Sw fx-9860G SD fx-9860G Användarhandbok User’s Guide http://world.casio.
CASIO Europe GmbH Bornbarch 10, 22848 Norderstedt, Germany Viktigt! Spara handboken och all annan information så att du lätt kommer åt den om det skulle behövas.
INNAN DU ANVÄNDER RÄKNAREN FÖR FÖRSTA GÅNGEN ... Det sitter inga batterier i räknaren när du köper den. Följ instruktionerna nedan när du sätter i batterierna. Återställ räknaren och justera kontrasten innan du använder räknaren för första gången. 1. Skjut fodralet över räknaren och vänd den upp-och-ned (se till att du inte råkar trycka på o av misstag). Ta bort räknarens bakstycke genom att dra med fingrarna vid punkten 1. 1 2. Sätt i de fyra batterierna som följde med räknaren.
5. Tryck på m. • Om huvudmenyn till höger inte visas på displayen öppnar du bakstycket och trycker på knappen P som sitter inne i batterifacket. P-knappen 6. Använd piltangenterna (f, c, d, e) för att markera SYSTEM och tryck på ) för att ställa in kontrasten. w. Tryck sedan på 1( 7. Justera kontrasten. • e gör displayen mörkare. • e gör displayen ljusare. • Du kan återställa kontrasten till fabriksinställningen genom att trycka på 1(INIT). 8. Tryck på m när du har ställt in kontrasten.
Snabbstart STÄNGA AV OCH SÄTTA PÅ RÄKNAREN ANVÄNDA LÄGEN GRUNDLÄGGANDE RÄKNINGAR REPETITIONSFUNKTIONEN RÄKNINGAR MED BRÅK POTENSER GRAFFUNKTIONER DUBBLA GRAFER DYNAMISKA GRAFER VÄRDETABELLER 20050301
1 Snabbstart Snabbstart Välkommen att börja använda din nya grafiska miniräknare. Det här kapitlet är en kortfattad självstudiekurs som beskriver många vanliga funktioner, till exempel hur du stänger av och sätter på räknaren och hur du ritar enklare grafer. När du har gått igenom kapitlet har du lärt dig de grundläggande funktionerna i den här räknaren, och kan fortsätta med resten av användarhandboken. Alla steg i exemplen är illustrerade så att du snabbt och enkelt kan följa med i instruktionerna.
2 Snabbstart defc för att markera MAT och tryck på w. 2. Använd RUN • Det här är startskärmen för läget RUN • MAT, som du använder för att göra manuella räkningar, matrisräkningar och för att köra program. GRUNDLÄGGANDE RÄKNINGAR Manuella räkningar innebär att du skriver in formler från vänster till höger, precis som när du använder penna och papper.
3 Snabbstart SET UP 1. Tryck på !m för att visa inställningsmenyn. 2. Tryck på cccccc1(Deg) för att ange grader som vinkelenhet. 3. Tryck på J för att stänga menyn. 4. Tryck på o för att nollställa räknaren. 5. Tryck på cf*sefw. REPETITIONSFUNKTIONEN Du kan upprepa den senaste räkningen genom att trycka på d eller e. Exempel: Så här gör du för att ändra formeln i det senaste exemplet (25 × sin 45˚) till (25 × sin 55˚) 1. Tryck på d för att hämta den senast inmatade formeln. 2.
4 Snabbstart RÄKNINGAR MED BRÅK $ Du använder tangenten för att mata in bråktal. Symbolen ” { ” används för att avgränsa bråkets heltalsdel, nämnare och täljare. Exempel: 31/ 16 1. Tryck på 2. Tryck på + 37/9 o. db$bg+ dh$jw. Betyder 871/144 Konvertera ett bråktal till eller från blandad form < När ett bråktal visas på displayen trycker du på blandat bråk. !Mför att konvertera det till ett < Tryck på !M igen för att konvertera talet tillbaka till ett bråktal utan heltalsdel.
5 Snabbstart POTENSER Exempel: 1250 × 2,065 1. Tryck på o. 2. Tryck på bcfa*c.ag. 3. Tryck på M för att visa ^ på displayen. 4. Tryck på f. Uttrycket ^5 på displayen betyder att talet 5 är exponenten. 5. Tryck på w.
6 Snabbstart GRAFFUNKTIONER Räknaren kan rita upp komplexa grafer med rektangulära koordinater (horisontalaxel: x, vertikalaxel: y) eller polära koordinater (vinkel: θ , avstånd från origo: r). Alla följande exempel förutsätter att räknaren är inställd enligt fabriksinställningarna (de inställningar som gäller efter en återställning). Exempel 1: Rita grafen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2) 1. Tryck på m. defc för att markera GRAPH och tryck sedan på w. 2. Använd 3. Mata in formeln.
7 Snabbstart 1(ROOT). Tryck på e för att hitta fler nollställens. 2. Tryck på Exempel 3: Beräkna arean av det område som begränsas av negativa Y-axeln och grafen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2) 1. Tryck på !5(G-SLV)6(g). 2. Tryck på 3(∫dx). d för att flytta markören till den punkt där X = –1 och tryck sedan på w. Använd sedan e för att flytta markören till X = 0, och tryck på w för att ange integrations- 3. Använd intervallet (intervallet skuggas på displayen).
8 Snabbstart DUBBLA GRAFER Den här funktionen används för att dela upp displayen i två delar och visa två samtidiga grafer. Exempel: Bestämma skärningspunkterna mellan graferna till funktionerna Y1 = X(X + 1)(X – 2) Y2 = X + 1,2 SET UP 1. Tryck på !mcc1(G+G) för att ange displayläget ”G+G”. J och mata in de båda funktionerna. v(v+b) (v-c)w v+b.cw 2. Tryck på 6 3. Tryck på (DRAW) eller upp graferna.
9 Snabbstart defc 3. Använd för att flytta markören igen. När du flyttar markören visas en ruta på displayen. Flytta markören så att rutan innesluter det område som ska förstoras. w för att visa det förstorade området 4. Tryck på på displayens inaktiva (högra) sida. DYNAMISKA GRAFER Dynamiska grafer används för att visa hur en graf påverkas när värdet på en av funktionens koefficienter ändras.
10 Snabbstart 4 bw 4. Tryck på (VAR) för att ange initialvärdet 1 på koefficienten A. 5. Tryck på 2(SET) bwdwb wför ange intervallet och stegvärdet för koefficienten A. 6. Tryck på J. 6 7. Tryck på (DYNA) för att starta grafritningen. Grafen ritas 10 gånger. • Du kan avbryta ritningen genom att trycka på o.
11 Snabbstart VÄRDETABELLER Värdetabeller är tabeller med funktionsvärden och motsvarande värden på funktionens oberoende variabel. Exempel: Skapa en värdetabell för följande funktion Y = X (X+1) (X–2) 1. Tryck på m. defc för att markera TABLE och tryck sedan på w. 2. Använd 3. Mata in formeln. v(v+b) (v-c)w 4. Tryck på 6(TABL) för att skapa värdetabellen.
Att tänka på när du använder denna produkt En förloppsindikator och/eller en indikering som anger att räknaren är upptagen visas på displayen när räknaren utför en beräkning, skriver till minnet (inklusive flashminnet) eller läser från minnet (inklusive flashminnet). Arbetsindikering Förloppsindikator Tryck aldrig på P-knappen och ta aldrig ut batterierna när förloppsindikatorn eller arbetsindikatorn visas på displayen. Om du gör det kan minnet raderas, och dessutom kan räknaren sluta fungera.
Hantering • Din räknare är tillverkad av ömtåliga komponenter. Försök aldrig att plocka isär räknaren. • Undvik att tappa räknaren och utsätt den inte för stötar. • Utsätt inte räknaren för höga temperaturer, damm eller hög luftfuktighet. När räknaren är kall kan det ta lång tid innan resultaten visas. Vid mycket låga temperaturer kan räknaren sluta att fungera. När räknaren återfått rumstemperatur kommer den att fungera normalt.
Skapa alltid fysiska säkerhetskopior av viktiga data! Låg batterispänning eller felaktigt placerade batterier kan orsaka att räknarens minne påverkas eller raderas. Lagrade data kan också påverkas av starka elektromagnetiska urladdningar eller starka stötar. Du har själv ansvar för att säkerhetskopiera viktig information. CASIO Computer Co., Ltd.
1 Innehåll Innehåll Komma igång – Läs det här först! Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1-1 1-2 1-3 1-4 1-5 1-6 1-7 1-8 1-9 Tangenter ......................................................................................... 1-1-1 Display .............................................................................................. 1-2-1 Mata in och redigera uttryck ............................................................. 1-3-1 Alternativ-menyn (OPTN) ..................................................
2 Innehåll Kapitel 5 5-1 5-2 5-3 5-4 5-5 5-6 5-7 5-8 5-9 5-10 5-11 Kapitel 6 6-1 6-2 6-3 6-4 6-5 6-6 6-7 Kapitel 7 7-1 7-2 7-3 7-4 7-5 7-6 7-7 7-8 Grafritning Exempelgrafer .................................................................................. 5-1-1 Kontrollera vad som visas på en grafskärm ..................................... 5-2-1 Rita en graf ....................................................................................... 5-3-1 Lagra en graf i bildminnet ..........................
3 Innehåll Kapitel 8 8-1 8-2 8-3 8-4 8-5 8-6 8-7 8-8 Kapitel 9 9-1 9-2 9-3 9-4 9-5 9-6 9-7 9-8 Kapitel 10 10-1 10-2 10-3 10-4 10-5 Kapitel 11 11-1 11-2 11-3 11-4 Kapitel 12 12-1 12-2 12-3 12-4 12-5 12-6 12-7 Programmering Grundläggande programmering ....................................................... 8-1-1 Funktionstangenter i läget PRGM .................................................... 8-2-1 Redigera programinnehåll ................................................................
4 Innehåll Kapitel 13 13-1 13-2 13-3 Använda SD-minneskort (endast fx-9860G SD) Använda ett SD-kort ..................................................................... 13-1-1 Formatera ett SD-kort .................................................................. 13-2-1 Att tänka på när du använder SD-kort .......................................... 13-3-1 Bilaga 1 2 3 4 5 6 Felmeddelanden .................................................................................. α-1-1 Indataintervall .........
0 Komma igång — Läs det här först! Om den här användarhandboken u ! x( ) Instruktionen ovan betyder att du ska trycka på ! och sedan på x för att mata in en symbol. Alla inmatningar som består av flera knapptryckningar visas på samma sätt. Efter knappens namn visas kommandot eller symbolen inom parenteser. u m EQUA Instruktionen betyder att du ska trycka på m, använda piltangenterna (f, c, d, e) för att markera läget EQUA och sedan trycka på w.
0-1-1 Komma igång u Grafer I allmänhet visas de knapptryckningar som behövs för att rita en graf på uppslagets vänstra sida, med själva grafen på den högra sidan. Du kan rita samma graf på din räknare genom att följa stegen under Procedur ovanför grafen. 5-1-1 Sample Graphs 5-1 Sample Graphs 5-1-2 Sample Graphs To graph y = 3x 2 Example Procedure k How to drawa simple graph(1) 1 m GRAPH Description 2 dvxw To draw a graph, simply input the applicable function.
Kapitel Grundläggande funktioner 1-1 1-2 1-3 1-4 1-5 1-6 1-7 1-8 1-9 Tangenter Display Mata in och redigera uttryck Alternativ-menyn (OPTN) Menyn VARS (Variabeldata) Program-menyn (PRGM) Använda skärmen Inställningar Använda skärmdumpar Om du får problem … 20050301 1
1-1-1 Tangenter 1-1 Tangenter 20050301
1-1-2 Tangenter k Tangenter Sida Sida Sida Sida Sida Sida 5-11-1 5-2-7 5-2-1 5-10-1 5-11-9 1-2-3 1-1-3 1-4-1 1-6-1 1-5-1 1-7-1 1-2-1 2-4-7 2-4-5 2-4-7 2-4-5 2-4-5 2-4-5 2-4-4 2-4-4 2-4-4 2-4-5 2-4-5 2-4-4 2-4-4 2-4-4 2-4-10 2-4-12 2-4-7 2-4-7 10-3-13 10-3-12 2-4-10 2-4-11 2-1-1 2-1-1 1-1-3 Sida 1-8-1 Sida 1-3-5 Sida 1-3-7 2-2-1 Sida Sida 1-3-2 1-3-1 1-3-7 3-1-2 2-6-2 2-1-1 2-1-1 2-1-1 2-1-1 2-8-11 2-4-4 2-1-1 20050301 2-2-5 2-1-1
1-1-3 Tangenter k Tangentnamn Många av räknarens tangenter används för flera olika funktioner. Funktionerna på knappsatsen är färgkodade så att du snabbare ska kunna hitta den funktion du söker. Funktion Tangent 1 log l 2 10x !l 3 B al Nedan beskrivs de olika färgkodningar som används för funktionsnamn. Färg # Tangent Orange Tryck på ! och sedan på tangenten. Röd Tryck på a och sedan på tangenten.
1-2-1 Display 1-2 Display k Markera ikoner I detta avsnitt beskrivs hur du markerar en ikon på huvudmenyn för att växla till ett visst läge. u Markera en ikon 1. Tryck på m för att visa huvudmenyn. 2. Använd piltangenterna (d, e, f, c) för att flytta markeringen till ikonen. Markerad ikon 3. Tryck på w för att visa det valda lägets startskärm. I exemplet används läget STAT.
1-2-2 Display Ikon Lägesnamn Beskrivning S • SHT (Kalkylblad) Används för kalkylbladsfunktioner. Varje fil innehåller ett kalkylblad (26 kolumner × 999 rader). Förutom räknarens inbyggda kommandon och kommandon i S • SHTkalkylbladsläge kan du också utföra statistiska beräkningar och rita statistiska grafer på samma sätt som du gör i läget STAT. GRAPH Används för att lagra funktioner och rita funktionernas grafer.
1-2-3 Display k Om funktionsmenyn Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se på ett objekts utseende om objektet representerar ett kommando eller en meny. • Nästa meny Exempel: Visar en meny med hyperboliska funktioner. • Mata in kommando Exempel: Matar in kommandot sinh. • Direkt kommandoexekvering Exempel: Kör kommandot DRAW.
