Sw fx-5800P Instruktionshäfte http://world.casio.
k Ta bort isoleringsarket! Räknaren är försedd med ett speciellt isoleringsark som isolerar batteriet från kontakterna i batterifacket och därmed förhindrar att batteriet laddas ur under frakt och leverans. Var noga med att ta bort detta isoleringsark innan räknaren tas i bruk för första gången. Att ta bort isoleringsarket 1. Dra fliken på isoleringsarket i riktningen som anges av pilen för att ta bort det. Pull to remove 引き抜いてください 2.
k Angående denna bruksanvisning • De flesta tangenter utför flera funktioner. Ett tryck på 1 eller S och sedan en annan tangent utför den alternativa funktionen för denna tangent. Alternativa funktioner markeras ovanför tangenten. Alternativ funktion sin–1{D} Grundfunktion s Bruk av alternativa funktioner anges på följande sätt i denna bruksanvisning. –1 Exempel: 1s(sin )1E Noteringen inom parenteser anger funktionen som verkställs av föregående tangenttryck.
• Ett märke likt det nedanstående anger att du måste ändra räknarens inställning för vinkelenhet. Om du ser detta: v Ändra inställning av vinkelenhet till: Om du ser detta: V Deg Ändra inställning av vinkelenhet till: Rad Se “Val av vinkelenhet” (sidan 12) för närmare detaljer. Säkerhetsföreskrifter Läs noga säkerhetsföreskrifterna nedan innan räknaren tas i bruk. Förvara all användardokumentation nära till hands för framtida referens.
Bruksföreskrifter • Var noga med att trycka in knappen P på räknarens baksida innan räknaren tas i bruk för första gången. Se sidan 1 för detaljer om knappen P. • Byt ut batteriet minst en gång om året, även om räknaren tycks fungera normalt. Ett urladdat batteri kan läcka och orsaka skador och fel på räknaren. Lämna aldrig kvar ett urladdat batteri i räknaren. • Batteriet som medföljer räknaren laddas ur en aning under frakt och förvaring.
Innehåll Ta bort isoleringsarket! ....................................................................................................... 1 Nollställning av räknaren till grundinställningarna .............................................................. 1 Angående denna bruksanvisning ....................................................................................... 2 Symboler som används i exemplen ....................................................................................
Reservering av variabelminne...............................................................35 Område för användarminne ............................................................................................. 35 Användning av extra variabler .......................................................................................... 36 Användning av π och vetenskapliga konstanter .................................37 Pi (π) ..................................................................................
Att titta på ekvationslösningar........................................................................................... 72 Statistikräkning (SD/REG) .....................................................................72 Stickprovsdata för statistik ................................................................................................ 72 Statistikräkning med en variabel ......................................................................................
Bilaga .....................................................................................................128 Beräkningarnas prioritetsföljd......................................................................................... 128 Stackgränser .................................................................................................................. 129 Beräkningsomfång, antal siffror och exakthet ................................................................ 130 Felmeddelanden ...............
Innan räkning startas... k Att slå på räknaren Tryck på o. Skärmen som visas är den som visades när du senast slog av räknaren. A Justering av skärmkontrast Försök justera skärmkontrasten om tecknen på skärmen är svåra att se. 1. Tryck på Nc3(SYSTEM)1(Contrast). • Detta visar skärmen för kontrastjustering. 2. Använd d och e för att justera skärmkontrasten. 3. Tryck på J när kontrasten är den önskade. Anm.
Inmatat uttryck Räkneresultat A Skärmsymboler Symbolerna som beskrivs nedan uppträder på räknarens skärm för att ange nuvarande räkneläge, inställningar på räknaren, beräkningens förlopp och andra detaljer. Skärmexemplet intill visar symbolen 7 . Symbolen 7 slås på när grader (Deg) väljs för grundinställd vinkelenhet (sidan 12). Räknelägen och inställningar k Val av ett räkneläge Räknaren har 11 olika “räknelägen”. A Val av ett räkneläge 1. Tryck på N. • Detta visar räknelägesmenyn.
Att välja detta räkneläge: Gå till denna skärm: 1(LINK) LINK (kommunikation) MEMORY (minneshantering) Och tryck på denna tangent: Skärm 2 SYSTEM (kontrastjustering, nollställning) 2(MEMORY) 3(SYSTEM) • Tryck på N för att lämna räknelägesmenyn utan att ändra räkneläge. k Inställning av räknaren Det går att utföra egna inställningar för sådant som inmatning och utmatning, beräkningsparametrar och mycket annat. Inställning görs med hjälp av inställningsskärmar som tillgås med tryck på 1 N(SETUP).
A Val av vinkelenhet Att välja denna vinkelenhet: Tryck på dessa tangenter: Grader 1N3(Deg) Radianer 1N4(Rad) Decimalgrader 1N5(Gra) π (90˚ = radianer = 100 decimalgrader) 2 A Val av visade siffror Att välja denna inställning för siffror: Tryck på dessa tangenter: Antal decimaler 1N6(Fix)0(0) till 9(9) Signifikanta siffror 1N7(Sci)1(1) till 9(9), 0(10) Visningsomfång för exponent 1N8(Norm)1(Norm1) eller 2(Norm2) Det följande förklarar hur räkneresultat visas i enlighet med inställningarna du
A Val av inställning för tekniska symboler Denna inställning gör att du kan slå tekniska symboler på och av. Se “Användning av tekniska symboler” på sidan 54 för närmare detaljer. Att göra detta: Tryck på dessa tangenter: Slå på tekniska symboler 1Nc3(ENG)1(EngOn) Slå av tekniska symboler 1Nc3(ENG)2(EngOff) När tekniska symboler är påslagna (EngOn) används tekniska symboler när ett räkneresultat faller utanför omfånget 1 < x < 1000.
Räkneläge................................................. COMP Inställningar Visningsformat..................................... MthIO Vinkelenhet.......................................... Deg Exponentvisning .................................. Norm1 Bråkformat .......................................... d/c Format för komplexa tal ....................... a+bi Tekniska symboler ............................... EngOff Statistikfrekvens .................................. FreqOff Negativa värden i BASE-N .......
A Inmatning av vetenskapliga funktioner med parenteser (sin, cos, ' o.dyl.) Din räknare stöder inmatning av de vetenskapliga funktioner med parenteser som anges nedan. Efter inmatning av argumentet måste du trycka på ) för att sluta parenteserna.
A Antal inmatade tecken (bytes) Vid inmatning av ett matematiskt uttryck lagras denna i minnet i ett s.k. “inmatningsområde” som har en kapacitet på 127 bytes. Du kan alltså mata in upp till 127 bytes för ett enskilt matematiskt uttryck. När linjär visning valts för visningsformat förbrukar varje funktion vanligtvis en eller två bytes av minnet. Med naturligt visningsformat förbrukar varje funktion minst fyra bytes av minnet.
*1 *2 Andra derivata Funktion z – {MATH}3(d /dX ) Tangentoperation 7 Ja Σ beräkning z – {MATH}4(Σ() 11 Ja 2 2 Anm. Om du inkluderar värden och uttryck inom parenteser (( och )) vid användning av naturlig visning kommer höjden på parenteserna att justeras automatiskt beroende på om de innesluter en eller två rader. Oavsett höjden förbrukar öppningsparentes och slutparentes en byte av minnet vardera. Inmatning av räkneuttryck med naturlig visning 1.
A Användning av värden och uttryck som argument Vid inmatning med naturlig visning kan du i vissa fall använda ett värde eller uttryck inom redan inmatade parenteser som argumentet för en vetenskaplig funktion (som '), täljaren i ett bråk el.dyl. En funktion under naturlig visning som stöder användning av tidigare inmatade värden eller uttryck inom parenteser kallas här en “infogningsbar naturlig visningsfunktion”.
