.
10-5-2 Att observera angående datakommunikation • 1(YES) ... {ersätter mottagarenhetens existerande data med nya data} • 6(NO) ... {hoppar till nästa datapost} *2 Med lösenordskontroll: Om en fil är lösenordsskyddad visas ett meddelande som ber om inmatning av lösenordet. Namn på lösenordsskyddad fil Fält för lösenordsinmatning 2 Mata in lösenordet och tryck på w. Observera det följande närhelst du utför datakommunikation.
10-6-1 Sändning av en skärmbild 10-6 Sändning av en skärmbild Gör på följande sätt för att sända en kopia av bildskärmen direkt till en ansluten dator (eller CASIO etikettskrivare) eller för att lagra en skärmbild i minnet för senare sändning. Skärmbilder kan också sändas till en CASIO etikettskrivare. Uppvisa uppsättningsskärmen för läget LINK (u3(SET UP)) och ange om du vill sända skärmbilden direkt eller lagra den i minnet. u H-Copy • {Dirct}/{Mem} .............
10-6-2 Sändning av en skärmbild u Att sända en lagrad skärmbild till en dator eller CASIO etikettskrivare 1. Anslut enheten till en dator (eller CASIO etikettskrivare). Utför de åtgärder som krävs på datorn (eller CASIO etikettskrivaren) för att ställa upp den för datamottagning. 2. Gå in i läget LINK och tryck på 1(TRNS)e(H-Copy) för att visa en lista över skärmbilder i minnet. 3. Använd markörtangenterna f och c för att framhäva namnet på skärmbilden du vill sända och tryck sedan på 6(Trns).
10-7-1 Tilläggsprogram 10-7 Tilläggsprogram Denna räknare gör det möjligt att installera separata tillämpningsprogram och andra mjukvaror för att skräddarsy räknaren till dina behov. Dessa separata program laddas från en dator med den procedur för datakommunikation som beskrivs på sidan 10-4-1. Följande typer av programvaror kan installeras som tilläggsprogram.
10-8-1 Minnesläget (MEMORY) 10-8 Minnesläget (MEMORY) Denna räknare har två separata minnesområden: ett “arbetsområde” och ett “förvaringsområde”. Arbetsområdet är området där du matar in data, utför beräkningar och kör program. Data i detta område är relativt säker, men de kan förloras när batterierna blir urladdade och när du utför en komplett nollställning. Förvaringsområdet använder ett s.k. “flashminne”, så dess innehåll är säkert även vid strömavbrott.
10-8-2 Minnesläget (MEMORY) u Att lagra en programfil i förvaringsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG). • Detta visar en lista över programfiler i arbetsområdet.*1 2. Välj programfilen du vill lagra. • Använd markörtangenterna f och c för att framhäva programfilen du vill lagra och tryck sedan på 1(SEL). 3. Tryck på 5(SAVE). Meddelandet “Complete!” visas när lagringen är avslutad. Tryck på i för att återgå till skärmen som visades i steg 1.
10-8-3 Minnesläget (MEMORY) u Att ladda en programfil från förvaringsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG). 2. Tryck på 6(STRG). • Detta visar en lista över programfiler i förvaringsområdet. *1 3. Välj programfilen du vill ladda. • Använd markörtangenterna f och c för att framhäva programfilen du vill ladda och tryck sedan på 1(SEL). 4. Tryck på 5(LOAD). Meddelandet “Complete!” visas när laddningen är avslutad. Tryck på i för att återgå till skärmen som visades i steg 1.
10-8-4 Minnesläget (MEMORY) k Radering av programfiler Gör på följande sätt för att radera enskilda filer eller samtliga filer i arbetsområdet och förvaringsområdet. u Att radera en programfil i arbetsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG). • Detta visar en lista över programfiler i arbetsområdet. 2. Använd markörtangenterna f och c för att framhäva programfilen du vill radera och tryck sedan på 2(DEL). • Tryck på w(Yes) för att radera programfilen.