1-2-4 Display k Visning av talformat Normalt visar räknaren tal med 10 siffror. Större värden konverteras automatiskt till exponentialform. u Om tal på exponentialform 1.2E+12 betyder att talet är lika med 1,2 × 1012. Detta innebär att du ska flytta decimalkommat i 1,2 tolv positioner till höger (eftersom exponenten är positiv). Talet är alltså 1 200 000 000 000. 1.2E–03 betyder att talet är lika med 1,2 × 10–3.
1-2-5 Display k Särskilda visningsformat Räknaren använder särskilda visningsformat för att ange bråk, hexadecimala värden och grader/minuter/sekunder. u Bråk 12 ................. Betyder: 456 –––– 23 u Hexadecimala värden ................. Betyder: 0ABCDEF1(16), vilket motsvarar 180150001(10) u Grader/minuter/sekunder ................. Betyder: 12° 34’ 56.78” • Dessutom används andra symboler som beskrivs i det avsnitt i handboken där symbolen förekommer för första gången.
1-3-1 Mata in och redigera uttryck 1-3 Mata in och redigera uttryck Obs! • Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel i detta avsnitt. k Mata in uttryck När du ska mata in ett uttryck som ska beräknas trycker du först på A för att nollställa displayen. Mata sedan in uttrycken exakt så som de skrivs, från vänster till höger, och tryck på w för att visa resultatet.
1-3-2 Mata in och redigera uttryck Om du trycker på !D(INS) i inmatningsläget Linear ändras markören till ” ”. Nästa funktion eller värde du matar in ersätter tecknet som markeras med ” ”. Acga ddd!D(INS) s Om du vill gå tillbaka till standardläget trycker du på !D(INS) igen. Ta bort ett steg ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2 Adgj**c dD I infogningsläge fungerar tangenten D som backsteg. # Markören är ett blinkande vertikalt streck (I) när du arbetar i infogningsläge.
1-3-3 Mata in och redigera uttryck u Infoga ett steg ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra 2,362 till sin2,362 Ac.
1-3-4 Mata in och redigera uttryck k Använda repetitionsminnet Den senaste beräkningen sparas alltid i repetitionsminnet. Du kan hämta innehållet i repetitionsminnet genom att trycka på d eller e. Om du trycker på e visas uttrycket med markören i början av uttrycket. Om du trycker på d visas uttrycket med markören i slutet av uttrycket. Du kan redigera uttrycket om det behövs och evaluera det igen. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Att utföra två snarlika beräkningar 4,12 × 6,4 = 26,368 4,12 × 7,1 = 29,252 Ae.bc*g.
1-3-5 Mata in och redigera uttryck k Göra korrigeringar i det ursprungliga uttrycket ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 14 om du råkar skriva ÷ 0 × 2,3 i stället för 14 ÷ 10 × 2,3 Abe/a*c.d w Tryck på J. Markören placeras automatiskt där felet påträffades. Gör de ändringar som behövs. db Evaluera uttrycket igen. w k Använda urklippet för kopiera och klistra in Du kan kopiera (eller klippa ut) en funktion, ett kommando eller andra indata till urklippet och sedan klistra in innehållet på en annan plats.
1-3-6 Mata in och redigera uttryck 3. Tryck på 1(COPY) för att kopiera markeringen och gå tillbaka till standardinmatningsläget. De markerade tecknen ändras inte när du kopierar dem. Om du vill avbryta markeringen utan att kopiera trycker du på J. Inmatningsläget Math 1. Använd piltangenterna för att flytta markören till den rad som ska kopieras. 2. Tryck på !i(CLIP). Markören ändras till ” ”. 3. Tryck på 1(CPY • L) för att kopiera den markerade texten till urklippet. u Klippa ut text 1.
1-3-7 Mata in och redigera uttryck u Klistra in text Flytta markören till den plats där texten ska klistras in och tryck på !j(PASTE). Innehållet i urklippet klistras in på den aktuella positionen. A !j(PASTE) k Funktionskatalogen I funktionskatalogen visas en alfabetisk lista över räknarens alla kommandon. Du kan mata in ett kommando genom att öppna katalogen och sedan markera det kommando du söker. u Använda katalogen för att mata in ett kommando 1.
1-3-8 Mata in och redigera uttryck k Inmatning i inmatningsläget Math Om du väljer inmatningsläget ”Math” på inställningsmenyn (sid. 1-7-1) aktiveras inmatningsläget Math, som du använder för att skriva in vissa funktioner på samma sätt som de står i kurslitteraturen. Obs! • Standardvärdet för inmatningsinställningen är ”Linear” (lineärt inmatningsläge). Innan du försöker följa med i exemplen i det här avsnittet bör du ändra inmatningsläget till ”Math”.
1-3-9 Mata in och redigera uttryck u Funktioner och symboler i inmatningsläget Math Funktionerna och symbolerna nedan kan används för inmatning i inmatningsläget Math. I kolumnen ”Bytes” visas hur många byte minnesutrymme som används vid inmatning i inmatningsläget Math.
1-3-10 Mata in och redigera uttryck u Använda menyn MATH I läget RUN • MAT kan du tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH. Menyn används för enkel inmatning av matriser, differentialekvationer, integraler o.s.v. • {MAT} ... {visar undermenyn MAT för enkel inmatning av matriser} • {2×2} ... {ger en 2 × 2-matris} • {3×3} ... {ger en 3 × 3-matris} • {m×n} ... {ger en matris med m rader och n kolumner (upp till 6 × 6)} • {logab} ... {startar inmatning av logaritmen log ab} • {Abs} ...
1-3-11 Mata in och redigera uttryck ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 ( 2 Mata in 1+ 5 A(b+ ) 2 $ cc f e )x w J ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 1 Mata in 1+ 0 x + 1dx Ab+4(MATH)6(g)1(∫dx) a+(X)+b ea fb e w J 20050301
1-3-12 Mata in och redigera uttryck ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 4 Mata in 2 × 1 2 2 2 1 2 Ac*4(MATH)1(MAT)1(2×2) $bcc ee !x( )ce e!x( )cee$bcc w u Om uttrycket inte får plats på displayen Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att uttrycket fortsätter utanför displayen i pilens riktning. När du ser en pil kan du använda piltangenterna för att rulla skärmen och visa den del av uttrycket som inte syns.
1-3-13 Mata in och redigera uttryck u Infoga en funktion i ett befintligt uttryck I inmatningsläget Math kan du infoga en funktion i ett befintligt uttryck. Om du gör det kommer värdet eller parentesuttrycket till höger om markören att bli argumentet till den infogade funktionen. Använd !D(INS) för att lägga till en funktion i ett befintligt uttryck.
1-3-14 Mata in och redigera uttryck u Funktioner som kan infogas I följande lista finns de funktioner som kan infogas med instruktionerna under ”Infoga en funktion i ett befintligt uttryck” (sid. 1-3-13). I listan finns även information om hur infogningen påverkar det befintliga uttrycket.
1-3-15 Mata in och redigera uttryck u Resultatdisplayen i inmatningsläget Math Bråk, matriser och listor som är resultat i inmatningsläget Math visas i samma format som de visas i kurslitteraturen. Exempel på resultatdisplayer u Begränsningar för inmatning i inmatningsläget Math Observera att det finns vissa begränsningar för inmatning i inmatningsläget Math. • Vissa typer av uttryck kan göra att formelns höjd blir större än en rad.
1-4-1 Alternativ-menyn (OPTN) 1-4 Alternativmenyn (OPTN) Alternativmenyn innehåller formler och funktioner som inte finns på räknarens knappsats. Vad som finns på menyn beror på i vilket läge räknaren arbetar när du trycker på K. Mer information om alternativmenyn (OPTN) finns i avsnittet ”8-7 Kommandon i läget PRGM”. u Alternativmenyn i läget RUN • MAT eller PRGM • {LIST} ... {listfunktioner} • {MAT} ... {matrisfunktioner} • {CPLX} ... {komplexa tal} • {CALC} ... {funktionsanalys} • {STAT} ...
1-4-2 Alternativ-menyn (OPTN) u Alternativmenyn vid numerisk inmatning i lägena STAT, TABLE, RECUR, EQUA och S • SHT • {LIST}/{CPLX}/{CALC}/{HYP}/{PROB}/{NUM}/{ANGL}/{ESYM}/{FMEM}/{LOGIC} u Alternativmenyn vid formelinmatning i lägena GRAPH, DYNA, TABLE, RECUR och EQUA • {LIST}/{CALC}/{HYP}/{PROB}/{NUM}/{FMEM}/{LOGIC} Nedan visas de funktionsmenyer som visas i andra situationer.
1-5-1 Menyn VARS (Variabeldata) 1-5 Menyn VARS (Variabeldata) Du kan hämta värdet på variabler genom att trycka på J för att öppna variabeldatamenyn. {V-WIN}/{FACT}/{STAT}/{GRPH}/{DYNA}/ {TABL}/{RECR}/{EQUA*1}/{TVM*1} Mer information om variabeldatamenyn (VARS) finns i avsnittet ”8-7 Kommandon i läget PRGM”. u V-WIN – Hämta V-Window-värden • {X}/{Y}/{T,θ } ... {x-axelmenyn}/{y-axelmenyn}/{T,θ -menyn} • {R-X}/{R-Y}/{R-T,θ } ...
1-5-2 Menyn VARS (Variabeldata) u STAT – Hämta statistiska data • {X} … {x-data för en variabel, två variabler} • {n }/{o }/{Σ x }/{Σ x 2 }/{x σn }/{x σ n –1 }/{minX}/{maxX} …{antal mätvärden}/{medelvärde}/{summa}/{kvadratsumma}/{standardavvikelse – population}/{standardavvikelse – urval}/{minimivärde}/{maximivärde} • {Y} ...
1-5-3 Menyn VARS (Variabeldata) u GRPH – Hämta graffunktioner • {Y}/{r} ... {rektangulära koordinater eller olikhetsfunktion}/{polära koordinater} • {Xt}/{Yt} ... parametriserad graffunktion {Xt}/{Yt} • {X} ... {X=konstant graffunktion} (Tryck på dessa tangenter innan du matar in ett värde som ange ett lagringsminne.) u DYNA – Hämta inställningar för dynamiska grafer • {Strt}/{End}/{Pitch} ...
1-5-4 Menyn VARS (Variabeldata) u RECR – Hämta rekursionsformler*1, tabellintervall och tabelldata • {FORM} ... {rekursionsformeldata} • {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} ... {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} uttryck • {RANG} ... {tabellintervalldata} • {Strt}/{End} ... tabellintervall {nedre gräns}/{övre gräns} • {a0}/{a1}/{a2}/{b0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2} ... {a 0}/{a1}/{a2}/{b 0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2} värde • {anSt}/{bnSt}/{cnSt} ...
1-6-1 Program-menyn (PRGM) 1-6 Programmenyn (PRGM) Du visar programmenyn (PRGM) genom att först växla till läget RUN • MAT eller PRGM från huvudmenyn och sedan trycka på !J(PRGM). Nedan finns de menyalternativ som finns på programmenyn (PRGM). • {COM} ...... {programkommando} • {CTL} ........ {programkörning} • {JUMP} .... {hoppkommandon} • {? } ............ {indatakommandon} • {^} ........... {utdatakommandon} • {CLR } ....... {rensningskommandon} • {DISP } ...... {visningskommandon} • {REL} .......
1-7-1 Använda inställningsmenyn 1-7 Använda inställningsmenyn Inställningsmenyn visar de aktuella lägesinställningarna, och kan användas för att ändra inställningarna. Nedan visas hur du ändrar inställningarna. u Ändra lägesinställningar 1. Markera en ikon och tryck på w för att växla läge och visa lägets startskärmbild. I exemplet används läget RUN • MAT. ... 2. Tryck på !m(SET UP) för att visa inställningsmenyn. • Skärmbilden som visas är ett exempel.
1-7-2 Använda inställningsmenyn u Läge (beräkningar/binärt, oktalt, decimalt, hexadecimalt) • {Comp} ... {aritmetiska uttryck} • {Dec}/{Hex}/{Bin}/{Oct} ... {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} u Frac Result (visningsformat för bråk) • {d/c}/{ab/c}... {utan heltalsdel}/{blandat} u Func Type (typ av funktionsgraf) Om du trycker på någon av följande funktionstangenter växlar du funktionen för tangenten v. • {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c} ...
1-7-3 Använda inställningsmenyn u Axes (visa koordinataxlar) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Label (visa axelnamn) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Display (visningsformat) • {Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng} ... {fast antal decimaler}/{signifikanta siffror enligt inst.}/{standardläge}/{SI-notation} u Stat Wind (inställningsmetod för statistiska V-Window-grafer) • {Auto}/{Man} ... {automatisk}/{manuell} u Resid List (restberäkning) • {None}/{LIST} ... {ingen beräkning}/{lista enligt inst.
1-7-4 Använda inställningsmenyn u Background (bakgrundsbild) • {None}/{PICT} ... {ingen bakgrund}/{visa bakgrund enligt inställningarna} u Sketch Line (linjetyp) •{ }/{ }{ }/{ } ... {normal}/{tjock}/{streckad}/{punkter} u Dynamic Type (typ av dynamisk graf) • {Cnt}/{Stop} ... {kontinuerlig}/{stanna efter 10 iterationer} u Locus (ort för dynamisk graf) • {On}/{Off} ... {visa ort}/{visa inte ort} u Y=Draw Speed (rithastighet för dynamisk graf) • {Norm}/{High} ...
1-7-5 Använda inställningsmenyn u Date Mode (antal dagar per år) • {365}/{360} ... ränteberäkningar görs med {365}*1/{360} dagar per år u Auto Calc (automatiska beräkningar i kalkylblad) • {On}/{Off} ... {evaluera}/{evaluera inte} formlerna automatiskt u Show Cell (visningsläge för kalkylbladsceller) • {Form}/{Val} ... {formel}*2/{värde} u Move (riktning för markör i kalkylblad)*3 • {Low}/{Right} ... {nedåt}/{höger} *1 365-dagarsår måste användas för datumberäkningar i läget TVM.
1-8-1 Använda skärmdumpar 1-8 Använda skärmdumpar Du kan när som helst spara den information som visas på displayen i bildminnet. u Göra en skärmdump 1. Mata in eller beräkna ett uttryck. 2. Tryck på !h(CAPTURE). • En dialogruta visas där du anger i vilket minnesområde bilden ska sparas. 3. Ange ett minnesområde mellan 1 och 20 och tryck på w. • Bilden sparas i den del av bildminnet som har namnet ”Capt n” (n = den area du angav).