Val av inmatningsläge Grundinställt inmatningsläge är infogningsläget. Om du valt linjär visning som visningsformat och vill ändra till överskrivningsläget ska du trycka på: 1Y(INS). A Redigering av en just inmatad tangentoperation Kontrollera att markören befinner sig vid slutet av inmatningen och tryck på Y för att radera den senaste tangentoperationen.
A Redigering av en tangentoperation inom ett uttryck I infogningsläget ska du använda d och e till att flytta markören till höger om tangentoperationen du vill redigera, trycka på Y för att radera den och sedan utföra rätt tangentoperation. I överskrivningsläget ska du flytta markören till tangentoperationen du vill redigera och sedan utföra rätt tangentoperation.
D5 E • Istället för att trycka på J, e eller d medan felmeddelandet visas för att finna felet kan du trycka på o för att radera beräkningen. Visning av decimalresultat när naturlig visning valts för visningsformat Ett tryck på E för att verkställa en beräkning när naturlig visning har valts visar resultatet i naturligt format. Ett tryck på 1E verkställer beräkningen och visar resultatet i decimalformat.
Användning av tangenten f (S-D omvandling) Tangenten f kan användas för att omvandla ett värde mellan dess decimalform (D) och standardform (S) (bråk, ', π). Viktigt! • Beroende på vilken typ av räkneresultat som visas på skärmen vid ett tryck på f kan omvandlingsprocessen ta ganska lång tid. • Med vissa räkneresultat omvandlas inte det visade värdet vid ett tryck på tangenten f.
f f Exempel 3: Välj naturlig visning för visningsformat, utför beräkningen π nedan och omvandla resultatet till decimalformat B 15(π)*'2c5E f Grundläggande beräkningar Såvida inte annat anges kan beräkningarna i detta avsnitt utföras i räknarens samtliga räknelägen, utom i läget BASE-N. k Aritmetisk räkning Aritmetiska beräkningar kan användas för att utföra addition (+), subtraktion (-), multiplikation (*) och division (/). Exempel 1: 2,5 + 1 − 2 = 1,5 b 2.
• Räknaren bestämmer automatiskt lämplig prioritetsföljd för addition, subtraktion, multiplikation och division. Se “Beräkningarnas prioritetsföljd” på sidan 128 för närmare detaljer. k Bråktal Vid inmatning av bråktal i din räknare beror inmatningsproceduren du ska använda på om naturlig visning eller linjär visning valts för visningsformat (sidan 11), såsom framgår nedan.
'1c2 E b 2'3+1'2 E Exempel 2: 3 b 1 2 11 +1 =4 (Bråkvisningsformat: ab/c) 4 3 12 3'1'4+ 1'2'3E B 1'(()3e1c4e+ 1'(()1e2c3E Anm. • Om det totala antalet element (heltalssiffror + täljarsiffror + nämnarsiffror + skiljetecken) som utgör ett blandat bråkuttryck överstiger 10 kommer räkneresultat att visas i decimalform. • Om en inmatad beräkning innehåller en blandning av bråktal och decimalvärden visas resultatet i decimalformat. • Det går att inmata heltal enbart för elementen i ett bråktal.
A Att skifta mellan bråk och decimalformat Använd proceduren nedan för att skifta ett visat räkneresultat mellan bråktal och decimalformat. 3 3 Exempel: 1,5 = , = 1,5 2 2 b 1.5E f Nuvarande inställning av bråkvisningsformat bestämmer om ett oegentligt bråk eller blandat bråk visas. f Anm. Räknaren kan inte skifta från decimalformat till bråktal om det totala antalet element (heltalssiffror + täljarsiffror + nämnarsiffror + skiljetecken) som utgör ett blandat bråk överstiger 10.
Exempel 3: Vilken procentandel av 880 är 660? 660/880 1,(%)E Exempel 4: Öka 2500 med 15%. 2500+2500* 151,(%)E Exempel 5: Minska 3500 med 25%. 3500-3500* 251,(%)E k Räkning med grader, minuter, sekunder (sexagesimal) Du kan utföra beräkningar med sexagesimala värden och omvandla mellan sexagesimala värden och decimalvärden. A Inmatning av sexagesimala värden Följande grundsyntax gäller för inmatning av ett sexagesimalt värde.
A Att utföra decimalräkning för att erhålla ett sexagesimalt resultat Det går att använda kommandot “'DMS” för att utföra decimalräkning och erhålla ett sexagesimalt resultat. Kommandot “'DMS” kan bara användas i läget COMP. Exempel: Utför beräkningen 100 ÷ 3 så att den framställer ett sexagesimalt resultat b 100/3E z – {ANGLE}4('DMS)E A Omvandling mellan sexagesimal och decimal Ett tryck på $ när ett räkneresultat visas skiftar värdet mellan sexagesimal och decimal.
f När du rullar genom räknehistorien visas symbolen $ på skärmen, vilket anger att det finns uppgifter nedanför (nyare än) den nuvarande. När denna symbol visas kan du trycka på c för att rulla nedåt (framåt) genom uppgifterna i räknehistorien. Viktigt! • Uppgifterna i räknehistorien raderas när du ändrar till ett annat räkneläge eller ändrar visningsformat. • Räknehistorien har en begränsad kapacitet.
Användning av multisatser i beräkningar En multisats är en sats bestående av flera räkneuttryck som avskiljs med speciella skiljetecken (: och ^). Följande exempel visar hur två olika skiljetecken skiljer sig från varandra. {uttryck 1} : {uttryck 2} : .... : {uttryck n} Ett tryck på E verkställer varje uttryck i ordningsföljd, från {uttryck 1} till det sista uttrycket i serien. Därefter visas resultatet av det slutliga uttrycket på skärmen.
• När du utför en multisatsberäkning uppdateras Ans (svarsminnet) (sidan 31) varje gång en av satserna som utgör multisatsen framställer ett resultat. • Det går att blanda skiljetecknen “^” och “:” i samma beräkning. Användning av räknarminnet Din räknare är försedd med nedanstående typer av minnen som kan användas för lagring och återkallning av värden. Minnesnamn Beskrivning Svarsminne Svarsminnet innehåller resultatet av den senast utförda beräkningen.
(Nästa) /30E Ett tryck på / inmatar Ans automatiskt. 2 2 Exempel 2: Bestäm kvadratroten av resultatet av 3 + 4 b 3x+4xE !E Anm. • Som i exemplen ovan infogar räknaren automatiskt Ans som argumentet för en räkneoperatör eller vetenskaplig funktion du matar in när ett räkneresultat visas på skärmen. • När det gäller en funktion med ett argument inom parenteser (sidan 15) blir Ans automatiskt argumentet enbart om du matar in själva funktionen och sedan trycker på E.
2 2 Exempel 2: Bestäm kvadratroten av 3 + 4 och addera sedan 5 till resultatet b 3x+4xE !1-(Ans))+5E k Användning av det oberoende minnet Det oberoende minnet (M) används främst för att beräkna kumulativa summor. A Addition till det oberoende minnet När ett värde du inmatat eller resultatet av en beräkning visas på skärmen ska du trycka på l för att addera detta till det oberoende minnet (M).
A Att tömma innehållet i det oberoende minnet (till 0) 01~(STO)9(M) A Räkneexempel med det oberoende minnet Tryck på 01~(STO)9(M) för att tömma det oberoende minnet innan du utför det följande. Exempel: −) 23 + 9 = 32 23+9m 53 – 6 = 47 53-6m 45 × 2 = 90 45*21m(M–) 99 ÷ 3 = 33 99/3m (Summa) 22 t9(M) (Återkallar värdet av M.) k Användning av variabler Denna räknare medger bruk av 26 variabler benämnda A t.o.m. Z.
k Tömning av allt minnesinnehåll Utför det nedanstående när du vill tömma alla variabler (inklusive variabel M) och svarsminnet (Ans) till noll. z – {CLR} – {Memory}E Reservering av variabelminne Om du finner att räknarens grundinställda variabler (A t.o.m. Z) är otillräckliga för dina syften går det att reservera variabelminne och skapa “extra variabler” för lagring av värden. Extra variabler fungerar som gruppvariabler i en grupp benämnd “Z” vid tilldelning eller återkallning av deras värden.