10-8-5 Minnesläget (MEMORY) u Att radera alla programfiler i förvaringsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG). 2. Tryck på 6(STRG). • Detta visar en lista över programfiler i förvaringsområdet. 3. Tryck på 3(DEL•A). • Tryck på w(Yes) för att radera alla filer i förvaringsområdet. • Tryck på i(No) för att avbryta. k Sökning efter en programfil Gör på följande sätt för att leta upp en specifik programfil i arbetsområdet eller förvaringsområdet.
10-8-6 Minnesläget (MEMORY) u Att söka efter en programfil i förvaringssområdet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Leta upp alla programfiler i förvaringsområdet vars namn inleds med bokstaven “S” 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG). 2. Tryck på 6(STRG). • Detta visar en lista över programfiler i förvaringsområdet. 3. Tryck på 4(SRC). • Mata in bokstaven “S” som nyckelord. • Den första programfilen som inleds med bokstaven “S” framhävs på skärmen.
10-8-7 Minnesläget (MEMORY) k Kopiering av datan i arbetsområdet Det går att göra en reservkopia av all data i arbetsområdet och lagra det i förvaringsområdet. Denna data kan sedan återföras till arbetsområdet vid behov. u Att göra en reservkopia av datan i arbetsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 2(BACK). • Skärm A visas om det redan förekommer reservdata i förvaringsområdet. Skärm B visas om sådan data ej förekommer. Skärm A Skärm B 2.
10-8-8 Minnesläget (MEMORY) u Att återföra reservdata till arbetsområdet 1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 2(BACK). • Skärmen som dyker upp visar om det förekommer reservdata i förvaringsområdet. 2. Tryck på 2(LOAD). • Ett meddelande som ber dig att bekräfta åtgärden visas. Tryck på w(Yes) för att återföra reservdatan och radera eventuell data som nu finns i området. Tryck på i(No) för att avbryta åtgärden. Meddelandet “Complete!” visar när datan har återförts.
10-8-9 Minnesläget (MEMORY) k Optimering av förvaringsområdet Förvaringsområdets minne kan bli splittrat och osammanhängande efter upprepad lagring och laddning. Detta gör att vissa minnesblock blir otillgängliga för lagring. Du bör därför utföra optimeringsproceduren nedan med jämna mellanrum för att arrangera om datan och göra större utrymme tillgängligt. u Att optimera förvaringsområdet Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 3(OPT) för att starta optimering av förvaringsområdet.
Bilaga 1 Felmeddelanden 2 Inmatningsomfång 3 Tekniska data 4 Index 5 Tangentindex 6 Knappen P (när enheten låses) 7 Strömförsörjning α 19990401 GY-350/Appen SW_0308.p65 421 05.3.
α-1-1 Felmeddelanden 1 Felmeddelanden Meddelande Innebörd Åtgärd Syntax ERROR • • Ogiltig syntax Försök att mata in ett ogiltigt kommando • Tryck på i för att uppvisa felet och gör sedan nödvändiga korrigeringar. Ma ERROR • Räkneresultatet överskrider visningsomfånget. Beräkningen ligger utanför inmatningsomfånget för en funktion. Matematiskt fel (division med noll el.dyl.) Tillräcklig exakthet kunde ej erhållas för Σ-räkning, differentialräkning el.dyl.
α-1-2 Felmeddelanden Meddelande Memory ERROR Innebörd • Åtgärd En operation eller lagring gör att den återstående minneskapaciteten överskrids. • • • Håll antalet variabler som används för operationen inom det antal som nu är tillgängligt. Förenkla datan du försöker lagra så att den ryms i minnet som nu återstår. Radera överflödiga data i minnet för att skapa större utrymme. Argument ERROR • Felaktig specificering av argument för ett kommando som kräver ett argument. • Korrigera argumentet.
α-1-3 Felmeddelanden Meddelande Innebörd Åtgärd Complex Number In List • En lista innehållande komplexa tal används i en beräkning eller operation som ej medger komplexa tal. • Ändra all data i listan till realtal. Complex Number In Matrix • En matris innehållande komplexa tal används i en beräkning eller operation som ej medger komplexa tal. • Ändra all data i matrisen till realtal. Can’t Solve! Adjust Initial Value Or Bounds.