1-9-1 Om du får problem… 1-9 Om du får problem… Om du får problem när du använder räknaren, bör du läsa igenom det här avsnittet innan du lämnar räknaren till service. k Återställa räknaren till fabriksinställningarna 1. Växla till läget SYSTEM från huvudmenyn 2. Tryck på 5(RSET). 3. Tryck på 1(STUP) och tryck på 1(Yes). 4. Tryck på Jm för att gå tillbaka till huvudmenyn. Växla till rätt läge och skriv in uttrycket igen.
1-9-2 Om du får problem… k Batterivarning Om något av följande meddelanden visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och ersätta batterierna. Om du fortsätter att använda räknaren utan att ersätta batterierna, kommer räknaren att stängas av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. När detta sker kan du inte sätta på räknaren igen, och det finns risk för att minnet skadas eller töms helt. # Det går inte att utföra datakommunikation efter att batterivarningen visats.
Kapitel Manuella räkningar 2-1 2-2 2-3 2-4 2-5 2-6 2-7 2-8 Grundläggande räkningar Särskilda funktioner Ange vinkelenhet och visningsformat Funktionsräkningar Numeriska räkningar Räkningar med komplexa tal Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik Matrisräkningar Inmatningsläge Linear/Math (sid. 1-3-8) • Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel i detta kapitel. • Om det behövs visas inmatningsläget med följande symboler.
2-1-1 Grundläggande räkningar 2-1 Grundläggande räkningar k Aritmetiska beräkningar • Du kan skriva in aritmetiska uttryck precis som de står, från vänster till höger. • Använd - för att mata in ett minustecken framför ett negativt tal. • Beräkningarna utförs internt med 15 siffrors mantissa. Resultatet avrundas till 10 siffrors mantissa innan det visas. • Vid blandade uttryck har multiplikation och division prioritet framför addition och subtraktion. Exempel Knapptryckning 23 + 4,5 – 53 = –25,5 23+4.
2-1-2 Grundläggande räkningar k Antal decimaler, signifikanta siffror och normalt visningsintervall [SET UP]- [Display] -[Fix] / [Sci] / [Norm] • Även om du har angett ett visst antal decimaler eller signifikanta siffror, utförs beräkningarna internt med 15 siffrors mantissa. Visade resultat lagras med 10 siffrors mantissa. Använd funktionen Rnd på menyn (NUM) (sid. 2-4-1) för att avrunda visade värden till det angivna antalet decimaler och signfikanta siffror.
2-1-3 Grundläggande räkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 200 ÷ 7 × 14 = 400 Villkor 3 decimaler Knapptryckning Display 200/7*14w 400 !m(SET UP) f (eller c 12 gånger) 1(Fix)dwJw 400.000 Beräkningar utförs därefter med 10 siffror på displayen 200/7w * 14w 28.571 Ans × 400.000 • Samma beräkning med angivet antal siffror: 200/7w Det internt lagrade värdet avrundas till det angivna antalet decimaler på skärmbilden Setup.
2-1-4 Grundläggande räkningar 2 Funktioner av typ A Med dessa funktioner anges värdet innan du trycker på funktionstangenten. x2, x–1, x !, ° ’ ”, ENG-symboler, vinkelenhet o, r, g 3 Potens/rot ^(xy), x 4 Bråk a b/c 5 Implicit multiplikation framför π, minnesnamn eller variabelnamn. 2π, 5A, Xmin, F Start, o.s.v. 6 Funktioner av typ B Med dessa funktioner anges värdet efter att du har tryckt på funktionstangenten.
2-1-5 Grundläggande räkningar k Multiplikationer utan multiplikationssymbol Du kan utelämna multiplikationssymbolen (×) framför följande uttryck. • Framför koordinattransformationer och funktioner av typ B (1 på sid. 2-1-3 och 6 på sid. 2-1-4), utom för negativa tecken ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2sin30, 10log1,2, 2 , 2Pol(5, 12), o.s.v. • Framför konstanter, variabler och minnesnamn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2π, 2AB, 3Ans, 3Y1, o.s.v. • Framför en vänsterparentes ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3(5 + 6), (A + 1)(B – 1), o.s.v.
2-1-6 Grundläggande räkningar • Om du försöker utföra en beräkning som gör att minnesutrymmet tar slut. (Memory ERROR). • Om du försöker använd ett kommando som kräver ett argument utan ett giltigt argument (Argument ERROR). • Om du försöker använda en ogiltig dimension i matrisberäkningar (Dimension ERROR). • Om du arbetar med reella tal och utför en beräkning som resulterar i ett komplext tal.
2-2-1 Särskilda funktioner 2-2 Särskilda funktioner k Beräkningar med variabler Exempel Knapptryckning Display 193.2aav(A)w 193.2 193.2 ÷ 23 = 8,4 av(A)/23w 8.4 193.2 ÷ 28 = 6,9 av(A)/28w 6.9 k Minne u Variabler (Alfaminne) Räknaren har som standard 28 variabler. Du kan använda variabler för att lagra värden som du vill använda i beräkningarna.
2-2-2 Särskilda funktioner u Visa värdet av en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Visa värdet av variabeln A Aav(A)w u Nollställa en variabel ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Nollställa variabeln A Aaaav(A)w u Tilldela flera variabler samma värde [värde]a [första variabeln*1]a3(~) [sista variabeln*1]w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Tilldela variablerna A till och med F värdet 10 Abaaav(A) a3(~)at(F)w u Funktionsminnet [OPTN]-[FMEM] Funktionsminnet (f1~f20) används för att tillfälligt lagra uttryck som du kommer att använda flera gån
2-2-3 Särskilda funktioner u Lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen (A+B) (A–B) i funktionsminne 1.
2-2-4 Särskilda funktioner u Radera en lagrad funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Radera innehållet i funktionsminne 1 AK6(g)6(g)3(FMEM) 1(STO)bw • Om du lagrar information i funktionsminnet när displayen är tom nollställs det funktionsminne du anger.
2-2-5 Särskilda funktioner k Svarsfunktion Du kan använda svarsfunktionen för att automatiskt lagra det senast beräknade resultatet genom att trycka på w (om inte knapptryckningen w orsakar ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet. u Använda innehållet i svarsminnet i ett uttryck ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 123 + 456 = 579 789 – 579 = 210 Abcd+efgw hij-!-(Ans)w I inmatningsläget Math uppdateras svarsminnet vid varje beräkning.
2-2-6 Särskilda funktioner k Historiefunktion Historiefunktionen bevarar en historia över räkneuttryck och resultat i inmatningsläget Math. Upp till 30 omgångar av räkneuttryck och resultat bevaras. b+cw *cw Det går även att redigera räkneuttrycken som bevaras av historiefunktionen och beräkna på nytt. Detta gör att alla uttryck med början från det redigerade uttrycket omberäknas. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra ”1+2” till ”1+3” och omberäkna Utför följande operation med exemplet som anges ovan.
2-2-7 Särskilda funktioner k Stackar Räknaren använder minnesblock, eller stackar, för att lagra lågprioriterade värden och kommandon. Räknaren har en numerisk stack med 10 nivåer, en kommandostack med 26 nivåer och en subrutinstack med 10 nivåer. Ett fel uppstår om du matar in ett uttryck som är så komplext att det överskrider kapaciteten för den numeriska stacken eller kommandostacken, eller om en programkörning överskrider kapaciteten för subrutinstacken.
2-2-8 Särskilda funktioner k Använda kopplade uttryck Kopplade uttryck består av flera olika enskilda uttryck som binds samman vid evalueringen. Du kan använda kopplade uttryck i manuella beräkningar och i program. Det finns två olika sätt att binda samman flera uttryck till ett kopplat uttryck. • Kolon (:) Uttryck som binds samman med kolon evalueras från vänster till höger utan avbrott.
2-3-1 Ange vinkelenhet och visningsformat 2-3 Ange vinkelenhet och visningsformat Innan du gör dina beräkningar bör du ange vilken vinkelenhet och vilket visningsformat du vill använda. k Ange vinkelenhet [SET UP]- [Angle] 1. Markera ”Angle” på inställningssidan. 2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den vinkelenhet du vill använda och tryck på J. • {Deg}/{Rad}/{Gra} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} • Relationen mellan grader, radianer och nygrader visas nedan.
2-3-2 Ange vinkelenhet och visningsformat u Ange antal signifikanta siffror (Sci) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ange tre signifikanta siffror 2(Sci) dw Tryck på den funktionstangent som motsvarar det antal signifikanta siffror du vill visa (n = 0 to 9). Om du anger 0 används 10 signifikanta siffror. u Ange gräns för exponentialform (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att växla mellan norm 1 och norm 2.
2-4-1 Funktionsräkningar 2-4 Funktionsräkningar k Funktionsmenyer Räknaren har fem funktionsmenyer som du kan använda för att mata in matematiska funktioner som inte finns på knappsatsen. • Vad som visas på funktionsmenyn beror på vilket läge du har valt på huvudmenyn innan du trycker på tangenten K. I exemplen nedan visas de funktionsmenyer som visas i läget RUN • MAT. u Hyperboliska funktioner (HYP) [OPTN]-[HYP] • {sinh}/{cosh}/{tanh} ...
2-4-2 Funktionsräkningar u Vinkelenheter, koordinatkonvertering och sexagesimala funktioner (ANGL) [OPTN]-[ANGL] • {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} för ett indatavärde • {° ’ ”} ... {anger grader (timmar), minuter, sekunder när du anger ett värde på formen grader/ minuter/sekunder} • {° ’ ” } ... {konverterar decimala värden till grader/minuter/sekunder}*1 • {Pol(}/{Rec(} ... konvertera {rektangulära till polära}/{polära till rektangulära} koordinater • {'DMS} ...
2-4-3 Funktionsräkningar k Vinkelenheter Du ändrar vinkelenheten för ett inmatat värde genom att trycka på K6(g)5(ANGL). Välj ” ”, ”r” eller ”g” på funktionsmenyn som visas. ° • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning Konvertera 4,25 radianer till grader: 243,5070629 !m(SET UP)cccccc1(Deg)J 4.25K6(g)5(ANGL)2(r)w 47,3° + 82,5rad = 4774,20181° 47.3+82.
2-4-4 Funktionsräkningar k Trigonometriska och inversa trigonometriska funktioner • Tänk på att ange en vinkelenhet innan du använder trigonometriska funktioner och inversa trigonometriska funktioner. π (90° = ––– radianer = 100 nygrader) 2 • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
2-4-5 Funktionsräkningar k Logaritmiska funktioner och exponentialfunktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning log 1,23 (log101,23) = 0,08990511144 l1.23w log2 8 = 3 K4(CALC)6(g)4(logab)2,8)w
2-4-6 Funktionsräkningar k Hyperboliska och inversa hyperboliska funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning sinh 3,6 = 18,28545536 K6(g)2(HYP)1(sinh)3.6w cosh 1,5 – sinh 1,5 = 0,2231301601 = e –1,5 (Display: –1,5) K6(g)2(HYP)2(cosh)1.51(sinh)1.
2-4-7 Funktionsräkningar k Övriga funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning 2 + 5 = 3,65028154 !x( )2+!x( (3 + i) = 1,755317302 +0,2848487846i !x( )(d+!a(i))w
2-4-8 Funktionsräkningar k Slumptalsfunktionen Ran# Denna funktion genererar ett verkligt eller sekventiellt slumptal med 10 siffror mellan 0 och 1. • Om du utelämnar argumentet genereras ett verkligt slumptal. Exempel Knapptryckning Ran# (Genererar ett slumptal.) K6(g)3(PROB)4(Ran#)w (Varje gång du trycker på w genereras ett nytt slumptal.) w w • Om du anger ett argument mellan 1 och 9 genereras slumptalen baserat på den talföljden. • Om argumentet är 0 initieras talföljden.
2-4-9 Funktionsräkningar k Koordinatkonvertering u Rektangulära koordinater u Polära koordinater • Vinkeln θ för en punkt med polära koordinater är i intervallet –180°< θ < 180° (motsvarande gäller för radianer och nygrader). • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
2-4-10 Funktionsräkningar k Permutationer och kombinationer u Permutation u Kombination n! nPr = ––––– (n – r)! n! nCr = ––––––– r! (n – r)! • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
2-4-11 Funktionsräkningar • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning
2-4-12 Funktionsräkningar Växla mellan bråk utan heltalsdel och blandade bråk Tryck på !M(<) för att växla mellan bråktal med och utan heltalsdel. Växla mellan bråk och decimalform ⇒ M ⇐ • Om beräkningsresultatet innehåller ett bråk, visas talet (med eller utan heltalsdel) enligt inställningen ”Frac Result” på inställningsmenyn. Mer information finns i avsnittet ”1-7 Använda inställningsmenyn”.
2-5-1 Numeriska räkningar 2-5 Numeriska räkningar I detta avsnitt beskrivs de menyalternativ som du kan använda när du beräknar derivator, integraler, Σ-uttryck och max-/minvärden numeriskt, samt när du använder funktionen Solve för att lösa ut variabler ur funktioner. När alternativmenyn visas på displayen trycker du på 4(CALC) för att visa funktionsanalysmenyn. Menyalternativen används för olika typer av beräkningar. • {Solve}/{d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{FMin}/{FMax}/{Σ(} ...
2-5-2 Numeriska räkningar k Derivering [OPTN]-[CALC]-[d /dx] När du ska beräkna derivator öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.
2-5-3 Numeriska räkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna derivatan i punkten x = 3 av funktionen y = x3 + 4 x2 + x – 6, med toleransen ”tol” = 1E – 5 Mata in funktionen f(x). AK4(CALC)2(d/dx)vMd+evx+v-g, Mata in den punkt x = a där derivatan ska beräknas. d, Mata in toleransvärdet. bE-f) w
2-5-4 Numeriska räkningar u Använda derivator • Derivator kan adderas, subtraheras, multipliceras och divideras. d d ––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a) dx dx Därför: f '(a) + g'(a), f '(a) × g'(a), etc. • Deriveringsresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation, division och i funktioner. 2 × f '(a), log ( f '(a)), etc. • Alla parametrar ( f (x), a, tol) till deriveringen kan vara funktioner. d ––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), o.s.v.