28500 bytes går det att lägga till högst 2372 extra variabler (förutsatt att inga komplexa tal har tilldelats dessa extra variabler). k Användning av extra variabler Efter att ha skapat extra variabler kan du tilldela värden till dessa och infoga dem i beräkningar på samma sätt som grundvariablerna (från A t.o.m. Z). Tänk på att namnet på extra variabler består av bokstaven “Z” åtföljd av ett värde inom klamrar, t.ex. Z[5]. Anm. • Det går att utelämna slutklammern ( ] ) i namnet på en extra variabel.
A Att tömma innehållet i en extra variabel (till 0) Exempel: Töm extra variabel Z[5] 0z – {PROG} – {/}S5(Z)ai([)5S6(])E A Tömning av alla extra variabler Gör på nedanstående sätt när du vill tömma alla extra variabler som nu återfinns i räknarminnet. 0z – {PROG} – {/}1.(Dim Z)E Anm. Det går även att använda skärmen i läget MEMORY för att radera alla extra variabler. Se “Minneshantering (MEMORY)” på sidan 126 för närmare detaljer.
4. Tryck på siffertangenten (från 1 till 8) som motsvarar önskad vetenskaplig konstant. • Detta matar in symbolen för den vetenskapliga konstant som motsvarar siffertangenten du tryckte på. 1 • Ett tryck på E i detta läge visar värdet för den vetenskapliga konstant vars symbol visas på skärmen.
Nr. Vetenskaplig konstant Nr.
• Klamrar som innesluts av parenteser ({ }) innebär att inmatning av allt inom parenteserna är obligatoriskt. k Trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner –1 –1 –1 sin(, cos(, tan(, sin (, cos (, tan ( A Syntax och inmatning sin({n}) (Övriga funktioner kan användas i argumentet.) –1 Exempel: sin 30 = 0,5, sin 0,5 = 30 bv s30)E –1 1s(sin )0.5)E A Påpekande Vinkelenheten du behöver använda i en beräkning är den som nu är vald som grundinställd vinkelenhet.
k Hyperboliska och inverterade hyperboliska funktioner –1 –1 –1 sinh(, cosh(, tanh(, sinh (, cosh (, tanh ( A Syntax och inmatning sinh({n}) (Övriga funktioner kan användas i argumentet.) Exempel: sinh 1 = 1,175201194 b z – {MATH}cc1(sinh)1) A Påpekande Inmata en hyperbolisk eller inverterad hyperbolisk funktion genom att utföra det följande för att visa en funktionsmeny: z – {MATH}cc. k Exponential- och logaritmfunktioner 10^(, e^(, log(, ln( A Syntax och inmatning 10^({n}) .......................
Exempel 2: ln 90 (= loge 90) = 4,49980967 b i90)E k Potensfunktioner och potensrotfunktioner x2, x–1, ^(, '(, 3'(, x'( A Syntax och inmatning 2 2 {n} x ............................... {n} –1 –1 {n} x ............................. {n} { } {(m)}^({n}) ....................... {m} n '({n}) .......................... {n} 3 3 '({n}) ......................... {n} { } ({m})x'({n}) ..................
2 Exempel 2: (–2) 3 = 1,587401052 b (-2)6(2'3)E k Integreringsräkning Räknaren utför integrering med metoden Gauss-Kronrod för approximation. Räknaren använder följande funktion för integrering. ∫( A Syntax och inmatning ∫( f(x), a, b, tol) f(x): Funktion av x (Inmata funktionen som används av variabel X.) • Alla variabler utöver X betraktas som konstanter.
• Det går inte att mata in värdet tol när naturlig visning används. • Typen av funktion som integreras, positiva och negativa värden inom integreringsregionen och den integreringsregion som används kan orsaka betydande fel i integreringens värden. • Du kan avbryta pågående integreringsräkning med ett tryck på o.
A Syntax och inmatning d/dx( f (x), a, tol) f(x): Funktion av x (Inmata funktionen som används av variabel X.) • Alla variabler utöver X betraktas som konstanter. a: Värde av punkt (derivatapunkt) för önskad derivatakoefficient tol: Toleransomfång för fel (Kan inmatas endast när linjär visning används.) • Denna parameter kan utelämnas. I så fall används en tolerans på 1 × 10 –10 .
A Syntax och inmatning d 2/dx2( f (x), a, tol) f (x): Funktion av x (Inmata funktionen som används av variabel X.) • Alla variabler utöver X betraktas som konstanter. Värde av punkt (andra derivatapunkt) för önskad andra derivatakoefficient koefficient tol: Toleransomfång för fel (Kan inmatas endast när linjär visning används.) –10 • Denna parameter kan utelämnas. I så fall används en tolerans på 1 × 10 .
A Syntax och inmatning Σ( f (x), x, a, b) f (x): Funktion av x (parametervariabel anges nedan) x: Parametervariabel (valfri bokstav från A t.o.m. Z) • Om variabelnamnet du här anger inte matchar variabelnamnet som används inom funktionen x kommer variabeln i funktionen att behandlas som en konstant. a: Startpunkt för beräkningsomfång b: Slutpunkt för beräkningsomfång 10 10 • a och b är heltal i omfånget –1 × 10 < a < b < 1 × 10 . • Steget för denna beräkning är fast på 1.
A Syntax och inmatning Omvandling från rektangulär till polär koordinat (Pol) Pol(x, y) x: x-värde för rektangulär koordinat y: y-värde för rektangulär koordinat Omvandling från polär till rektangulär koordinat (Rec) Rec(r, Ƨ) r : r-värde för polär koordinat Ƨ: Ƨ-värde för polär koordinat 2, ' 2 ) till polära koordinater Exempel 1: Omvandla de rektangulära koordinaterna (' bv 1+(Pol)!2) ,!2))E Bv 1+(Pol)!2e ,!2e)E Exempel 2: Omvandla de polära koordinaterna (2, 30˚) till rektangulära koordinater bv 1-(R
k Slumptalsfunktioner Räknaren är försedd med funktioner att framställa tiosiffriga slumptal utom sekvensföljd, tiosiffriga slumptal i sekvensföljd och slumpmässiga heltal inom ett specifikt omfång. Det finns följande funktioner för framställning av slumptal. Ran#, RanInt#( A Slumptal utom sekvensföljd (decimalvärden) Det följande framställer tiosiffriga slumptal utom sekvensföljd i omfånget 0 till 1.
z – {MATH}6(Ran#)1E E E A Slumpmässiga heltal Denna funktion framställer slumpmässiga heltal inom ett specifikt omfång. Syntax: RanInt#({m}, {n}) (m och n är heltal. m < n; |m|, |n| < 1E10; n – m < 1E10) Exempel: Framställ slumpmässiga heltal i omfånget 0 till 5 B z – {MATH}c8(RanInt)0,5)E E E Värdena ovan utgör blott exempel. De faktiska värden räknaren framställer för denna funktion kan skilja sig.
A Fakultet (!) Syntax: {n}! ({n} måste vara ett naturligt tal eller 0.
Inställning av visade siffror: Norm1 eller Norm2 Mantissan avrundas till 10 siffror. Inställning av visade siffror: Fix eller Sci Värdet avrundas till angivet antal siffror. Exempel: 200 ÷ 7 × 14 = 400 b 200/7*14E (3 decimaler) 1N(SETUP)6(Fix)3E (Intern beräkning använder 15 siffror.) 200/7E *14E Utför nu samma beräkning med avrundningsfunktionen (Rnd). o200/7E (Beräkningen använder avrundat värde.