α-1-4 Felmeddelanden Meddelande Innebörd Åtgärd Download ERROR • Datakommunikationskabeln kopplas ur under installation av tilläggsprogram, eller felaktiga villkor för dataöverföring. • • Tryck på w och försök på nytt. Tryck på i och försök på nytt. Model Mismatch • Försök att överföra reservdata mellan två olika modeller. • Använd två identiska modeller. Overflow ERROR * • Beräkningsomfånget i algebraläget överskrids. • Korrigera det inmatade uttrycket.
α-2-1 Inmatningsomfång 2 Inmatningsomfång Funktion sinx cosx tanx Inmatningsomfång för lösning med realtal (DEG) |x| < 9 × (109)° (RAD) |x| < 5 × 107πrad (GRA) |x| < 1 × 1010grad sin–1x cos–1x |x| < 1 tan–1x |x| < 1 × 10100 sinhx coshx |x| < 230,2585092 tanhx |x| < 1 ×10100 sinh–1x |x| < 5 × 1099 cosh–1x 1< x < 5 × 1099 tanh–1x |x| < 1 " * Komplexa tal kan behandlas som argument. " " * Komplexa tal kan behandlas som argument. " " * Komplexa tal kan behandlas som argument.
α-2-2 Inmatningsomfång Funktion Inmatningsomfång för lösning med realtal Interna siffror Exakthet Pol (x, y) x2 + y2 < 1 × 10100 15 siffror I regel är exaktheten ±1 vid den 10:e siffran.
α-2-3 Inmatningsomfång Funktion Räkning med binära, oktala, decimala, hexadecimala tal Inmatningsomfång Värden faller inom följande omfång efter omvandling: DEC: –2147483648 < x < 2147483647 BIN: 1000000000000000 < x < 1111111111111111 (negativ) 0 < x < 0111111111111111 (0, positiv) OCT: 20000000000 < x < 37777777777 (negativ) 0 < x < 17777777777 (0, positiv) HEX: 80000000 < x < FFFFFFFF (negativ) 0 < x < 7FFFFFFF (0, positiv) 19990401 GY-350/Appen SW_0308.p65 428 05.3.
α-3-1 Tekniska data 3 Tekniska data Variabler: 28 Beräkningsomfång: ±1 × 10–99 till ±9,999999999 × 1099 och 0. Interna operationer använder en 15-siffrig mantissa. Exponentvisningsomfång: Norm 1: 10–2 > |x|, |x| > 1010 Norm 2: 10–9 > |x|, |x| > 1010 Programkapacitet: 144 kbytes (max.) Strömförsörjning: Huvud: Fyra batterier av storlek AAA (LR03 (AM4) eller R03 (UM-4)) Stöd: Ett litiumbatteri CR2032 Strömförbrukning: 0,2 W Ungefärlig batterilivslängd Huvud (ALGEBRA FX 2.
α-3-2 Tekniska data Datakommunikation Metod: Start-stopp (asynkron), halvduplex Överföringshastighet (BPS): 38400 bitar/sekund (normal) 9600 bitar/sekund (H-Copy & Send/Receive) Paritet: Ingen Bitlängd: 8 bitar Stoppbit: Sändning: 3 bitar Mottagning: 2 bitar Inkluderar paritet (Ingen) 1 bit X ON/X OFF kontroll: Ingen 19990401 GY-350/Appen SW_0308.p65 430 05.3.
α-4-1 Index 4 Index Bråktal .................................. 1-2-5, 2-4-10 Symbolen Bruten linjegraf ................................. 6-2-3 ∑ beräkningar ................................. 2-5-10 AList .................................................. 3-2-7 C CAS .................................................. 7-1-1 A Cell, redigering ................................. 3-1-3 Absolut värde ........................ 2-6-2, 2-8-20 Cirkel ................................................