2-5-5 Numeriska räkningar k Andraderivator [OPTN]-[CALC]-[d 2 /dx2] När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du mata in andraderivtor med följande syntax. K4(CALC)3(d 2/dx 2) f(x),a,tol) (a: deriveringspunkt , tol: tolerans) 2 d d2 –––2 (f (x), a) ⇒ –––2 f (a) dx dx Räknaren approximerar andraderivator med följande differenskvot, som bygger på Newtons interpolationsformel.
2-5-6 Numeriska räkningar
2-5-7 Numeriska räkningar k Integrering [OPTN]-[CALC]-[∫dx] När du ska beräkna integraler öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax. K4(CALC)4 (∫dx) f(x) , a , b , tol ) (a: startpunkt, b: slutpunkt, tol: tolerans) b ∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫a f(x)dx Arean ∫ b a f(x)dx beräknas I illustrationen ovan integreras funktionen y = f (x) i intervallet (a till b) där a < x < b, och f (x) > 0.
2-5-8 Numeriska räkningar
2-5-9 Numeriska räkningar När du beräknar integraler bör du tänka på följande. (1) Om funktionen som ska integreras har både negativa och positiva funktionsvärden i intervallet, eller om funktionen är cyklisk, bör du dela upp intervallet i en positiv och en negativ del, integrera funktionen i respektive delintervall och sedan summera resultaten.
2-5-10 Numeriska räkningar k Σ-uttryck [OPTN]-[CALC]-[Σ ] När du ska beräkna Σ-uttryck öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax. K4(CALC)6(g)3(Σ( ) a k , k , α , β , n ) β Σ (a , k, α, β, n) = Σ a = a k k k=α α + aα +1 +........+ aβ (n: avstånd mellan partitioner) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna följande: 6 Σ (k 2 – 3k + 5) k=2 Använd n = 1 som avståndet mellan partitionerna.
2-5-11 Numeriska räkningar u Använda Σ-uttryck • Aritmetiska operationer med Σ-uttryck n n Sn = Σ ak, Tn = Σ bk Uttryck: k=1 k=1 Sn + Tn, Sn – Tn, o.s.v. Möjliga operationer: • Aritmetiska operationer och funktioner med Σ-uttryck 2 × Sn, log (Sn), o.s.v. • Funktioner med Σ-uttryck (ak, k) Σ (sink, k, 1, 5), o.s.v. # Du kan inte använda derivator, andraderivator, integraler, Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck, RndFix eller log ab som termer i ett Σ-uttryck.
2-5-12 Numeriska räkningar k Maximi- och minimivärden [OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax] När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du utföra beräkningar av maximi- och minimivärden med syntaxen nedan, samt hitta en funktions maximi- och minimiställen i intervallet a < x < b.
2-5-13 Numeriska räkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Hitta maximivärdet för funktionen y = –x2 + 2 x + 2 i intervallet med startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3, med precisionen n = 6. Mata in f(x). AK4(CALC)6(g)2(FMax) -vx+cv+c, Mata in intervallet a = 0, b = 3. a,d, Mata in precisionen n = 6. g) w # I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z förutom X, r, θ) tolkas som konstanter, och det värde som variabeln har används genom hela beräkningen.
2-6-1 Räkningar med komplexa tal 2-6 Räkningar med komplexa tal Du kan utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, funktionsberäkningar och minnesoperationer med komplexa tal på precis samma sätt som när du räknar manuellt (sid. 2-1-1 och 2-4-7). Du kan ange att du arbetar med komplexa tal genom att ändra inställningen Complex Mode på inställningsmenyn till någon av följande inställningar. • {Real} ... Beräkningar sker endast med reella tal*1 • {a+bi} ...
2-6-2 Räkningar med komplexa tal k Aritmetiska operatorer [OPTN]-[CPLX]-[i] Aritmetiska operatorer fungerar på samma sätt som för manuella beräkningar. Du kan till och med använda parenteser och minnet.
2-6-3 Räkningar med komplexa tal k Belopp och argument [OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg] Räknaren behandlar ett komplext tal på formen a + bi som en koordinat i det komplexa talplanet, och beräknar beloppet Z och argumentet (arg).
2-6-4 Räkningar med komplexa tal k Beräkning av real- och imaginärdel [OPTN]-[CPLX]-[ReP]/[lmP] Använd följande procedur för att extrahera realdelen a och imaginärdelen b av ett komplext tal på formen a + bi.
2-6-5 Räkningar med komplexa tal k Byte mellan polär och rektangulär form [OPTN]-[CPLX]-[ 'r ∠θ ]/[ ' a +bi ] Använd följande procedur för att överföra ett komplext tal i rektangulär form till polär form, och vice versa.
2-7-1 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik 2-7 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik Du kan använda läget RUN • MAT och binära, oktala, decimal och hexadecimala inställningar för att utföra beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala värden. Du kan också konvertera tal mellan talsystemen och utföra bitvisa operationer. • Det går inte att använda matematiska funktioner i binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar.
2-7-2 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik • Nedan beskrivs räknarens räknebegränsningar i varje talsystem.
2-7-3 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik k Välja ett talsystem Du kan ange det decimala, hexadecimala, binära eller oktala talsystemet som standardtalsystem med inställningsmenyn. u Ange ett talsystem för ett visst inmatat värde Du kan ange ett talsystem för ett visst inmatat numeriskt värde. Tryck på 1(d~o) för att visa en meny med olika talsystem. Tryck på den funktionstangent som motsvarar symbolen för talsystemet, och mata sedan in värdet. • {d}/{h}/{b}/{o} ...
2-7-4 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Mata in och beräkna 1238 × ABC16 när standardtalsystemet är decimalt eller hexadecimalt !m(SET UP)c2(Dec)J A1(d~o)4(o)bcd* 2(h)ABC*1w J3(DISP)2('Hex)w k Negativa värden och bitvisa operatorer Tryck på 2(LOG) för att visa en meny med bitvisa operatorer och negation. • {Neg} ... {negation}*2 • {Not}/{and}/{or}/{xor}/{xnor} ...
2-7-5 Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Visa resultatet av ”368 or 11102” som ett oktalt värde !m(SET UP)c5(Oct)J Adg2(LOG) 4(or)J1(d~o)3(b) bbbaw ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Negera 2FFFED16 !m(SET UP)c3(Hex)J A2(LOG)2(Not) cFFFED*1w u Konvertering mellan talsystem Tryck på 3(DISP) för att visa en meny med konverteringar mellan olika talsystem. • {'Dec}/{'Hex}/{'Bin}/{'Oct} ...
2-8-1 Matrisberäkningar 2-8 Matrisräkningar Växla till läget RUN • MAT från huvudmenyn och tryck på 1('MAT) för att göra matrisberäkningar. Räknaren har 26 matrisminnen (Mat A till Mat Z) plus ett resultatminne (MatAns) som du använder när du räknar med matriser.
2-8-2 Matrisberäkningar k Mata in och redigera matriser Om du trycker på 1('MAT) visas redigeringsskärmen för matriser. Den används för att mata in och redigera matriser. m × n … m (rader) × n (kolumner)-matris None… ingen förinställd matris • {DEL}/{DEL·A} ... raderar en {viss matris}/{alla matriser} • {DIM} ... {anger en matris dimensioner (antal element)} u Skapa en matris När du skapar en matris måste du först ange matrisens dimensioner på matrisredigeringsskärmen.
2-8-3 Matrisberäkningar u Mata in elementvärden ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in följande data i matris B : 1 2 3 4 5 6 Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida. bwcwdw ewfwgw (Värdet införs i det markerade elementet. Varje gång du trycker på w flyttas markeringen till elementet till höger.) Du avslutar matrisredigeringen genom att trycka på J. # Det går inte att skapa matriser med komplexvärda element.
2-8-4 Matrisberäkningar u Radera matriser Du kan ta bort en viss matris eller alla matriser i minnet. u Ta bort en viss matris 1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f och c för att markera den matris som ska tas bort. 2. Tryck på 1(DEL). 3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort matrisen eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. u Ta bort alla matriser 1. Tryck på 2(DEL·A) när matrisredigeringsskärmen visas. 2.
2-8-5 Matrisberäkningar k Matrisoperationer Använd följande steg för att förbereda en matris för redigering. 1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f och c för att markera den matris som du vill använda. Du kan gå direkt till en viss matris genom att mata in bokstaven som motsvarar matrisens namn. Om du till exempel trycker på ai(N) går du direkt till matrisen Mat N. Tryck på !-(Ans) för att gå direkt till resultatminnet. 2. Trx på w för att visa funktionsmenyn med följande alternativ.
2-8-6 Matrisberäkningar u Beräkna produkten av en rad och ett skalärt tal ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna rad 2 i följande matris skalärmultiplicerat med talet 4: Matris A = 1 2 3 4 5 6 1(R-OP)2(×Rw) Ange multiplikatorn. ew Ange raden.
2-8-7 Matrisberäkningar u Addera två rader ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Addera rad 2 och rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 1(R-OP)4(Rw+) Ange vilken rad som ska adderas. cw Ange den andra raden. dw 6(EXE) (ellerw) u Radoperationer • { DEL} ... {radera rad} • {INS} ... {infoga rad} • {ADD} ...
2-8-8 Matrisberäkningar u Infoga en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 c 2(ROW)2(INS) u Lägga till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny rad efter rad 3 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 cc 2(ROW)3(ADD) 20050301
2-8-9 Matrisberäkningar u Kolumnfunktioner • {DEL} ... {radera kolumn} • {INS} ... {infoga kolumn} • {ADD} ...
2-8-10 Matrisberäkningar u Lägga till en kolumn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lägg till en ny kolumn till höger om kolumn 2 i följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 e 3(COL)3(ADD) k Redigera matriser med matriskommandon [OPTN]-[MAT] u Visa matriskommandon 1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon. Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för att skapa matriser och mata in matrisdata.
2-8-11 Matrisberäkningar u Inmatning av matriselement [OPTN]-[MAT]-[Mat] Nedan visas det format du ska använda när du matar in värden för att skapa en matris med kommandot Mat. a11 a12 a21 a22 a1n a2n am1 am2 amn = [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ...
2-8-12 Matrisberäkningar u Mata in en identitetsmatris [OPTN]-[MAT]-[Iden] Använd kommandot Iden för att skapa en identitetsmatris. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Skapa en identitetsmatris (3 × 3) som matrisen Mat A K2(MAT)6(g)1(Iden) da6(g)1(Mat)av(A)w Antal rader/kolumner u Kontrollera en matris dimensioner [OPTN]-[MAT]-[Dim] Använd kommandot Dim för att kontrollera en befintlig matris dimensioner.
2-8-13 Matrisberäkningar u Redigera matriser med matriskommandon Du kan också använda matriskommandon för att ange och hämta värden för en befintlig matris, för att fylla alla element i en matris med samma värde, för att kombinera två matriser till en matris, samt för att spara innehållet i en matriskolumn i en listfil. u Tilldela och hämta elementvärden [OPTN]-[MAT]-[Mat] Använd följande format med kommandot Mat för att ange vilket element som ska anges eller hämtas. Mat X [m, n] X ......................
2-8-14 Matrisberäkningar u Fylla i en matris med identiska värden och kombinera två matriser till en matris [OPTN]-[MAT]-[Fill]/[Aug] Använd kommandot Fill för att ange identiska element i en befintlig matris, och kommandot Aug för att kombinera två matriser till en matris.
2-8-15 Matrisräkningar u Spara innehållet i en matriskolumn i en lista [OPTN]-[MAT]-[M→L] Använd följande format med kommandot Mat → List för att ange en kolumn och en lista. Mat → List (Mat X, m) → List n X = matrisens namn (A till och med Z, eller Ans) m = kolumn n = lista ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Spara innehållet i kolumn 2 i följande matris i lista 1 : Matris A = 1 2 3 4 5 6 K2(MAT)2(M→L) 1(Mat)av(A),c) aK1(LIST)1(List)bw 1(List)bw # Du kan också använda !b(List) i stället för K1(LIST)1(List).
2-8-16 Matrisberäkningar k Matrisberäkningar [OPTN]-[MAT] Använda matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar. u Visa matriskommandon 1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn. 2. Tryck på K för att visa alternativmenyn. 3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon. Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för aritmetiska matrisberäkningar. • {Mat} ... {Mat-kommandon (ange matris)} • {Det} ... {Determinant (beräkna determinant)} • {Trn} ...
2-8-17 Matrisberäkningar u Aritmetiska matrisberäkningar [OPTN]-[MAT]-[Mat]/[Iden] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Summera följande matriser (Matris A + Matris B) : A= 1 1 2 1 B= 2 3 2 1 AK2(MAT)1(Mat)av(A)+ 1(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Beräkna produkten av följande matris och talet 5 : Matris A = 1 2 3 4 AfK2(MAT)1(Mat) av(A)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 3 Multiplicera de två matriserna i exempel 1 (A × B) AK2(MAT)1(Mat)av(A)* 1(Mat)al(B)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 4 Multiplicera matris A (i exempel 1) med en
2-8-18 Matrisberäkningar u Determinant [OPTN]-[MAT]-[Det] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna determinanten för följande matris : 1 2 4 5 6 –1 –2 0 Matris A = 3 K2(MAT)3(Det)1(Mat) av(A)w u Transponat [OPTN]-[MAT]-[Trn] Transponatet till en matris är den matris som fås genom att matrisens rader blir kolumner och vice versa.
2-8-19 Matrisberäkningar u Inverser [OPTN]-[MAT]-[x –1] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Invertera följande matris : Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)1(Mat) av(A)!) (x–1) w u Kvadrera matriser [OPTN]-[MAT]-[x 2] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Kvadrera följande matris : Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)1(Mat)av(A)xw # Det går bara att invertera kvadratiska matriser (matriser med samma antal rader och kolumner). Om du försöker invertera en matris som inte är kvadratisk uppstår ett fel.
2-8-20 Matrisberäkningar u Beräkna en matris upphöjt till N [OPTN]-[MAT]-[ ] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna följande matris upphöjt till 3 : Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)1(Mat)av(A) Mdw u Beräkna en matris absolutvärde, heltalsdel, bråkdel och största heltalselement [OPTN]-[NUM]-[Abs]/[Frac]/[Int]/[Intg] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna följande matris absolutvärde : Matris A = 1 –2 –3 4 K6(g)4(NUM)1(Abs) K2(MAT)1(Mat)av(A)w # Beräkningen av determinanter och inverser kan påverkas av trunkeringsfel.