Syntax: Int({n}) Exempel: Dra ut heltalsdelen av –1,5 b z – {MATH}c2(Int)-1.5)E A Utdragning av bråkdel (Frac) Funktionen Frac( drar ut bråkdelen av den reella talinmatningen som dess argument. Syntax: Frac({n}) Exempel: Dra ut bråkdelen av –1,5 b z – {MATH}c3(Frac)-1.5)E A Största heltal (Intg) Funktionen Intg( bestämmer det största heltalet som ej överstiger den reella talinmatningen som dess argument.
k Omvandlingsexempel för ENG Exempel 1: Omvandla 1234 till teknisk notation med ENG/ B 1234E 1/(ENG) 1/(ENG) Exempel 2: Omvandla 123 till teknisk notation med ENG, B 123E 1*(ENG) 1*(ENG) k Användning av tekniska symboler Räknaren stöder användning av tio tekniska symboler (m, ƫ, n, p, f, k, M, G, T, P) som kan användas för inmatning av värden eller för visning av räkneresultat. Tekniska symboler kan användas i beräkningar i alla räknelägen utom läget BASE-N.
A Inmatning av värden med tekniska symboler Exempel: Inmata 500 k 500 z – {MATH}ccc 6(k) A Användning av omvandlingen (10 ) när tekniska symboler är påslagna (EngOn) 3 En omvandling med ENG när “EngOn” valts för tekniska symboler (sidan 13) flyttar decimalpunkten tre steg åt höger och ändrar den tekniska symbolen på motsvarande sätt (t.ex. från M till k). På omvänt sätt flyttar omvandlingen ←ENG decimalpunkten tre steg åt vänster och ändrar den tekniska symbolen på motsvarande sätt (t.ex. från k till M).
Exempel: Inmata 2 + 3i 2+3i A Inmatning av komplexa talvärden med polärt koordinatformat Komplexa tal kan även inmatas med polärt koordinatformat (r ∠ Ƨ). Exempel: Inmata 5 ∠ 30 51i(∠)30 Viktigt! Vid inmatning av argumentet Ƨ ska du mata in ett värde som anger en vinkel i enlighet med räknarens nu grundinställda vinkelenhet. k Visningsinställning för komplexa tal Se “Val av visningsformat för komplexa tal” (sidan 13).
Exempel 1: 2 × (' 3 + i) = 2' 3 + 2i = 4 ∠ 30 Bv 2*(!3e+i)E b 2*(!3)+i)E Vid användning av linjärt visningsformat visas räkneresultat på två rader som anger det absoluta värdet och argumentet. Exempel 2: 1 + i = ' 2 ∠ 45 Bv 1+iE k Konjugerade komplexa tal (Conjg) Utför det nedanstående för att erhålla det konjugerade komplexa talet z̄ = a – bi för det komplexa talet z = a + bi.
Argument: z – {COMPLX}2(Arg)2+2i)E k Utdragning av den reella delen (ReP) och imaginära delen (ImP) av ett komplext tal Gör på följande sätt för att dra ut den reella delen (a) eller den imaginära delen (b) av det komplexa talet a + bi.
Matrisräkning (COMP) För att utföra exemplen i detta avsnitt ska du först välja COMP (N1) som räkneläge. k Översyn av matrisräkning Matrisräkning utförs genom att först lagra matriserna i ett av sex matrisminnesområden benämnda Mat A t.o.m. Mat F och sedan använda matrisområdets variabler för att utföra 20 12 + den faktiska beräkningen. För att utföra matrisräkning som t.ex. ska du 02 34 12 20 i Mat A och i Mat B och sedan utföra beräkningen Mat A + Mat B.
A Användning av matrisredigeringsskärmen för inmatning av matrisdata 1. Tryck på z – {MATRIX}1(EDIT) för att visa menyn för matrisminnesområde. • Ett minnesområde som redan innehåller en matris uppvisar dess mått (som 2 × 2), medan ett område som är tomt anges av “None”. 2. Använd c och f för att framhäva matrisen du vill använda för datainmatning. 3. Tryck på E. • Detta visar en skärm för att ange måtten för matrisen. m är antalet rader, medan n är antalet spalter. Anm.
2. Inmata värdetilldelningskommandot (/). z – {PROG} – {/} 3. Ange matrisminnet (Mat A till Mat F eller Mat Ans) där du vill lagra matrisen. • För att lagra den i t.ex. Mat A ska du trycka på följande tangenter: z – {MATRIX}2(Mat)Si(A). Viktigt! Om du anger ett matrisminne som redan innehåller matrisdata kommer den existerande datan att överskrivas av den nya. 4. Tryck på E för att lagra matrisen. • Detta visar den lagrade matrisen på skärmen.
k Att utföra matrisräkning Detta avsnitt visar ett antal konkreta exempel på matrisräkning. • Innan du kan påbörja matrisräkning måste du ha utfört proceduren under “Inmatning och redigering av matrisdata” (sidan 59) för att mata in data i matriserna som ska användas i beräkningen. • Tabellen nedan visar matrisnamnen som används i detta avsnitt. När du ser ett matrisnamn i proceduren ska du använda de tangenter som anges nedan.
E Anm. När en beräkningsskärm visas kan du mata in variabeln Mat Ans genom att trycka på z – {MATRIX}2(Mat)1-(Ans). A Beräkning av skalär multiplikation för en matris Din räknare kan utföra följande typer av skalär multiplikation. n × Mat A, n Mat A, Mat A × n, Mat A ÷ n • Det går att ersätta “Mat A” med någon av räknarens matriser, från Mat A till Mat F eller Mat Ans.
A Att erhålla determinanten för en matris Funktionen det( kan användas för att erhålla determinanten av en kvadratisk matris. det a11 = a11 det a11 a12 = a11a22 – a12a21 a21 a22 a11 a12 a13 det a21 a22 a23 = a11a22a33 + a12a23a31 + a13a21a32 – a13a22a31 – a12a21a33 – a11a23a32 a31 a32 a33 Exempel: Erhåll determinanten av matrisen 1 –2 . 5 0 Detta exempel förutsätter att Mat C innehåller 1 –2 .
a11 a12 a13 a21 a22 a23 a31 a32 a33 –1 = a22a33 – a23a32 –a12a33 + a13a32 a12a23 – a13a22 –a21a33 + a23a31 a11a33 – a13a31 –a11a23 + a13a21 a21a32 – a22a31 –a11a32 + a12a31 a11a22 – a12a21 a11a22a33 + a12a23a31 + a13a21a32 – a13a22a31 – a12a21a33 – a11a23a32 Viktigt! • Matrisinvertering kan bara göras för kvadratisk matris utan noll. –1 –1 • Använd tangenten !)(x ) för att inmata “ ”. 1 –2 Exempel: Invertera matrisen . 5 0 Detta exempel förutsätter att Mat C innehåller 1 –2 .
A Val av sekvenstyp Att välja denna sekvenstyp: Tryck på dessa tangenter: Typ an z – {TYPE}1(an) Typ an+1 z – {TYPE}2(an+1) A Skärm för sekvensredigering En av de två skärmarna för sekvensredigering nedan visas efter att du aktiverat läget RECUR och valt en sekvenstyp. Använd denna skärm för att mata in uttrycket som definierar uttrycket (generell term eller rekursionsformel).
3. Tryck efter avslutad inmatning på E. • Detta registrerar din inmatning. Om du inmatat ett uttryck registreras räkneresultatet av uttrycket. • När en inställning är framhävd kan du trycka på E för att visa skärmen för sekvenstabell (sidan 67). Att återgå till skärmen för sekvensredigering från skärmen för tabellomfång Tryck på J.
k Att skapa en sekvenstabell A Att skapa en sekvenstabell av typ an+1 Exempel: Skapa en sekvenstabell med rekursionsformeln an+1 = an+ n + 1 med omfånget 1 < n < 10 (n = heltal). Tänk dock på att a1 = 2. N6(RECUR) Aktivera läget RECUR: Välj typen an+1: z – {TYPE}2(an+1) Mata in rekursionsformeln: z2(an)+z1(n)+1 Registrera rekursionsformeln: E (Detta visar skärmen för tabellomfång.) Mata in a1 = 2, Start = 1, End = 10: 2E1E10E Skapa sekvenstabellen: E (Detta visar skärmen för sekvenstabell.