α-4-2 Index Fel ..................................................... 2-1-5 Hyperbel ........................................... 5-1-5 Felmeddelanden .............................. α-1-1 Filnamn, redigering ........................... 8-4-2 Hyperboliska funktioner (HYP) .......................................... 2-4-2, 2-4-5 Filnamn, registrering ............... 8-1-1, 8-2-1 Högregradsekvationer ...................... 4-2-1 Flera grafer ..................................... 6-3-12 Flersatsformler ...
α-4-3 Index Koordinatomvandling ............. 2-4-2, 2-4-8 Kopiering av datan .......................... 10-8-7 M Kopiering av en regressionsgrafformel .................................. 6-3-11 Manuell grafritning ............................ 5-6-1 Kopiering av en tabellspalt till en lista ........................................ 5-7-8 Main Memories ................................. 9-2-1 Kopieringsomfång ............................. 1-3-4 Korrigering ........................................
α-4-4 Index O R Oktala tal, räkning ............................. 2-7-1 Radberäkningar ................................ 2-8-5 Olikhet .............................................. 5-3-2 Radie ............................................ 5-11-19 Omvandling av talsystem ................. 2-7-5 RECUR ............................................. 5-9-1 Optimering av förvaringsområdet ... 10-8-9 Redigering av beräkningar ............... 1-3-1 OPTN ................................................
α-4-5 Index Skissfunktion .................................. 5-10-1 Textvisning ........................................ 8-6-1 Skärmbild, lagring ........................... 10-6-1 Tilläggsprogram .............................. 10-7-1 Skärmbild, sändning ....................... 10-6-1 Tittfönster .......................................... 5-2-1 Sortering av listvärden ...................... 3-1-5 Tittfönsterminne ................................ 5-2-4 Spaltoperationer ..............................
α-4-6 Index Ö Överskrivningsgraf ............................ 5-6-5 Övningsläget ..................................... 7-3-1 20010102 19990401 GY-350/IndexSW_0308.p65 436 05.3.
α-4-7 Index CAS, ALGEBRA, TUTOR Kommandoindex ∫ ........................................................7-1-16 substitute ......................................... 7-1-14 Σ ....................................................... 7-1-17 tanLine ............................................. 7-1-18 Π ...................................................... 7-1-17 taylor ............................................... 7-1-17 absExpand ...................................... 7-1-21 tCollect ................
α-4-8 Index EigVc ................................................... 7-1-32 EigVl .................................................... 7-1-32 Fill ........................................................ 7-1-35 Identify ................................................. 7-1-35 LU ........................................................ 7-1-34 Mat → List ........................................... 7-1-37 Mat → Vect .......................................... 7-1-37 Norm ......................................
α-4-9 Index PRGM kommandoindex Break ................................................ 8-5-6 Goto~Lbl .......................................... 8-5-10 ClrGraph .......................................... 8-5-11 If~Then~(Else~)IfEnd ....................... 8-5-4 ClrList ............................................... 8-5-11 Isz .................................................... 8-5-11 ClrMat .............................................. 8-5-12 Locate ..............................................
α-5-1 Tangentindex 5 Tangentindex Tangent COPY 1 PASTE 2 SET UP 3 CAT/CAL 4 G↔T 5 H-COPY Primär funktion Tillsammans med u Väljer 1:a posten på funktionsmenyn. Utför kopiering. Väljer 2:a posten på funktionsmenyn. Utför vidhäftning. Väljer 3:e posten på funktionsmenyn. Visar uppsättningsskärmen. Väljer 4:e posten på funktionsmenyn. Visar katalogen eller öppnar fönstret Calc. Väljer 5:e posten på funktionsmenyn. Skiftar mellan graf- och textskärmar. 6 Väljer 6:e posten på funktionsmenyn.
α-5-2 Tangentindex Tangent Tillsammans med ! Primär funktion f Flyttar markören uppåt. Rullar skärmen. Återgår till föregående funktion vid sökning. c Flyttar markören nedåt. Rullar skärmen. Går till nästa funktion vid sökning. d Flyttar markören åt vänster. Rullar skärmen. Tryck på woch sedan denna för att visa en beräkning från slutet. e Flyttar markören åt höger. Rullar skärmen. Tryck på woch sedan denna för att visa en beräkning från början. Matar in bokstaven A.