2-8-21 Matrisräkningar k Frihandsinmatning vid matrisberäkningar u Ange en matris dimensioner 1. Tryck på !m(SET UP)1(Math)J i läget RUN • MAT. 2. Tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH. 3. Tryck på 1(MATH) för att visa följande meny. • {2×2} … {ger en 2 × 2-matris} • {3×3} … {ger en 3 × 3-matris} • {m×n} … {ger en m × n-matris (upp till 6 × 6)} ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Skapa en 2 × 3-matris 3(m×n) Ange antal rader. cw Ange antal kolumner.
2-8-22 Matrisräkningar u Mata in elementvärden ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Utför följande beräkning 1 1 2 33 13 4 5 6 ×8 Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida. be$bcceedde $bdceee!x( )f eege*iw u Spara en frihandsmatris som en matris i MAT-läge ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Spara resultatet som Mat J !c(Mat)!-(Ans)a !c(Mat)a)(J)w # Om du trycker på D när markören är överst till vänster i matrisen raderas hela matrisen.
Kapitel 3 Listfunktionen En lista är ett objekt som används för att lagra flera dataobjekt. Räknaren har plats för 26 listor i en fil, och du kan lagra upp till 6 filer i minnet. Lagrade listor kan användas för aritmetiska och statistiska beräkningar, samt för grafer. Elementnummer List 1 SUB 1 2 3 4 5 6 7 8 • • • • 3-1 3-2 3-3 3-4 56 37 21 69 40 48 93 30 • • • • Element Visningsintervall List 2 List 3 1 2 4 8 16 32 64 128 107 75 122 87 298 48 338 49 • • • • • • • • List 4 List 5 3.5 6 2.1 4.
3-1-1 Mata in och ändra en lista 3-1 Mata in och ändra en lista När du växlar till läget STAT visas ”Listredigeraren”. Du kan använda Listredigeraren för att mata in värden i en lista och många andra listfunktioner. u Mata in värden ett efter ett Markera den lista, rubrik eller det element där du vill lägga till värden. Displayen bläddras automatiskt när du markerar objekt i kanten på skärmen. I exemplet är Element 1 i Lista 1 markerat. 1. Mata in ett värde och tryck på w för att lagra värdet i listan.
3-1-2 Mata in och ändra en lista u Mata in flera värden samtidigt 1. Flytta markeringen med piltangenterna till en annan lista. 2. Tryck på !*( { ), mata in värde och tryck på , mellan varje värde. Tryck på !/( } ) när du har matat in det sista värdet. !*( { )g,h,i!/( } ) 3. Tryck på w för att lagra alla värdena i listan. w Du kan också använda listnamn i matematiska uttryck för att mata in värden i ett annat element.
3-1-3 Mata in och ändra en lista k Redigera värden i listor u Ändra värdet på ett element Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. Mata in det nya värdet och tryck på w för att ersätta det gamla värdet med det nya. u Redigera innehållet i ett element 1. Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. 2. Tryck på 6(䉯)2(EDIT). 3. Gör ändringarna. u Ta bort ett element 1. Använd piltangenterna för att flytta markören till det element som ska tas bort. 2.
3-1-4 Mata in och ändra en lista u Ta bort alla element i en lista Använd följande procedur för att ta bort alla data i en lista. 1. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till ett element i den lista som ska raderas. 2. Tryck på 6(䉯)4(DEL • A). Ett varningsmeddelande visas. 3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla element i listan, eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. u Infoga ett nytt element 1.
3-1-5 Mata in och ändra en lista k Ge en lista ett namn Du kan ge lista 1 till och med lista 26 användarvänliga namn (”subnamn”) på maximalt åtta tecken. u Ge en lista ett namn 1. Markera ”Sub Name” på skärmbilden Setup och tryck på 1(On)J. 2. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till SUB-raden för den lista som du ska namnge. 3. Skriv namnet och tryck på w. • Om du bara vill använda bokstäver när du skriver trycker du på !a för att låsa knappsatsen i bokstavsläge.
3-1-6 Mata in och ändra en lista k Sortera listor Du kan sortera listor fallande eller stigande. Markeringen kan stå i vilket element i listan som helst. u Sortera en lista Stigande ordning 1. När listan visas på displayen trycker du på 6(䉯)1(TOOL)1(SRT • A). 2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. Här används 1 för att ange att endast en lista ska sorteras. bw 3. Vid ledtexten ”Select List List No:” anger du vilken lista som ska sorteras.
3-1-7 Mata in och ändra en lista u Sortera flera listor Du kan koppla samman flera listor så att alla element ordnas på samma sätt som en av listorna (baslistan). Baslistan sorteras i fallande eller stigande ordning, och elementen i de länkade listorna ordnas så att deras inbördes ordning bibehålls. Stigande ordning 1. När listan visas på displayen trycker du på 6(䉯)1(TOOL)1(SRT • A). 2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. I exemplet sorteras en baslista som är kopplad till en annan lista, så svaret är 2.
3-1-8 Mata in och ändra en lista Fallande ordning När du ska sortera en lista med det största elementet först gör du på samma sätt som när du sorterar stigande. Den enda skillnaden är att du trycker på 2(SRT • D) i stället för 1(SRT • A). # Du kan ange ett värde mellan 1 och 6 som antal listor som ska sorteras. # Om du anger samma lista flera gånger i samma listsortering uppstår ett fel. Ett fel uppstår också om de listor som ska sorteras inte har samma antal värden (rader).
3-2-1 Hantera data i listor 3-2 Hantera data i listor Data i listor kan användas i aritmetiska beräkningar och funktioner. Dessutom har räknaren vissa särskilda listkommandon som kan användas för att hantera listor snabbt och effektivt. Listfunktionerna kan användas i lägena RUN • MAT, STAT, TABLE, EQUA och PRGM. k Öppna menyn med listfunktioner Alla följande exempel förutsätter läget RUN • MAT. Tryck på K och sedan på 1(LIST) för att visa menyn med listfunktioner.
3-2-2 Hantera data i listor u Räkna antalet element i en lista [OPTN]-[LIST]-[Dim] K1(LIST)3(Dim)1(List) w • Antalet element i en lista kallas för listans ”dimension.” ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Räkna antalet element i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)3(Dim) 1(List)bw u Skapa en lista eller matris genom att ange antalet element [OPTN]-[LIST]-[Dim] Använd följande procedur för att ange antal element i tilldelningsuttrycket och skapa en lista.
3-2-3 Hantera data i listor ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Skapa en 2 × 3-matris (där varje element har värdet 0) i matris A A!*( { )c,d!/( } )a K1(LIST)3(Dim) K2(MAT)1(Mat)av(A)w Nedan visas innehållet i matris A. u Ersätt alla dataelement med samma värde [OPTN]-[LIST]-[Fill] K1(LIST)4(Fill) ,1(List) )w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ersätt alla element i lista 1 med värdet 3 AK1(LIST)4(Fill) d,1(List)b)w Nedan visas det nya innehållet i lista A.
3-2-4 Hantera data i listor u Avgöra det minsta elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Min] K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) )w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Hitta det minsta värdet i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)6(g)1(Min) 6(g)6(g)1(List)b)w u Hitta det största elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Max] Använd samma procedur som när du söker det minsta värdet (Min), men tryck på 6(g)2(Max) i stället för 6(g)1(Min).
3-2-5 Hantera data i listor u Beräkna medelvärdet [OPTN]-[LIST]-[Mean] K1(LIST)6(g)3(Mean)6(g)6(g)1(List) )w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna medelvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)6(g)3(Mean) 6(g)6(g)1(List)b)w u Beräkna medelvärdet av element med en viss frekvens [OPTN]-[LIST]-[Mean] Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som anger varje värdes frekvens (antal förekomster).
3-2-6 Hantera data i listor u Beräkna medianvärdet av element med en viss frekvens [OPTN]-[LIST]-[Med] Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som anger varje värdes frekvens (antal förekomster). Frekvenserna för värdet i element 1 i den första listan anges av värdet i element 1 den andra listan, och så vidare. • Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
3-2-7 Hantera data i listor u Beräkna produkten av värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[Prod] K1(LIST)6(g)6(g)2(Prod)6(g)1(List)w ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna produkten av elementen i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4) AK1(LIST)6(g)6(g)2(Prod) 6(g)1(List)bw u Beräkna den kumulativa frekvensen för varje element [OPTN]-[LIST]-[Cuml] K1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)6(g)1(List) w • Resultatet sparas i minnet ListAns.
3-2-8 Hantera data i listor ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna den procentuella andelen för alla element i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4) AK1(LIST)6(g)6(g)4(%) 6(g)1(List)bw 2/(2+3+6+5+4) × 100 = 3/(2+3+6+5+4) × 100 = 6/(2+3+6+5+4) × 100 = 5/(2+3+6+5+4) × 100 = 4/(2+3+6+5+4) × 100 = uBeräkna differensen mellan intilliggande värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[A A] K1(LIST)6(g)6(g)5(A)w • Resultatet sparas i minnet ListAns.
3-3-1 Aritmetiska räkningar med listor 3-3 Aritmetiska räkningar med listor Du kan göra aritmetiska operationer med två listor eller en lista och ett numeriskt värde. ListAns-minnet List Numeriskt värde + − × ÷ List = Numeriskt värde Lista Resultaten sparas i resultatminnet ListAns. k Felmeddelanden • En operation med två listor utförs elementvis. Detta betyder att ett fel uppstår om listorna inte har samma antal element (de måste ha samma ”dimension”).
3-3-2 Aritmetiska räkningar med listor u Mata in en lista med värden direkt Du kan också ange en lista med värden direkt i ett uttryck genom att använda {, } och ,. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Mata in listan: 56, 82, 64 !*( { )fg,ic, ge!/( } ) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Multiplicera elementen i lista 3 ( = 41 65 22 ) med listan 6 0 4 K1(LIST)1(List)d*!*( { )g,a,e!/( } )w Resultatlistan 246 0 sparas i resultatminnet ListAns.
3-3-3 Aritmetiska räkningar med listor u Hämta ett visst element i en lista Du kan hämta värdet på ett element i en lista och använda värdet i ett uttryck. Ange elementet genom att skriva motsvarande nummer inom hakparenteser. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Beräkna sinus för element 3 i lista 2 sK1(LIST)1(List)c!+( [ )d!-( ] )w u Mata in ett värde i ett visst listelement Du kan mata in ett värde direkt i ett element i en lista. När du gör det ersätts det gamla värdet i listan med det värde du matar in.
3-3-4 Aritmetiska räkningar med listor k Rita grafen till en funktion med listdata När du använder räknarens grafiska funktioner kan du mata in funktionen Y1 = List 1 X. Om lista 1 innehåller värdena 1, 2 och 3, kommer tre grafer att ritas upp på displayen: Y = X, Y = 2X, Y = 3X. Det finns vissa begränsningar när du använder listor och graffunktioner. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Exempel Mata in värdena 1, 2 och 3 i lista 1 och rita sedan grafen i läget GRAPH 1.
3-3-5 Aritmetiska räkningar med listor 5. Tryck på bw. 6. Växla till läget STAT och kontrollera att kolumnen Y1 i läget TABLE har kopierats till lista 1. k Funktionsberäkningar med listor Listor kan användas på samma sätt som numeriska värden i funktionsuttryck. Om resultatet av en funktionsberäkning är en lista, sparas resultatet i resultatminnet ListAns. 41 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd lista 3 65 för att beräkna sin (lista 3) 22 Använd radianer som vinkelenhet. sK1(LIST)1(List)dw –0.
3-4-1 Växla mellan listfiler 3-4 Växla mellan listfiler Du kan lagra upp till 26 olika listor (lista 1 till lista 26) i varje fil (fil 1 till fil 6). Du kan enkelt växla mellan olika listfiler. u Växla mellan listfiler 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. Tryck på !m(SET UP) för att visa Inställningsmenyn för läget STAT. 2. Använd c för att markera ”List File”. 3. Tryck på 1(FILE) och ange numret för den listfil du vill använda.
Kapitel 4 Ekvationer Din grafräknare kan utföra följande tre typer av beräkningar: • Samtidiga lineära ekvationer • Andra- och tredjegradsekvationer • Ekvationslösning Växla till läget EQUA på huvudmenyn. • {SIML} ... {lineär ekvation med 2 till 6 okända} • {POLY} ... {andra- eller tredjegradsekvation} • {SOLV} ...
4-1-1 Simultana linjära ekvationer 4-1 Simultana linjära ekvationer Beskrivning Du kan lösa samtidiga lineära ekvationer med två till sex okända. • Samtidig lineär ekvation med två okända: a1x1 + b1x2 = c1 a2x1 + b2x2 = c2 • Samtidig lineär ekvation med tre okända: … a1x1 + b1x2 + c1x3 = d1 a2x1 + b2x2 + c2x3 = d2 a3x1 + b3x2 + c3x3 = d3 Inställning 1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn. Exekvering 2. Välj SIML-läge (samtidig ekvation) och ange antalet okända (variabler). Du kan ange 2 till 6 okända.
4-1-2 Simultana linjära ekvationer ○ ○ ○ ○ ○ Så här löser du följande samtidiga lineära ekvationer för x, y och z Exempel 4x + y – 2z = – 1 x + 6y + 3z = 1 – 5x + 4y + z = – 7 Procedur 1 m EQUA 2 1(SIML) 2(3) 3 ewbw-cw-bw bwgwdwbw -fwewbw-hw 4 1(SOLV) Resultat # Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent. # Samtidiga lineära ekvationer löses genom invertering av matrisen som innehåller ekvationens koefficienter.
4-2-1 Andra- och tredjegradsekvationer 4-2 Andra- och tredjegradsekvationer Beskrivning Med den här räknaren kan du lösa andra- och tredjegradsekvationer. • Andragradsekvation: ax2 + bx + c = 0 (a ≠ 0) • Tredjegradsekvation: ax3 + bx2 + cx + d = 0 (a ≠ 0) Inställning 1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn. Exekvering 2. Välj POLY-läge (ekvation av högre grad) och ange ekvationens grad. Du kan välja andra eller tredje graden. 3. Mata in koefficienterna sekventiellt.