Registrera den generella termen: E (Detta visar skärmen för tabellomfång.) Mata in Start = 2 och End = 6: 2E6E Skapa sekvenstabellen: E (Detta visar skärmen för sekvenstabell.) k Att observera vid sekvensräkning Följande funktioner kan inte användas under sekvensräkning.
1. Tryck på N8(EQN). • Detta visar nedanstående meny för val av ekvationstyp. 2. Tryck på 1(aX+bY=c) för att välja simultana linjära ekvationer med två okända. • Detta visar nedanstående redigeringsskärm för koefficienter. Använd denna skärm till att mata in värden för ekvationens koefficienter. 3. Mata in värden för koefficienterna. 1E0.5E3E2E3E4E X + 0,5Y = 3 2X + 3Y = 4 Dessa värden framställer de simultana ekvationerna ovan. 4. Tryck på E för att visa lösningarna. • Detta visar lösningen för X.
k Val av ekvationstyp Det följande visar vad som ska göras för att välja önskad ekvationstyp.
k Att titta på ekvationslösningar Tryck på E när redigeringsskärmen för koefficienter visas för att visa lösningarna på ekvationen. Ekvationslösning • Använd c och f för att rulla mellan lösningarna. • Du kan även trycka på E när en lösning visas för att kretsa genom alla andra tillgängliga lösningar. Ett tryck på E när den slutliga lösningen visas återgår till redigeringsskärmen för koefficienter. • Tryck på J för att lämna lösningsskärmen och återgå till redigeringsskärmen för koefficienter.
A Inmatning av stickprovsdata Detta exempel visar inmatning av följande stickprovsdata i läget SD. Klassvärde (X) Frekvens (FREQ) 24,5 4 25,5 6 26,5 2 Aktivera läget SD: N3(SD) Mata in klassvärden i spalten X: 24.5E25.5E26.5E Grundinställning för alla frekvenser är 1.
• Även om Y-data inte används och det ej förekommer någon indikation för Y-data på skärmen i läget SD bevarar räknaren ett Y-värde (alltid noll) internt för varje X-data. Om du därför utför statistikräkning som inbegriper Y-data (såsom Σy)efter inmatning av data för en variabel i läget SD kommer räknaren att framställa ett resultat utan att visa ett fel.
(Del Cell) • Den nya cellen som infogas underst i spalten ifylls med tillämpligt grundinställt värde (X = 0, Y = 0 eller FREQ = 1). k Statistikräkning med en variabel • För att utföra exemplen i detta avsnitt ska du först välja SD (N3) som räkneläge. • Det följande förutsätter att du redan matat in stickprovsdata såsom beskrivs under “Inmatning av stickprovsdata” på sidan 73.
2(o)E Detta är ett exempel på tänkbara räkneresultat. Se avsnittet nedan för närmare detaljer om kommandon för statistikräkning. A Referens för statistikkommandon i läget SD z7(STAT)2(VAR)1 n Erhåller antalet stickprov. n = (antal xi-dataposter) z7(STAT)2(VAR)2 x¯ Σx o= ni Erhåller medelvärdet. xσn z7(STAT)2(VAR)3 Erhåller populationens standardavvikelse. xσn = Σ(xi – o)2 n xσn–1 z7(STAT)2(VAR)4 Erhåller stickprovens standardavvikelse.
z7(STAT)3(DISTR)1 P( Bestämmer sannolikheten av standard normalfördelning P(t) för argumentet t. P (t) P (t) = 1 2π ∫ ∞t e − x2 dx 2 − 0 t z7(STAT)3(DISTR)2 Q( Bestämmer sannolikheten av standard normalfördelning Q(t) för argumentet t. Q (t) Q (t) = 1 2π ∫ t − 0 e x2 2 dx 0 t z7(STAT)3(DISTR)3 R( Bestämmer sannolikheten av standard normalfördelning R(t) för argumentet t.
Anm. • Räkneresultat kan visas med upp till 10 siffror. • Tryck på J för att återgå från resultatskärmen till skärmen STAT editor. • Se “Referens för statistikkommandon i läget REG” (sidan 80) för innebörden av de värden som visas på resultatskärmen och formlerna som används för att framställa dessa. Visning av resultatskärmen för standardavvikelse och summaberäkning När skärmen STAT editor (innehållande stickprovsdata) visas ska du trycka på följande tangenter.
2. Tryck på tangenten som motsvarar den regressionstyp vars resultat du vill visa. Att visa resultat av denna typ av regressionsräkning: Tryck på denna tangent: Linjär (y = ax + b) 1(Line) 2 Kvadratisk (y = ax + bx + c) 2(Quad) Logaritmisk (y = a + b ln x) 3(Log) e exponential (y = aebx) 4(eExp) ab exponential (y = abx) 5(abExp) Potens (y = axb) 6(Power) Inverterad (y = a + b/x) 7(Inv) (Skärmexempel vid tryck på 1) Detta är ett exempel på tänkbara räkneresultat.
A Att utföra en specifik regressionsräkning Exempel: Använd statistikdatan nedan för att utföra logaritmisk regression och erhålla korrelationskoefficienten och det uppskattade värdet av y när x = 100 x y 29 50 74 103 118 1,6 23,5 38,0 46,4 48,9 1. Visa resultatskärmen för logaritmisk regressionsräkning. z6(RESULT)2(Reg)3(Log) 2. Tryck på J för att återgå till skärmen STAT editor. 3. Tryck på z1(/COMP) för att visa beräkningsskärmen för läget COMP. 4.
z7(STAT)2(VAR)2 x¯ Erhåller medelvärdet av stickprovens x-data. Σx o= ni xσn z7(STAT)2(VAR)3 Erhåller populationens standardavvikelse för stickprovens x-data. xσn = Σ(xi – o)2 n xσn–1 z7(STAT)2(VAR)4 Erhåller stickprovens standardavvikelse för stickprovens x-data. xσn –1 = Σ(xi – o)2 n–1 z7(STAT)2(VAR)5 y¯ Erhåller medelvärdet av stickprovens y-data. Σy p = ni yσn z7(STAT)2(VAR)6 Erhåller populationens standardavvikelse för stickprovens y-data.
z7(STAT)2(VAR)c3 ƙy2 Erhåller summan av kvadraterna av stickprovens y-data. Σy2 = Σyi2 z7(STAT)2(VAR)c4 ƙy Erhåller summan av stickprovens y-data. Σy = Σyi z7(STAT)2(VAR)c5 ƙxy Erhåller summan av produkterna av stickprovens x-data och y-data. Σxy = Σxiyi z7(STAT)2(VAR)c6 ƙx 3 Erhåller summan av kuberna av stickprovens x-data. Σx3 = Σxi3 z7(STAT)2(VAR)c7 ƙx2y Erhåller summan av kvadraterna av stickprovens x-data multiplicerad med stickprovens y-data.
Kommandon för regressionskoefficient och uppskattat värde Värdena som erhålls av följande kommandon beror på den regressionsformel som används för beräkning. Regressionsformeln som används är den som motsvarar resultatskärmen för regressionsräkning (sidan 78) som senast visades i läget REG. z7(STAT)2(VAR)ccc1 a Erhåller koefficient a i regressionsformeln. z7(STAT)2(VAR)ccc2 b Erhåller koefficient b i regressionsformeln. z7(STAT)2(VAR)ccc3 c Detta kommando är avsett enbart för kvadratisk regression.