α-5-3 Tangentindex Tangent O j INS D OFF Primär funktion P Q f R g { S * } T / List U b Mat V c W d [ X + ] Y Z i a = SPACE . π ” E Ans _ w Tillsammans med a Matar in bokstaven O. Matar in siffran 9. Raderar tecknet vid nuvarande markörposition. Slår på strömmen. Medger infogning av ett tecken vid markörpositionen. Slår av strömmen. o Tömmer skärmen. e Tillsammans med ! Matar in siffran 4. Matar in bokstaven P. Matar in siffran 5 Matar in bokstaven Q. Matar in siffran 6.
α-6-1 Knappen P (när enheten låses) 6 Knappen P (när enheten låses) Ett tryck på knappen P återställer räknaren till dess grundinställningar. Knappen P Varning! Utför inte denna åtgärd om du inte är absolut säker på att du inte längre behöver datan i minnet. Återkalla och anteckna eventuella data du vill bevara innan knappen P trycks in. • Ett tryck på knappen P under pågående beräkning (när räknaren utför en intern operation) raderar all data i minnet.
α-7-1 Strömförsörjning 7 Strömförsörjning Räknaren drivs med fyra batterier av storlek AAA (LR03 (AM4) eller R03 (UM-4)). Dessutom används ett litiumbatteri av typ CR2032 som reservströmkälla för minnet. Om ett av nedanstående meddelanden dyker upp på skärmen ska du omedelbart slå av strömmen och byta ut huvudbatterierna eller stödbatteriet enligt anvisningarna i detta avsnitt. Fortsatt användning av räknaren i detta läge gör att strömmen slås av automatiskt för att skydda minnesinnehållet.
α-7-2 Strömförsörjning k Batteribyte Observera: Felanvändning kan orsaka att batterierna läcker eller spricker och att produkten skadas. Iakttag därför följande: • Se till att polariteten (+) / (–) blir rätt. • Blanda inte olika batterisorter. • Blanda inte nya och gamla batterier. • Låt aldrig utbrända batterier sitta kvar i batterifacket eftersom det kan leda till funktionsfel. • Ta ut batterierna om produkten inte ska användas en längre tid. • De medlevererade batterierna kan inte laddas.
α-7-3 Strömförsörjning 1.Tryck på !o(OFF) för att slå av räknaren. Varning! * Slå alltid av räknaren före batteribyte. Batteribyte när räknaren är påslagen raderar datan i minnet. 2. Akta dig för att trycka in o av misstag, skjut fodralet på räknaren och vänd den sedan upp och ned. P 1 3. Ta av räknarens baklock genom att dra med ett finger på punkten märkt 1. 4. Ta ur de fyra gamla batterierna. 5. Sätt i fyra nya batterier med plus- (+) och minuspolerna (–) vända åt rätt håll. 6. Sätt på baklocket.
α-7-4 Strömförsörjning u Byte av stödbatteriet * Kontrollera att huvudbatterierna inte är urladdade före byte av stödbatteriet. * Avlägsna aldrig huvudbatterierna och stödbatteriet samtidigt. * Byt ut stödbatteriet minst en gång vartannat år, oavsett hur mycket räknaren använts under tiden. I annat fall kan datan i minnet förloras. 1. Tryck på !o(OFF) för att slå av räknaren. Varning! * Slå alltid av räknaren före batteribyte. Batteribyte när räknaren är påslagen raderar datan i minnet. 2.
α-7-5 Strömförsörjning 6. Torka av det nya batteriet med en mjuk, torr trasa och sätt sedan i det med dess plussida (+) vänd uppåt. BACK UP 7. Sätt på locket för stödbatteriet och fäst det på plats med skruven. Sätt sedan på baklocket. 8. Vänd räknaren med framsidan uppåt och skjut av dess fodral. Tryck sedan på o för att slå på strömmen. k Angående funktionen för automatiskt strömavslag Strömmen till räknaren slås av automatiskt om ingen åtgärd utförs inom den inställda utlösningstiden.
CASIO COMPUTER CO., LTD.