4-2-2 Andra- och tredjegradsekvationer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här löser du tredjegradsekvationen (Vinkelenhet = Rad) x3 – 2x2 – x + 2 = 0 Procedur 1 m EQUA 2 2(POLY) 2(3) 3 bw-cw-bwcw 4 1(SOLV) Resultat Flera lösningar (Exempel: x3 + 3x2 + 3x + 1 = 0) Lösning med komplext tal (Exempel: x3 + 2x2 + 3x + 2 = 0) Komplext läge: Reellt (sida 1-7-2) Komplext läge: a + bi Komplext läge: r∠θ 20050301
4-3-1 Lösningar 4-3 Lösningar Beskrivning I ekvationslösningsläget kan du bestämma värdet för valfri variabel i en formel utan att behöva lösa ekvationen. Inställning 1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn. Exekvering 2. Välj ekvationslösningsläget och mata in ekvationen som den är skriven. Om du inte matar in något likhetstecken antar räknaren att uttrycket är till vänster om likhetstecknet och att det finns en nolla till höger. *1 3.
4-3-2 Lösningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ett föremål som kastas upp i luften med utgångshastigheten V tar tiden T på sig att nå höjden H. Använd följande formel för att utföra en lösning för utgångshastigheten V när H = 14 (meter), T = 2 (sekunder) och gravitationsaccelerationen är G = 9,8 (m/s2). H = VT – 1/2 GT2 Procedur 1 m EQUA 2 3(SOLV) aM(H)!.(=)ac(V)a/(T)-(b/c) a$(G)a/(T)xw 3 bew(H = 14) aw(V = 0) cw(T = 2) j.iw(G = 9,8) 4 Tryck på fff för att markera V = 0 och tryck sedan på 6(SOLV).
4-4-1 Vad du ska göra om ett fel uppstår 4-4 Vad du ska göra om ett fel uppstår u Fel vid inmatning av koefficientvärde Tryck på J för att ta bort felet och återgå till det värde som koefficienten hade innan du matade in värdet som gav upphov till felet. Försöka mata in ett nytt värde igen. u Fel vid beräkning Tryck på J för att ta bort felet och visa koefficienten. Försöka mata in värden för koefficienterna igen. k Tömma ekvationsminnen 1.
Kapitel 5 Grafritning Avsnitt 5-1 och 5-2 i det här kapitlet innehåller grundläggande information som du behöver känna till för grafritning. I de återstående avsnitten beskrivs mer avancerade grafritningsfunktioner. Välj den ikon på huvudmenyn som motsvarar den typ av graf som du vill rita eller den typ av tabell som du vill generera.
5-1-1 Exempelgrafer 5-1 Exempelgrafer k Rita en enkel graf (1) Beskrivning Om du vill rita en graf anger du motsvarande funktion. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. Exekvering 2. Ange den funktion som du vill rita en graf för. Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen. Se 5-2-1. 3. Rita grafen.
5-1-2 Exempelgrafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du en graf för y = 3x 2 Procedur 1 m GRAPH 2 dvxw 3 6(DRAW) (eller w) Resultat # Om du trycker på A när en graf visas på displayen återkommer du till skärmen i steg 2.
5-1-3 Exempelgrafer k Rita en enkel graf (2) Beskrivning Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja en av dem för grafritning. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. Exekvering 2. Ange funktionstyp och mata in den funktion som du vill rita en graf för. Du kan rita en graf för följande typer av uttryck i GRAPH-läget: rektangulärt koordinatuttryck, polärt koordinatuttryck, parametrisk funktion, X = konstant uttryck, olikhet. 3(TYPE) 1(Y=) ...
5-1-4 Exempelgrafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in funktionerna nedan och rita grafer för dem Y1 = 2 x 2 – 3, r 2 = 3sin2θ Procedur 1 m GRAPH 2 3(TYPE)1(Y=)cvx-dw 3(TYPE)2(r=)dscvw 3 6(DRAW) Resultat (Parametrisk) (Olikhet) 20050301
5-1-5 Exempelgrafer k Rita en enkel graf (3) Beskrivning Använd följande procedur för att rita en graf för funktionen för en parabel, cirkel, ellips, eller hyperbel. Inställning 1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn. Exekvering 2. Använd markörtangenterna fc för att ange en av funktionstyperna enligt nedan.
5-1-6 Exempelgrafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för cirkeln (X–1)2 + (Y–1)2 = 22 Procedur 1 m CONICS 2 ccccw 3 bwbwcw 4 6(DRAW) Resultat (Parabel) (Ellips) 20050301 (Hyperbel)
5-1-7 Exempelgrafer k Rita en enkel graf (4) Beskrivning Om du vill kan du ange grafens linjestil. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. Exekvering 2. Ange den funktion som du vill rita en graf för. Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen. Se 5-2-1. 3. Välj linjestilen. 4(STYL)1( ) … Normal (standard) 2( ) … Tjock (dubbla tjockleken mot Normal) 3( ) … Streckad (tjock streckad) 4( ) … Punkt (prickad) 4. Rita grafen.
5-1-8 Exempelgrafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du en graf för y = 3x 2 Procedur 1 m GRAPH 2 3(TYPE)1(Y=)dvxw 3 f4(STYL)3()J 4 6(DRAW) (eller w) Resultat (Normal) (Tjock) 20050301 (Punkter)
5-2-1 Kontrollera vad som visas på en grafskärm 5-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k V-Window-inställningar (View Window) Använd V-Window för att ange värdemängd för x- och y-axlarna, och för att ange mellanrummet mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ange de V-Window-parametrar som du vill använda innan du ritar grafen. u Så här gör du V-Window-inställningar 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.
5-2-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm u Försiktighetsåtgärder för V-Window-inställningar • Om du anger Tθ ptch till noll ges ett fel. • All ogiltig inmatning (för högt/lågt värde, negativt tecken utan värde o.s.v.) ger ett fel. • När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativt. • Du kan ange uttryck (t.ex. 2π) som V-Window-parametrar. • När V-Window-inställningen producerar en axel som inte får plats på displayen indikeras axelns skala på den kant av displayen som är närmast origo.
5-2-3 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k Initiera och standardinställa V-Window u Så här initierar du V-Window 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN). V-Window-inställningarna visas. 3. Tryck på 1(INIT) för att initiera V-Window.
5-2-4 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k V-Window-minne Du kan lagra upp till sex uppsättningar V-Window-inställningar i V-Window-minne som du kan återkalla när du behöver dem. u Så här lagrar du V-Window-inställningar 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window, och ange önskade värden. 3. Tryck på 4(STO) för att visa popup-fönstret. 4.
5-2-5 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k Ange grafens värdemängd Beskrivning Du kan definiera en värdemängd (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan du ritar grafen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som följer: Funktion ,!+( [ ) Startpunkt , Slutpunkt !-( ] ) 4. Rita grafen.
5-2-6 Kontrollera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = x 2 + 3x – 2 med värdemängden – 2 < x < 4 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 3, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = – 10, Ymax = 30, Yscale = 5 Procedur 1 m GRAPH 2 !3(V-WIN) -dwfwbwc -bawdawfwJ 3 3(TYPE)1(Y=)vx+dv-c, !+( [ )-c,e!-( ] )w 4 6(DRAW) Resultat # Du kan ange en värdemängd när du ritar grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.
5-2-7 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k Zoom Beskrivning Med den här funktionen kan du förstora och förminska grafen på skärmen. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Ange zoomtyp. !2(ZOOM)1(BOX) ... Rutzoomning Rita en ruta omkring ett visningsområde så förstoras området så att det fyller ut hela skärmen. 2(FACT) 3(IN)/4(OUT) ... Faktorzoomning Grafen förstoras eller förminskas med den faktor du anger, centrerat på markörens aktuella position. 5(AUTO) ...
5-2-8 Kontrollera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och utför sedan en rutzoomning.
5-2-9 Kontrollera vad som visas på en grafskärm k Factor Zoom Beskrivning Med faktorzoomning kan du zooma in eller ut, centrerat omkring markörens aktuella position. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Tryck på !2(ZOOM)2(FACT) för att öppna ett popup-fönster där du kan ange zoomfaktor för x-axeln och y-axeln. Ange önskade värden och tryck sedan på J. 3. Tryck på !2(ZOOM)3(IN) för att förstora grafen eller !2(ZOOM)4(OUT) för att förminska den.
5-2-10 Kontrollera vad som visas på en grafskärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger både på x och y -axeln för att se om de är tangentiella.
5-3-1 Rita en graf 5-3 Rita en graf Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktioner i minnet kan redigeras, återkallas och visas med en graf. k Ange graftyp Innan du kan lagra en graffunktion i minnet måste du först ange dess graftyp. 1. När grafrelationslistan visas, tryck 3(TYPE) för att visa graftypmenyn, som innehåller följande alternativ. • {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c} ... {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk}/ {X=konstant}*1 graf s} ...
5-3-2 Rita en graf u Så här lagrar du en polär koordinatfunktion (r=) *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde r2 : r = 5 sin3θ 3(TYPE)2(r=) (Anger ett polärt koordinatuttryck.) fsdv(Inmatning av uttrycket.) w (Lagring av uttrycket.) u Så här lagrar du en parametrisk funktion *2 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lagrar du följande funktioner i minnesområde Xt3 och Yt3 : x = 3 sin T y = 3 cos T 3(TYPE)3(Parm) (Anger ett parametriskt uttryck.
5-3-3 Rita en graf u Så här lagrar du uttrycket X = konstant *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde X4: X=3 3(TYPE)4(X=c) (Anger uttrycket X = konstant.) d(Inmatning av uttrycket.) w(Lagring av uttrycket.) • Om du matar in X, Y, T, r, eller θ för konstanten i procedurerna ovan ges ett fel. u Så här lagrar du en olikhet *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lagrar du följande olikhet i minnesområde Y5: y > x2 – 2x – 6 3(TYPE)6(g)1(Y>) (Anger en olikhet.
5-3-4 Rita en graf u Tilldela koefficienter och variabler i en graffunktion värden ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här tilldelar du värdena –1, 0, och 1 till variabel A i Y = AX2–1 och ritar en graf för varje värde 3(TYPE)1(Y=) av(A)vx-bw J4(GRPH)1(Y)b(av(A) !.(=)-b)w J4(GRPH)1(Y)b(av(A) !.(=)a)w J4(GRPH)1(Y)b(av(A) !.(=)b)w ffff1(SEL) 6(DRAW) De tre skärmarna ovan fås med spårningsfunktionen (Trace). Se ”5-11 Funktionsanalys” för mer information.
5-3-5 Rita en graf • Om du inte anger något variabelnamn (variabel A ovan) används automatiskt någon av standardvariablerna nedan. Observera att den standardvariabel som används beror på minnesområdestypen där du lagrar graffunktionen. Minnesområdestyp Standardvariabel Yn X rn θ Xtn T Ytn T fn X ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Y1 (3) och Y1 (X = 3) är identiska värden. • Du kan också använda en dynamisk graf för att se hur förändringar av koefficienter förändrar utseendet på en graf.
5-3-6 Rita en graf k Redigera och radera funktioner u Redigera en funktion i minnet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ändrar du uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till y = 2x2 – 3 e (Visar markören.) eeeeeDd(Ändrar innehållet.) w(Lagrar ny graffunktion.) u Ändra linjestil för en graffunktion 1. På skärmen med grafrelationslistan markerar du den relation som du vill ändra linjestil för med f och c. 2. Tryck på 4(STYL). 3. Välj linjestilen.
5-3-7 Rita en graf u Ändra en funktions typ*1 1. När grafrelationslistan visas, tryck på f eller c för att flytta markeringen till det område som innehåller den funktion som du vill ändra typ för. 2. Tryck på 3(TYPE)5(CONV). 3. Välj den funktionstyp som du vill ändra till. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 2x2 - 3 till y < 2x2 – 3 3(TYPE)5(CONV)3('Y<) (Ändrar funktionstypen till ”Y<”.) u Radera en lagrad funktion 1.
5-3-8 Rita en graf k Välja funktioner för grafer u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf 1. Markera den relation som du inte vill rita en graf för med f och c. 2. Tryck på 1(SEL). • Varje gång du trycker på 1(SEL) växlas aktivering och inaktivering av grafer. 3. Tryck på 6(DRAW).
5-3-9 Rita en graf k Grafminne I grafminnet kan du lagra upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och återkalla dem senare när du behöver dem. Om du sparar en enskild gång sparas följande data i grafminnet. • Alla graffunktioner i den visade grafrelationslistan (upp till 20) • Graftyper • Linjeinformation för funktionsgraf • Status för rita/rita inte • V-Window-inställningar (1 uppsättning) u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet 1. Tryck på 5(GMEM)1(STO) för att visa popup-fönstret. 2.
5-4-1 Lagra en graf i bildminnet 5-4 Lagra en graf i bildminnet Du kan spara upp till 20 grafiska bilder i bildminnet för senare återkallning. Du kan rita över grafen på skärmen med en annan graf som lagrats i bildminnet. u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet 1. När du ritat en graf i GRAPH-läge trycker du på K1(PICT)1(STO) för att visa popup-fönstret. 2. Tryck på en sifferknapp för att ange det bildminne där du vill spara bilden och tryck sedan på w.
5-5-1 Rita två grafer på samma skärm 5-5 Rita två grafer på samma skärm k Kopiera grafen till underskärmen Beskrivning Med dubbelgraf kan du dela skärmen i två delar. Du kan sedan rita två olika funktionsgrafer och jämföra dem, eller rita en normalstor graf på ena sidan och en förstoring av den på andra sidan. Detta gör dubbelgraf till ett kraftfullt grafanalysverktyg. Med dubbelgraf kallas vänstersidan av skärmen för ”huvudskärm” och högersidan för ”underskärm.
5-5-2 Rita två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och underskärmen. Använd följande V-Window-inställningar (Huvudskärm) Xmin = –2, Xmax = 2, Xscale = 0,5 Ymin = –2, Ymax = 2, Yscale = 1 Xmin = –4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = –3, Ymax = 3, Yscale = 1 (Underskärm) Procedur 1 m GRAPH 2 !m(SET UP)cc1(G+G)J 3 !3(V-WIN) -cwcwa.
5-5-3 Rita två grafer på samma skärm k Rita grafer för två olika funktioner Beskrivning Använd följande procedur för att rita grafer för olika funktioner på huvudskärmen och underskärmen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning. 3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen. Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för undergrafen. Tryck på 6(LEFT) för att återgå till huvudinställningsskärmen. Exekvering 4.