För närmare detaljer om denna typ av regressionsräkning: Titta här: Potensregression <#07> Inverterad regression <#08> k Exempel på statistikräkning Detta avsnitt innehåller några praktiska exempel på statistikräkning såsom de ska utföras på räknaren. Exempel 1: Tabellen intill visar pulsslag för 50 studenter som går på en gymnasieskola för pojkar med totalt 1000 elever. 1 Bestäm medelvärde och standardavvikelse för stickprovsdatan.
Exempel 2: Datan intill visar vikten för ett nyfött barn olika antal dagar efter födseln. 1 Erhåll regressionsformeln och korrelationskoefficienten som framställs av linjär regression av dessa data. 2 Erhåll regressionsformeln och korrelationskoefficienten som framställs av logaritmisk regression av dessa data. 3 Förutspå vikten 350 dagar efter födseln baserat på den regressionsformel som bäst passar trenden i datan i enlighet med regressionsresultaten.
Räkning med Base-n (BASE-N) För att utföra exemplen i detta avsnitt ska du först välja BASE-N (N2) som räkneläge. k Att utföra räkning med Base-n När du trycker på N2 för att aktivera läget BASE-N visas nuvarande inställningar på skärmen såsom anges nedan. Indikator för talbas Indikator för negativt värde Indikator för talbas: Anger nuvarande talbas (se tabellen nedan).
A Inmatning av hexadecimala värden och räkneexempel Använd följande tangenter för att inmata bokstäverna som krävs för hexadecimala värden (A, B, C, D, E, F).
Exempel: To convert the decimal value 3010 to binary, octal, and hexadecimal format ox(DEC)30E i(BIN) 6(OCT) l(HEX) kSpecificering av en talbas för ett särskilt värde Det går att ange en talbas som skiljer sig från den nu grundinställda talbasen vid inmatning av ett värde. A Val av talbas under inmatning Inmatning av t.ex. decimalvärdet 3 kan utföras med följande tangenter.
A Exempel på räkning med val av Base-n Exempel: Utför beräkningen 510 + 516 och visa resultatet i binärt format oi(BIN) z1(BASE-N)1(d)5+ z1(BASE-N)2(h)5E k Beräkningar med logiska operationer och negativa binära värden Räknaren kan utföra 32-siffriga (32-bits) binära logiska operationer och beräkning av negativa värden. Samtliga exempel nedan utförs med binärt format (i(BIN)) som grundinställd talbas. Anm.
Exempel: 11112 xnor 1012 = 111111111111111111111111111101012 1111z1(BASE-N) c6(xnor)101E A Komplement/Invertering (Not) Returnerar resultatet av ett komplement (bitvis invertering). Exempel: Not(10102) = 111111111111111111111111111101012 z1(BASE-N)c2(Not) 1010)E A Negering (Neg) Returnerar tvåkomplementet för ett värde. Negering kan bara användas när inställningen för negativt värde är “förtecknad” (Signed).
Exempel: Tilldela värdena A = 5, B = 3 och A = 5, B = 10 för uttrycket 3 × A + B b 3*S0(A)+S'(B) s (Detta visar värdetilldelningsskärmen.) Tilldela A = 5 och B = 3: 5E3E Verkställ beräkningen: E Visa värdetilldelningsskärmen på nytt: s Lämna A oförändrad och tilldela 10 till B: c10E Verkställ beräkningen: E Anm. • Om naturlig visning valts som räknarens visningsformat visar värdetilldelningsskärmen endast en variabel åt gången.
A Visning av kommentartext på värdetilldelningsskärmen Det går att använda följande syntax för tillägg av en kommentartext i ett uttryck som inmatas med CALC: "kommentartext" : {räkneuttryck}. Kommentartexten visas på den översta raden av värdetilldelningsskärmen istället för uttrycket.
. (Detta visar värdetilldelningsskärmen.) Tilldela 0 till Y: Tilldela 1 till A: Inmata ett ursprungligt värde för X (inmata här 1): Tilldela –2 till B: 0E 1E 1E -2E Ange variabeln för vilken du söker en lösning: f (Här söker vi en lösning för X, så framhäv X.) Lös ekvationen: . • Tryck på E för att återgå till värdetilldelningsskärmen. Sedan kan du tilldela andra värden till variablerna, ändra ursprungligt värde och utföra lösning på nytt.
• Beroende på egenskaperna hos Newtons lag kan följande vetenskapliga funktioner göra det svårt att erhålla en lösning. - Periodiska funktioner (som y = sin(x)) 1 - Funktioner som framställer branta kurvor vid grafritning (som y = ex, y = x ) x ) - Diskontinuerliga funktioner (som y = ' A Innehåll på lösningsskärmen Lösningsskärmen för SOLVE visar nedanstående information. b Ekvation (Ekvationen du inmatat.
A Skärm för uttrycksredigering Skärmen för uttrycksredigering visas först när du aktiverar läget TABLE. Använd denna skärm för att mata in funktionen för variabel X, som används för att framställa en siffertabell. Inmatning på skärmen för uttrycksredigering 2 Exempel: Mata in f (x) = x + B 1 2 S0(X)x+'1c2 Anm. • Tryck på o för att tömma skärmen under inmatning.
A Skärm för siffertabell När du trycker på E i steg 3 under “Specificering av startvärde, slutvärde och steg” utför räknaren en siffertabellberäkning i enlighet med funktionsuttrycket, startvärdet, slutvärdet och steget du matat in och visar resultatet på skärmen för siffertabell. • Varje cell på skärmen för siffertabell visar upp till sex siffror av värdet som nu är lagrat i cellen. • Framhäv önskad cell för att se det kompletta värdet i denna.
Registrera funktionsuttrycket: E (Detta visar skärmen för tabellomfång.) Mata in Start = 1, End = 5 och Step = 2: 1E5E2E Skapa siffertabellen: E (Detta visar skärmen för siffertabell.) k Att observera vid skapandet av en siffertabell Föreskrifterna för att skapa en siffertabell är snarlika föreskrifterna för läget RECUR. Se “Att observera vid sekvensräkning” på sidan 69 för närmare detaljer. Inbyggda formler Räknaren är försedd med 128 olika matematiska och vetenskapliga formler.
A Sökning efter en inbyggd formel genom att rulla genom menyn 1. Tryck på G. 2. Använd c och f för att rulla genom de inbyggda formelnamnen tills den du vill återkalla visas. A Räkning med en inbyggd formel Följande exempel visar användning av Herons formel för att bestämma ytan på en triangel när längden på de tre sidorna (8, 5, 5) är kända. Tillvägagångssätt b Leta upp Herons formel: G)(H)c(HeronFormula) Starta beräkningen: E (Detta visar en uppmaning för inmatning av det första variabelvärdet.
Använd tangenterna e och d för att rulla formeln åt höger och vänster. Tryck på J eller w för att återgå till skärmen som visades innan du tryckte på z6(LOOK). k Namn på inbyggda formler Se <#09> i den separata Tillägg för detaljer om beräkningsformeln som används av varje inbyggd formel. Nr.
Nr.
Nr.
Nr.
• Nu kan du verkställa användarformeln som just lagrats med ett tryck på w. 4. Tryck på J för att lämna skärmen Fmla List. 5. Tryck på ,5(PROG) för att aktivera läget PROG. 6. Tryck på 3(EDIT). • Detta visar filmenyn Prog Edit eller Fmla Edit. • Om filmenyn Prog Edit visas ska du trycka på e för att ändra till filmenyn Fmla Edit. → 7. Använd c och f för att framhäva namnet på programmet du matade in i steg 3 och tryck sedan på w. • Detta visar skärmen för formelredigering. 8.
A Användning av skärmen för formelredigering Skärmen för formelredigering används till att lagra en inbyggd formel under ett nytt namn, redigera en formel och skapa en ny formel. Du kan utföra följande åtgärder på skärmen för formelredigering. • Skärmen för formelredigering stöder inmatning av beräkningsformler som kan inmatas med CALC (sidan 90). Liksom med CALC kan du också mata in kommentartext som visas när beräkningsformeln visas.
k Översyn av programläget A Val av ett programkörningsläge När du skapar ett nytt program måste du ange dess “körningsläge” d.v.s. det räkneläge i vilket programmet ska köras. Det finns tre körningslägen: COMP, BASE-N och Formula.