5-5-4 Rita två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och y = 2x2 – 3 på underskärmen. Använd följande V-Window-inställningar. (Huvudskärm) Xmin = – 4, Xmax = 4, Xscale = 1 Ymin = – 5, Ymax = 5, Yscale = 1 (Underskärm) Xmin = – 2, Xmax = 2, Xscale = 0,5 Ymin = – 2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m GRAPH 2 !m(SET UP)cc1(G+G)J 3 !3(V-WIN) -ewewbwc -fwfwbw 6(RIGHT) -cwcwa.
5-5-5 Rita två grafer på samma skärm k Använda zoom för att förstora underskärmen Beskrivning Använd följande procedur för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan flytta den till underskärmen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning. 3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen. Exekvering 4. Mata in funktionen och rita grafen på huvudskärmen. 5. Använd zoom för att förstora grafen och flytta den sedan till underskärmen.
5-5-6 Rita två grafer på samma skärm ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och förstora den sedan med rutzoom. Använd följande V-Window-inställningar (Huvudskärm) Xmin = – 2, Ymin = – 2, Xmax = 2, Ymax = 2, Xscale = 0,5 Yscale = 1 Procedur 1 m GRAPH 2 !m(SET UP)cc1(G+G)J 3 !3(V-WIN) -cwcwa.
5-6-1 Manuella grafer 5-6 Manuella grafer k Rektangulär koordinatgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i RUN • MAT-läge möjliggör ritning av rektangulära koordinatgrafer. Inställning 1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Mata in kommandon för ritning av den rektangulära koordinatgrafen. 4. Mata in funktionen. # Du kan rita grafer för följande inbyggda vetenskapliga funktioner.
5-6-2 Manuella grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för y = 2 x 2 + 3 x – 4 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 2 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT 2 !3(V-WIN) -fwfwcwc -bawbawfwJ 3 !4(SKTCH)1(Cls)w 5(GRPH)1(Y=) 4 cvx+dv-ew Resultat 20050301
5-6-3 Manuella grafer k Integralgraf Beskrivning Inmatning av grafkommandot i RUN • MAT-läge möjliggör grafritning för funktioner från en integralkalkyl. Beräkningsresultatet visas längst ned till vänster på displayen och beräkningsvärdemängden är Cross Plot Type. Inställning 1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Mata in grafkommandon för integralgrafen. 4. Mata in funktionen.
5-6-4 Manuella grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en graf för integralen ∫ 1 (x + 2)(x – 1)(x – 3) dx.
5-6-5 Manuella grafer k Rita flera grafer på samma skärm Beskrivning Använd följande procedur för att tilldela olika värden till en variabel i ett uttryck och skriva över de resulterande graferna på skärmen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen. 3. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 4. Ange funktionstyp och mata in funktionen.
5-6-6 Manuella grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du en graf för y = A x 2 – 3 när värdet för A ändras i sekvensen 3, 1, –1. Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = – 10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRAPH 2 !m(SET UP)cc3(Av)J 3 !3(V-WIN) -fwfwbwc -bawbawcwJ 4 3(TYPE)1(Y=)av(A)vx-d, !+( [ )av(A)!.(=)d,b,-b!-( ] )w 5 6(DRAW) Resultat # Värdet för bara en av variablerna i uttrycket kan ändras.
5-6-7 Manuella grafer k Rita en graf för en funktion med kopiera och klistra in Beskrivning Du kan rita en graf för en funktion genom att kopiera den till urklipp och sedan klistra in den på grafskärmen. Det finns två typer av funktioner som du kan klistra in på grafskärmen. Typ 1 (Y = uttryck) En graf ritas för en funktion med variabeln Y till vänster om likhetstecknet som Y= uttryck. Exempel: Så här klistrar du in Y=X och ritar en graf för den • Alla blanksteg till vänster om Y ignoreras.
5-6-8 Manuella grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här klistrar du in den tidigare kopierade funktionen Y=X från Urklipp medan grafen för y = 2x 2 + 3x – 4 visas Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 5, Xmax = 5, Xscale = 2 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 5 Procedur 1 m RUN • MAT a-(Y)!.
5-7-1 Använda tabeller 5-7 Använda tabeller Växla till TABLE-läge genom att välja TABLE-ikonen på huvudmenyn. k Lagra en funktion och generera en taltabell u Lagra en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lagrar du funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1 Flytta markeringen i tabellrelationslistan med f och c till det minnesområde där du vill lagra funktionen. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den.
5-7-2 Använda tabeller u Generera en tabell med en lista 1. Visa inställningsskärmen när tabellrelationslistan visas på skärmen. 2. Markera Variabel och tryck sedan på 2(LIST) för att visa popup-fönstret. 3. Välj den lista som innehåller de värden som du vill tilldela till variabel x. • Om du t.ex. vill välja Lista 6 trycker du på gw. Detta ändrar inställningen för Variabel på inställningsskärmen till Lista 6. 4. När du angivit önskad lista kan du återgå till föregående skärm genom att trycka på J.
5-7-3 Använda tabeller Du kan flytta runt markeringen i tabellen med markörknapparna för följande syften. • För att visa den markerade cellens värde längst ned på skärmen med räknarens aktuella inställningar för antal decimaler, antal signifikanta siffror och intervall för exponentvisning • För att rulla displayen och visa delar av tabellen som inte får plats på displayen • För att längst upp på skärmen visa den vetenskapliga funktion som gav värdet i den valda cellen (i kolumnerna Y1, Y2, o.s.v.
5-7-4 Använda tabeller k Redigera och radera funktioner u Så här redigerar du en funktion ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 3x2 – 2 till y = 3x 2 – 5 Flytta markeringen till den funktion som du vill redigera med f och c. Flytta markören till början av uttrycket med e. Flytta markören till ändringspositionen med d och e. eeeeeeDf w 6(TABL) • Du kan ange graflinjestilen vid grafritning av en sammanbunden graf (G • CON).
5-7-5 Använda tabeller k Redigera tabeller Du kan använda tabellmenyn för att utföra följande operationer när du genererat en tabell. • Ändra värden för variabel x • Redigera (ta bort, infoga och lägg till) rader • Ta bort en tabell • Rita en sammanbunden graf • Rita en plot type graph graf av plot-typ • {FORM} ... {återgå till tabellrelationslistan} • {DEL} ... {ta bort tabell} • {ROW} • {DEL}/{INS} /{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} rad • {EDIT } ...
5-7-6 Använda tabeller u Radoperationer u Så här tar du bort en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här tar du bort rad 2 i tabellen som genererades på sida 5-7-2 3(ROW)1(DEL) c u Så här infogar du en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här infogar du en ny rad mellan rad 1 och rad 2 i tabellen som genererades på sida 5-7-2 3(ROW)2(INS) c 20050301
5-7-7 Använda tabeller u Så här lägger du till en rad ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här lägger du till en ny rad under rad 7 i tabellen som genererades på sida 5-7-2 3(ROW)3(ADD) cccccc u Ta bort en tabell 1. Visa tabellen och tryck sedan på 2(DEL). 2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort tabellen eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort något.
5-7-8 Använda tabeller k Kopiera en tabellkolumn till en lista Med en enkel operation kan du kopiera innehållet i en numerisk tabellkolumn till en lista. Flytta markören till den kolumn som du vill kopiera med d och e. Markören kan finnas i valfri rad. u Så här kopierar du en tabell till en lista ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här kopierar du innehållet i kolumn x till lista 1 K1(LMEM) Ange numret på den lista som du vill kopiera och tryck sedan på w.
5-7-9 Använda tabeller k Rita en graf för en taltabell Beskrivning Använd följande procedur för att generera en taltabell och sedan rita en graf baserat på värden i tabellen. Inställning 1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Lagra funktionerna. 4. Ange tabellintervallet. 5. Generera tabellen. 6. Välj graftyp och rita upp den. 5(G • CON) ... sammanbunden graf*1 6(G • PLT) ...
5-7-10 Använda tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de två funktionerna nedan, generera en taltabell och rita sedan upp en linjegraf. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Y1 = 3 x 2 – 2, Y2 = x 2 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m TABLE 2 !3(V-WIN) awgwbwc -cwbawcwJ 3 3(TYPE)1(Y=) dvx-cw vxw 4 5(SET)-dwdwbwJ 5 6(TABL) 6 5(G • CON) Resultat # Du kan använda Trace, Zoom eller Sketch när du ritat upp en graf.
5-7-11 Använda tabeller k Ange en värdemängd för taltabellgenerering Beskrivning Använd följande procedur för att ange en taltabellvärdemängd när du beräknar spridningsdata från en funktion. Inställning 1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn. Exekvering 2. Lagra funktionerna. 3. Ange tabellintervallet. 4. Välj de funktioner som du vill generera en tabell för. Tecknet ”=” för valda funktioner visas markerat på skärmen. 5. Generera tabellen.
5-7-12 Använda tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra de tre funktionerna nedan och generera sedan en tabell för funktionerna Y1 och Y3. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Y1 = 3x 2 – 2, Y2 = x + 4, Y3 = x 2 Procedur 1 m TABLE 2 3(TYPE)1(Y=) dvx-cw v+ew vxw 3 5(SET)-dwdwbwJ 4 ff1(SEL) 5 6(TABL) Resultat # Du kan generera taltabeller från följande funktioner: rektangulär koordinat, polär koordinat och parametrisk koordinat.
5-7-13 Använda tabeller k Visa en taltabell och en graf samtidigt Beskrivning Om du anger T+G för Delad skärm på inställningsskärmen kan du visa en taltabell och en graf samtidigt. Inställning 1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. 3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen. Exekvering 4. Mata in funktionen. 5. Ange tabellintervallet. 6. Taltabellen visas på underskärmen till höger. 7. Ange graftyp och rita grafen. 5(G • CON) ... linjegraf 6(G • PLT) ...
5-7-14 Använda tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3x2 – 2 och visa dess taltabell och linjegraf samtidigt. Använd värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Använd följande V-Window-inställningar Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m TABLE 2 !3(V-WIN) awgwbwc -cwbawcwJ 3 !m(SET UP)cc1(T+G)J 4 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw 5 5(SET) -dwdwbwJ 6 6(TABL) 7 5(G • CON) Resultat # Du kan göra taltabellen aktiv genom att trycka på K1(CHNG) eller A.
5-7-15 Använda tabeller k Länka ihop graf och tabell Beskrivning Med Dual Graph kan du använda följande procedur för att länka grafen och tabellens skärmar så att markören på grafskärmen hoppar till positionen för det tabellvärde som valts. Inställning 1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn. 2. Gör nödvändiga V-Window-inställningar. Visa inställningsskärmen, välj Delad skärm och ändra dess inställning till ”T+G”. Exekvering 3.
5-7-16 Använda tabeller ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Lagra funktionen Y1 = 3logx och visa dess taltabell och punkttypsgraf samtidigt. Använd tabellvärdemängden 2 till 9 med ökningssteg 1.
5-8-1 Dynamiska grafer 5-8 Dynamiska grafer k Använda dynamiska grafer Beskrivning Med dynamiska grafer kan du ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion, och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör att du kan se hur de koefficienter och termer en funktion består av påverkar formen och placeringen för en graf. Inställning 1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3.
5-8-2 Dynamiska grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A (x – 1)2 – 1, där värdet för koefficient A ändras från 2 till 5 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger. Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) Procedur 1 m DYNA 2 !3(V-WIN)1(INIT)J 3 !m(SET UP)2(Stop)J 4 5(B-IN)c1(SEL) 5 4(VAR)cwbw-bw 6 2(SET)cwfwbwJ 7 3(SPEED)3( )J 8 6(DYNA) Resultat Upprepas från 1 till 4.
5-8-3 Dynamiska grafer k Rita en ort (locus) för en dynamisk graf Beskrivning Om du aktiverar inställningen Ort för dynamisk graf på inställningsskärmen, kan du överlagra en ritad graf genom att ändra koefficientvärdena. Inställning 1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Välj ”On” för ”Locus” på inställningsskärmen. 4. Använd markörtangenterna för att välja funktionstyp i den inbyggda listan med funktionstyper. 5.
5-8-4 Dynamiska grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A x , där värdet för koefficient A ändras från 1 till 4 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger. Använd följande V-Window-inställningar Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = –3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) Procedur 1 m DYNA 2 !3(V-WIN)1(INIT)J 3 !m(SET UP)c1(På)J 4 5(B-IN)1(SEL) 5 4(VAR)bwaw 6 2(SET)bwewbwJ 7 3(SPEED)3( )J 8 6(DYNA) Resultat Upprepas från 1 till 4. . 1 2 . . ..
5-8-5 Dynamiska grafer k Exempel på tillämpning av dynamiska grafer Beskrivning Du kan också använda dynamiska grafer för att simulera enkla, fysiska fenomen. Inställning 1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Ange Stop för och Deg för Angle på inställningsskärmen. 4. Ange Parm (parametrisk funktion) som funktionstyp och mata in en funktion som innehåller en dynamisk variabel. 5. Ange den dynamiska koefficienten. 6.
5-8-6 Dynamiska grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Banan över tiden T för en boll som kastas i luften med den initiala hastigheten V och en vinkel på . grader från horisontalläge, kan beräknas enligt följande. X = (Vcos . ) T, Y = (Vsin . )T – (1/2)gT2 (g = 9,8m/s2) Använd Dynamic graf för att rita en graf över banan för en boll som kastas med en initial hastighet på 20 meter per sekund, i horisontella vinklar på 30, 45 och 60 grader (Vinkel: Deg).
5-8-7 Dynamiska grafer k Justera hastigheten för dynamiska grafer Du kan använda följande procedur för att justera hastigheten för dynamiska grafer samtidigt som ritåtgärden utförs. 1. Tryck på A samtidigt som en ritåtgärd för en dynamisk graf utförs om du vill växla till menyn för hastighetsjustering. •{ } ... {Varje steg i ritåtgärden för dynamiska grafer utförs varje gång du trycker på w.} • { }/{ }/{ } ... {långsam (1/2 hastighet)}/{normal (standardhastighet)}/ {snabb (dubbel hastighet)} • {STO} ...