Följande formler gäller för att bestämma ytstorlek (S) och volym (V) för en reguljär åttasiding när längden på en sida (A) är känd. 2 3 2 S = 2' 3A ,V='A 3 Följande program uppmanar till inmatning av A och utmatar sedan S och V i enlighet med programmen ovan. "A" ?→A 2 2 × '(3) × A ^ 3 '(2) ÷ 3 × A • Ange COMP som körningsläge för programmet och ge det filnamnet “OCTAHEDRON”. Tillvägagångssätt 1. Tryck på N5(PROG) för att aktivera läget PROG. • Detta visar skärmen Program Menu. 2. Tryck på 1(NEW).
6. Mata in hela programmet och tryck sedan på J. • Detta visar filmenyn Prog Edit (sidan 108). Namnet på det just inmatade programmet är framhävt (valt) på skärmen. 7. Försök att köra programmet du just skapat (OCTAHEDRON). Tryck på J för att visa skärmen Program Menu och tryck sedan på 2(RUN). • Detta visar skärmen Prog List. Ett tryck på E kör programmet vars namn nu är framhävt (valt) på skärmen Prog List. 8. Då “OCTAHEDRON” redan är framhävt ska du blott trycka på E för att köra det.
A Programkommandon Val av z – {PROG} på programredigeringsskärmen uppvisar en meny över programkommandon som kan användas vid inmatning. z – {PROG} c f c f Anm. • Programkommandona som visas på menyn beror på programmets körningsläge. Se “Kommandoreferens” (sidan 113) för närmare detaljer. • Proceduren ovan kan användas för att inmata kommandon även när beräkningsskärmen för läget COMP eller läget BASE-N visas.
4. Använd e och d för att flytta markören runt programmet och utföra åtgärder för att redigera dess innehåll eller lägga till nytt innehåll. • Tryck på 1f för att hoppa till början av programmet och 1c för att hoppa till slutet. 5. Tryck på J när programinnehållet är den önskade. k Att köra ett program Ett existerande program kan verkställas i läget COMP, BASE-N eller PROG. Anm.
A Användning av kommandot Prog för att köra ett program Kommandot Prog kan användas för att ange namnet på en programfil och köra detta program direkt i läget COMP eller BASE-N. Utför proceduren nedan i läget COMP eller BASE-N. Viktigt! Ett fel (Go ERROR) uppstår om det ej förekommer något program med filnamnet du angav med kommandot Prog.
Anm. Läget som räknaren ställs i automatiskt efter borttagning av ett felmeddelande beror på aktuellt programkörningsläge, såsom visas nedan. Programkörningsläge Räkneläge Läget COMP eller Formula Läget COMP Läget BASE-N Läget BASE-N Läget PROG Borttagning av ett felmeddelande visar redigeringsskärmen för programmet med markören i positionen där felet inträffade och som du ska korrigera. k Operationer på filskärmen Skärmen Program Menu i läget PROG gör det möjligt att välja bland följande skärmar.
A Tillägg av ett filnamn till “Favorites” Du kan tillägga filnamnet på ett ofta använt program till “Favorites”, vilket gör att namnet visas överst på filskärmen. Tillvägagångssätt 1. Uppvisa en filskärm och framhäv namnet på filen du vill tillägga “Favorites”. 2. Tryck på z1(Favorite-Add). • Detta visar filnamnet överst på filskärmen. Anm. • Ett filnamn som tilläggs “Favorites” visas både överst på filskärmen och vid dess normala alfabetiska position på filskärmen.
Att radera ett program med detta körningsläge: Visa denna skärm: COMP eller BASE-N Filmenyn Prog Delete Formula Filmenyn Fmla Delete 3. Använd c och f för att framhäva namnet på programmet du vill radera och tryck sedan på E. • Detta gör att bekräftelsemeddelandet “Delete File?” visas. 4. Tryck på E(Yes) för att radera det angivna programmet. Tryck på J(No) om du vill avbryta utan att radera något. A Att radera alla program 1. Tryck på N5(PROG)4(DELETE)2(All Files).
A Grundläggande driftskommandon : (Skiljetecken) Syntax Funktion Exempel (1!) : : ... : Avskiljer satser. Stoppar inte verkställning av programmet. 2 2 ? → A : A : Ans ^ (Utmatningskommando) Syntax Funktion Exempel Anm. (1x) ^ Gör en paus i programverkställning och visar resultatet av nuvarande verkställning. Symbolen Q tänds när en paus aktiveras med detta kommando.
Funktion Exempel Anm. Dessa kommandon värderar uttrycken på båda sidor och returnerar värdet sant (1) eller falskt (0). Dessa kommandon används i kombination med förgreningskommandot S och vid sammanställning av för satserna If, While och Do. Se beskrivningen av S (sidan 115), satsen If (sidan 116), satsen While (sidan 117) och satsen Do (sidan 117). Dessa kommandon värderar uttrycken på båda sidor och returnerar 1 om sant och 0 om falskt.
Exempel Syntax 2: Ett värderingsresultat av villkoret till vänster om kommandot S som ej är noll tolkas som “sant”, så verkställs, åtföljt av och allt därefter i ordningsföljd. Ett värderingsresultat av villkoret till vänster om kommandot S som är noll tolkas som “falskt”, så hoppas över och och allt därefter verkställs.
For ~ To ~ Step ~ Next Syntax Funktion Exempel (COMP) For → To Step : : ... : Next : ... Verkställning av satserna från For till Next upprepas efter hand som kontrollvariabeln ökas med stegvärdet vid varje verkställning, med början från startvärdet. Med undantag av detta är kommandot detsamma som For~To~Next. 2 For 1 → A To 10 Step 0.
• En subrutin kan återkallas önskat antal gånger från huvudrutinen. En subrutin kan återkallas från flera huvudrutiner. • Verkställning av kommandot Prog "filnamn" hoppar till subrutinen och kör den från början. När slutet av subrutinen har nåtts hoppar verkställning tillbaka till huvudrutinen och fortsätter från satsen som följer kommandot Prog "filnamn". • Kommandot Prog kan användas inuti en subrutin för att få processen att hoppa till en annan subrutin. Detta kallas “instapling”.
Stop Syntax Funktion Exempel (COMP) ... : Stop : ... Framtvingar avslutning av programverkställning. Verkställning av kommandot i en subrutin avslutar all verkställning, inklusive alla subrutiner och huvudrutinen. For 2 → A To 10 : If A=5 : Then "STOP" : Stop : IfEnd : Next A In/utmatningskommandon Getkey Syntax Funktion ... : Getkey : ... Returnerar en av koderna som visas nedan, vilket motsvarar den senast intryckta tangenten. 0 returneras när ingen tangent tryckts in. 84 81 83 82 Anm.
Locate Syntax Funktion Exempel Locate , , Locate , , Locate , , "" (1 < radnummer < 4, 1 < spaltnummer< 16) Visar det angivna värdet eller teckensträngen vid den angivna skärmpositionen. • Skärmposition anges som (, ) där positionen för det övre vänstra hörnet är (1, 1) och det nedre högra hörnet är (16, 4).
ClrMemory Syntax Funktion Anm. ClrMemory Tömmer alla variabler (A till Z) och svarsminnet (Ans) till noll. Töm en specifik variabel med 0 → . ClrMat Syntax Funktion ClrMat Tömmer innehållet i alla matrisminnen (Mat A till Mat F och Mat Ans). ClrVar Syntax Funktion ClrVar Tömmer alla formelvariabler. k Kommandon för statistikräkning Det går att inmata kommandon för statistikräkning från menyn som visas vid val av z – {STAT}. Anm.
A Regressionskommandon: z – {STAT}4(Reg) LinearReg o.dyl. Syntax Funktion (COMP) ... : LinearReg : ... (Linjär regression) ... : QuadReg : ... (Kvadratisk regression) ... : LogReg : ... (Logaritmisk regression) ... : eExpReg : ... (e exponentialregression) ... : abExpReg : ... (ab exponentialregression) ... : PowerReg : ... (Potensregression) ... : InverseReg : ...
Norm Syntax Funktion (COMP) ... : Norm <1 ; 2> : ... Anger antingen Norm 1 eller Norm 2 för utmatning av räkneresultat. ab/c, d/c Syntax Funktion (COMP) ... : ab/c : ... ... : d/c : ... Anger om blandat bråkformat (ab/c) eller oegentligt bråkformat (d/c) ska användas som visningsformat för räkneresultat. EngOn, EngOff Syntax Funktion (COMP) ... : EngOn : ... ... : EngOff : ... Dessa kommandon slår tekniska symboler på (EngOn) eller av (EngOff). a+bi, r∠Ƨ Syntax Funktion (COMP) ... : a+bi : ... ...
A Avrundningskommando (Rnd) Rnd( Syntax Funktion (COMP) ... : : Rnd(Ans : ... Avrundar räkneresultat som nu finns i svarsminnet (Ans) till antalet siffror som ställts in för visningsformat. Datakommunikation (LINK) Datakommunikation kan användas för att överföra programdata mellan två räknare av modellen fx-5800P. k Anslutning mellan två räknare av modell fx-5800P Det krävs en separat inköpt datakommunikationskabel (SB-62) för att ansluta de två räknarna.
2. Utför det följande på den sändande räknaren (Sender). Nc1(LINK)1(Transmit)1(All) 3. Tryck på tangenten E på Sender för att starta dataöverföring. • Vid dataöverföring visar skärmen på Sender meddelandet till höger. Skärmen på Receiver fortsätter att visa skärmen som uppträdde i steg 1. • Efter avslutad dataöverföring visar skärmen på både Sender och Receiver meddelandet till höger. A Överföring av specifika program 1.
• Efter avslutad dataöverföring visar skärmen på både Sender och Receiver meddelandet till höger. A Att avbryta pågående dataöverföring Tryck på o på antingen den sändande eller den mottagande räknaren fx-5800P. A När det redan förekommer ett program med samma filnamn på den mottagande räknaren Om den sändande räknaren (Sender) under dataöverföring finner att minnet i den mottagande räknaren (Receiver) redan innehåller ett program med samma filnamn uppvisar Sender meddelandet till höger.
Datatyp Inställningar Datanamn Setup Möjlig radering Radera alla Variabler Alpha Memory Radera alla Extra variabler DimZ Memory Radera alla Statistiska stickprovsdata STAT Radera alla Rekursionsdata Recursion Radera alla Tabelldata Table Radera alla Ekvationsdata Equation Radera alla • Spalten “Datanamn” i tabellen ovan visar datanamnen som uppträder på menyn Memory Manager.
• Detta gör att märket “'” uppträder till vänster om namnet, vilket anger att det valts för radering. 4. Upprepa steg 3 för att välja alla datanamn du vill radera. 5. Tryck på J för att lämna mappen och återgå till skärmen Memory Manager. Anm. • Vid val av ett mappnamn (som anges av märket “'” intill) på skärmen Memory Manager kommer all data i denna mapp att väljas för radering när du matar in mappen i steg 2 i proceduren ovan.
Följd Operationstyp Beskrivning 6 Permutation, Kombination Symbol för komplexa tal nPr, nCr ∠ 7 Multiplikation, Division Utelämning av multiplikationstecken ×, ÷ Multiplikationstecknet kan utelämnas strax före π, variabler, vetenskapliga konstanter (2π, 5A, πA, 3mp, 2i o.dyl.) och funktioner inom parenteser (2'(3), Asin(30) o.dyl.
Felet Stack ERROR inträffar när en beräkning du utför gör att kapaciteten för en stack överskrids. k Beräkningsomfång, antal siffror och exakthet Följande tabell visar allmänt beräkningsomfång (inmatning och utmatning av värden), antal siffror som används för interna beräkningar och beräkningarnas exakthet. –99 till ±9,999999999×10 99 Beräkningsomfång ±1×10 Intern beräkning 15 siffror och 0 Exakthet Vanligtvis ±1 vid den 10:e siffran för en enskild beräkning.
Funktioner Inmatningsomfång 1/x | x | < 1×10 100 3 ' x | x | < 1×10 100 x! 0 < x < 69 (x är ett heltal) ;xG0 nPr 0 < n < 1×1010, 0 < r < n (n, r är heltal) 1 < {n!/(n–r)!} < 1×10100 nCr 0 < n < 1×1010, 0 < r < n (n, r är heltal) 1 < n!/r! < 1×10100 eller 1 < n!/(n–r)! < 1×10100 Pol(x, y) Rec(r, θ) °’ ” | x |, | y | < 9,999999999×1099 x2+y2 < 9,999999999×1099 0 < r < 9,999999999×1099 θ: Samma som sinx | a |, b, c < 1×10100 0 < b, c | x | < 1×10100 Decimal ↔ Sexagesimal omvandling: 0°0´0˝ <
A Att åtgärda ett felmeddelande Du kan åtgärda ett felmeddelande genom använda tangenterna som beskrivs nedan, oavsett vilken typ av fel det rör sig om. • Tryck på J, d eller e för att visa redigeringsskärmen för räkneuttrycket du inmatade strax innan felet inträffade, med markören placerad vid positionen som orsakade felet. Se “Att finna var ett fel uppstod” på sidan 20 för närmare detaljer. • Ett tryck på o tömmer räkneuttrycket du inmatade strax innan felmeddelandet uppträdde.
Felmeddelande Orsak Åtgärd Time Out • Integrerings- eller differentialräkning har verkställts, men lösningen uppfyller inte slutvillkoren. • Höj värdet tol för att göra lösningsvillkoren mindre stränga och försök igen. I detta fall blir lösningen mindre exakt. • Vid differentiering av en trigonometrisk funktion ska du välja Rad som vinkelenhet. Memory ERROR • Du gjorde ett försök att återkalla data (lista, matris, extra variabel, formelvariabel e.dyl.) som inte existerar.
Felmeddelande Orsak Åtgärd Range ERROR • Kontrollera det angivna I läget TABLE eller RECUR: tabellomfånget och korrigera felet. • Det angivna tabellomfånget är felaktigt. • Du har försökt skapa en tabell med över 199 rader. No Variable • Det finns ingen variabel att söka en lösning för i ekvationen som matades in för räkning med SOLVE. • Ändra ekvationen så att den innehåller en variabel att söka en lösning för. k Innan du antar att fel på räknaren uppstått...
k Batterivarningsindikator Meddelandet nedan dyker upp när batteriet börjar bli svagt. Upphör då att använda räknaren, slå av den och byt batteri. Viktigt! • Räknarens dataöverföringsfunktion kan inte användas när batterivarningsmeddelandet visas på skärmen. • När du byter batteri lagrar räknaren vanligtvis det nuvarande minnesinnehållet i ett flashminne och återställer sedan innehållet efter batteribytet.
4. Ta ur det gamla batteriet. 5. Sätt i ett nytt batteri med dess positiva k och negativa l poler vända enligt bilden i batterifacket. LR03 OR “AAA” SIZE(ALKALINE) 6. Skjut tillbaka batterilocket till ursprunglig position och fäst det på plats med skruven. 7. Tryck in knappen P på räknarens baksida med ett tunnt, spetsigt föremål för att initialisera räknaren.
CASIO Europe GmbH Bornbarch 10, 22848 Norderstedt, Germany Detta märke gäller enbart i EU-länder.
CASIO COMPUTER CO., LTD.