5-8-8 Dynamiska grafer k Använda minnet för dynamiska grafer Du kan lagra villkor och skärmdata för dynamiska grafer i minnet för dynamiska grafer, så att du kan använda detta senare när du behöver det. På det här sättet kan du spara tid, eftersom du kan hämta data och omedelbart påbörja en ritåtgärd för en dynamisk graf. Observera att du kan lagra en datauppsättning i minnet vid varje givet tillfälle. Nedan följer alla data som utgör en uppsättning.
5-9-1 Grafer och rekursionsformler 5-9 Grafer och rekursionsformler k Generera en taltabell från en rekursionsformel Beskrivning Du kan mata in upp till tre av följande typer av rekursionsformler och generera en taltabell. • Allmän term för följd {a n }, bestående av a n , n • Linjär rekursion med två termer bestående av a n+1, a n , n • Linjär rekursion med tre termer bestående av a n+2, a n+1, a n , n Inställning 1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn. Exekvering 2. Ange rekursionstypen.
5-9-2 Grafer och rekursionsformler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan tre termer enligt uttrycket a n+2 = a n+1 + a n , med de initiala termerna a 1 = 1, a 2 = 1 (Fibonacci-följd), där n ändras i värde från 1 till 6. Procedur 1 m RECUR 2 3(TYPE)3(a n+2) 3 4(n. a n ·· )3(a n+1)+2(a n )w 4 5(SET)2(a 1)bwgwbwbwJ 5 6(TABL) Resultat * De första två värdena motsvarar a 1 = 1 och a 2 = 1. # Om du trycker på 1(FORM) återgår du till skärmen för att lagra rekursionsformler.
5-9-3 Grafer och rekursionsformler k Rita en rekursionsformel som en graf (1) Beskrivning När du har genererat en taltabell från en rekursionsformel, kan du rita in värdena i en linjegraf eller punktgraf. Inställning 1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln. 4. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n. Om det behövs anger du det initiala termvärdet och pekarens startpunkt. 5.
5-9-4 Grafer och rekursionsformler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.
5-9-5 Grafer och rekursionsformler k Rita en rekursionsformel som en graf (2) Beskrivning Nedan beskrivs hur du genererar en taltabell från en rekursionsformel och ritar ut värdena i en graf medan Σ-visning är På. Inställning 1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn. 2. Ange On för Σ-visning på inställningsskärmen. 3. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 4. Ange typ av rekursionsformel och mata in rekursionsformeln. 5. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n.
5-9-6 Grafer och rekursionsformler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en punktgraf med ordinata Σa n , abskissa n.
5-9-7 Grafer och rekursionsformler k WEB-graf (konvergens, divergens) Beskrivning y = f(x) ritas som en graf genom att anta att a n+1 = y, a n = x för linjär regression med två termer a n+1 = f(a n ) bestående av a n+1, a n . Därefter går det att avgöra om funktionen är konvergent eller divergent. Inställning 1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 3. Välj rekursion med två termer som rekursionsformeltyp och mata sedan in formeln. 4.
5-9-8 Grafer och rekursionsformler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du WEB-grafen för rekursionsformeln a n+1 = –3(a n )2 + 3a n , b n+1 = 3b n + 0,2, och kontrollerar om divergens eller konvergens föreligger. Använd följande tabellintervall och V-Window-inställningar.
5-9-9 Grafer och rekursionsformler k Rita en rekursionsformel som en graf på dubbel skärm Beskrivning När ”T+G” anges för inställningen Dual Screen kan du visa taltabellen och grafen samtidigt. Inställning 1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. 3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen. Exekvering 4. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln. 5. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n.
5-9-10 Grafer och rekursionsformler ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1 till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.
5-10-1 Ändra en grafs utseende 5-10 Ändra en grafs utseende k Rita en linje Beskrivning Med ritfunktionen kan du rita punkter och linjer inuti grafer. Du kan välja en av fyra olika linjetyper för att rita med ritfunktionen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Gör V-Window-inställningarna. 3. Använd inställningen för ”Sketch Line” på inställningsskärmen för att ange önskad linjetyp.
5-10-2 Ändra en grafs utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita en linje som tangerar punkt (2, 0) på grafen för y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = – 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (standardinställningar) Procedur 1 m GRAPH 2 !3(V-WIN) 1(INIT)J 3 !m(SET UP)cccccc1( )J 4 3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w 5 6(DRAW) 6 !4(SKTCH)2(Tang) 7 e~ew*1 Resultat *1 Du kan rita ytterligare en tangentlinje genom att flytta ” ”-pekaren och trycka på w.
5-10-3 Ändra en grafs utseende k Infoga kommentarer Beskrivning Du kan infoga kommentarer var du vill i en graf. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text), så visas en pekare i mitten av displayen. 3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till den plats där du vill att texten ska hamna och mata in texten. # Du kan använda följande tecken i kommentarstexten: A~Z, r, θ, blanksteg, 0~9, .
5-10-4 Ändra en grafs utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Infoga text i grafen y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = – 5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = – 5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRAPH !3(V-WIN) -fwfwbwc -fwfwbwJ 3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w 6(DRAW) 2 !4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text) 3 f~f d~d a-(Y)!.
5-10-5 Ändra en grafs utseende k Rita på fri hand Beskrivning Du kan använda pennalternativet för att rita på fri hand i en graf. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)1(PEN), så visas en pekare i mitten av skärmen. 3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till den punkt som du vill börja rita från och tryck sedan på w. 4. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren. En linje ritas dit du flyttar pekaren. Avsluta linjen genom att trycka på w.
5-10-6 Ändra en grafs utseende ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd pennan för att rita i grafen y = x (x + 2)(x – 2). Använd följande V-Window-inställningar.
5-10-7 Ändra en grafs utseende k Ändra grafens bakgrund Du kan använda inställningsskärmen för att ange minnesinnehållet för valfritt bildminnesområde (bild 1 till bild 20) som bakgrundsobjekt. När du gör detta används innehållet i motsvarande minnesområde som bakgrund för grafskärmen. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Använd dynamisk graf för att rita Y = X2 + A som en graf där variabeln A ändrar värde från –1 till 1 i ökningar om 1, med cirkelgrafen X2 + Y2 = 1 som bakgrund. Hämta bakgrundsgrafen.
5-10-8 Ändra en grafs utseende Rita den dynamiska grafen. (Y = X2 – 1) ↓↑ (Y = X2) ↓↑ (Y = X2 + 1) • Information om hur du ritar en dynamisk graf finns i ”5-8 Dynamiska grafer”.
5-11-1 Funktionsanalys 5-11 Funktionsanalys k Läsa koordinater på en graflinje Beskrivning Med spårningsfunktionen kan du flytta en pekare längs en graf och läsa av koordinater på displayen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Rita grafen. Exekvering 3. Tryck på !1(TRCE), så visas en pekare i mitten av grafen.*1 4. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill visa derivatan.
5-11-2 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Läs av koordinaterna längs grafen för den funktion som visas nedan. Y1 = x 2 – 3 Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = – 5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = – 10, Ymax = 10, Yscale = 2 Procedur 1 m GRAPH 2 !3(V-WIN) -fwfwbwc -bawbawcwJ 3(TYPE)1(Y=) vx-dw 6(DRAW) 3 !1(TRCE) 4 d~d 5 -bw Resultat # Nedan ser du hur koordinater visas för varje funktionstyp.
5-11-3 Funktionsanalys k Visa derivatan Beskrivning Förutom att använda spårningsfunktionen för att visa koordinater, kan du också visa derivatan vid den aktuella pekarplaceringen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Ange ”On” för ”Derivative” på inställningsskärmen. 3. Rita grafen. Exekvering 4. Tryck på !1(TRCE), så visas pekaren i mitten av grafen. De aktuella koordinaterna och derivatan visas nu också på displayen. 5.
5-11-4 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Läs av koordinaterna och derivatorna längs grafen för den funktion som visas nedan.
5-11-5 Funktionsanalys k Graf till tabell Beskrivning Med hjälp av spårning kan du läsa av koordinaterna för en graf och lagra dem i en taltabell. Du kan också använda alternativet dubbel graf och lagra grafen och taltabellen samtidigt, vilket gör detta till ett viktigt verktyg för grafanalys. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Ange ”GtoT” för ”Dual Screen” på inställningsskärmen. 3. Gör V-Window-inställningarna. Exekvering 4.
5-11-6 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Koordinaterna i närheten av skärningspunkterna då X = 0 för de två graferna nedan sparas i en tabell. Lagra sedan tabellinnehållet i lista 1.
5-11-7 Funktionsanalys k Koordinatavrundning Beskrivning Den här funktion avrundar koordinatvärden som visas av spårningsfunktionen. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Rita grafen. Exekvering 3. Tryck på !2(ZOOM)6(g)3(RND). Detta gör att V-Window-inställningarna ändras automatiskt i enlighet med Rnd-värdet. 4. Tryck på !1(TRCE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren längs grafen. De koordinater som nu visas har avrundats.
5-11-8 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten av skärningspunkterna för de två grafer som erhålls av funktionerna som visas nedan.
5-11-9 Funktionsanalys k Beräkna roten Beskrivning Den här funktionen ger tillgång till ett antal olika metoder för att analysera grafer. Inställning 1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn. 2. Rita graferna. Exekvering 3. Välj analysfunktionen. !5(G-SLV) 1(ROOT) ... Beräkning av rot 2(MAX) ... Lokalt maximivärde 3(MIN) ... Lokalt minimivärde 4(Y-ICPT) ... y-avskärning 5(ISCT) ... Skärningspunkt mellan två grafer 6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat 6(g)2(X-CAL) ...
5-11-10 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita grafen som visas nedan och beräkna roten för Y1. Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) Procedur 1 m GRAPH 2 !3(V-WIN)1(INIT)J 3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w 6(DRAW) 3 !5(G-SLV)1(ROOT) … 5 e e Resultat # När en enskild graf analyseras visas resultaten så snart du väljer en analysfunktion i steg 3, så steg 4 är inte nödvändigt.
5-11-11 Funktionsanalys k Beräkna skärningspunkten mellan två grafer Beskrivning Använd följande procedur för att beräkna skärningspunkten mellan två grafer. Inställning 1. Rita graferna. Exekvering 2. Tryck på !5(G-SLV)5(ISCT). När det finns tre eller fler grafer på skärmen visas markören (k) på den graf som har lägst nummer. 3. Tryck på f och c för att flytta markören till den graf som du vill markera. 4. Tryck på w för att markera den första grafen, vilket ändrar form på markören från k till 쏆. 5.
5-11-12 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm skärningspunkten mellan Y1 och Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x 2 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 Procedur 1 m GRAPH !3(V-WIN) -fwfwbwc -fwfwbwJ 3(TYPE)1(Y=) v+bw vxw 6(DRAW) 2 !5(G-SLV)5(ISCT) … 6 e Resultat # Om det finns två grafer beräknas skärningspunkten omedelbart efter att du trycker på !55 i steg 2.
5-11-13 Funktionsanalys k Bestämma koordinaterna för givna punkter Beskrivning I följande procedur beskrivs hur du bestämmer y-koordinaten för en given x-koordinat och x-koordinaten för en given y-koordinat. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Välj den funktion som du vill utföra. När det finns flera grafer visas markören (k) på den graf som har lägst nummer. !5(G-SLV) 6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat 6(g)2(X-CAL) ... x-koordinat för given y-koordinat 3.
5-11-14 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm sedan ykoordinaten för x = 0,5 och x-koordinaten för y = 2,2 på graf Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)(x – 2) Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) Procedur 1 m GRAPH !3(V-WIN)1(INIT)J 3(TYPE)1(Y=)v+bw v(v+c)(v-c)w 6(DRAW) 2 !5(G-SLV)6(g)1(Y-CAL) 2 !5(G-SLV)6(g)2(X-CAL) 3 cw 3 cw 4 a.fw 4 c.
5-11-15 Funktionsanalys k Beräkna integralvärdet för ett givet intervall Beskrivning Använd följande procedur för att erhålla integralvärden för ett givet intervall. Inställning 1. Rita grafen. Exekvering 2. Tryck på !5(G-SLV)6(g)3(∫dx). När det finns flera grafer visas markören (k) på den graf som har lägst nummer. 3. Använd fc för att flytta markören (k) till den önskade grafen och tryck sedan på w för att markera den. 4.
5-11-16 Funktionsanalys ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Rita funktionen nedan som en graf och bestäm sedan integralvärdet vid (–2, 0). Y1 = x (x + 2)(x – 2) Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 4, Ymax = 4, Yscale = 1 Procedur 1 m GRAPH !3(V-WIN) -g.dwg.
5-11-17 Funktionsanalys k Grafanalys med kägelsnitt Du kan bestämma approximationer av följande analysresultat med hjälp av grafer över kägelsnitt. • Brännpunkt/vertex/excentricitet • Längd på latus rectum • Medelpunkt/radie • x-/y-avskärning • Ritning och analys styrlinje/symmetriaxel • Ritning och analys av asymptot 1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn. 2. Använd f och c för att markera det kägelsnitt du vill analysera. 3. Mata in kägelsnittets konstanter. 4. Rita grafen.
5-11-18 Funktionsanalys u Så här beräknar du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum [G-SLV]-[FOCS]/[VTX]/[LEN] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här bestämmer du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum för parabeln X = (Y – 2)2 + 3 Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = – 1, Xmax = 10, Xscale = 1 Ymin = – 5, Ymax = 5, Yscale = 1 m CONICS w bwcwdw6(DRAW) !5(G-SLV) 1(FOCS) (Beräknar brännpunkten.) !5(G-SLV) 4(VTX) (Beräknar vertex.) !5(G-SLV) 5(LEN) (Beräknar längden på latus rectum.
5-11-19 Funktionsanalys u Så här beräknar du medelpunkten och radien [G-SLV]-[CNTR]/[RADS] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här bestämmer du medelpunkten och radien för cirkeln (X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) m CONICS ccccw -cw-bwcw6(DRAW) !5(G-SLV) 1(CNTR) (Beräknar medelpunkten.) !5(G-SLV) 2(RADS) (Beräknar radien.
5-11-20 Funktionsanalys u Så här beräknar du x- och y-avskärningarna [G-SLV]-[X-IN]/[Y-IN] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här bestämmer du x- och y-avskärningarna för hyperbeln (Y – 1)2 (X – 3)2 –––––––– – –––––––– = 1 22 22 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 4, Xmax = 8, Xscale = 1 Ymin = – 5, Ymax = 5, Yscale = 1 m CONICS cccccccw cwcwdwbw6(DRAW) !5(G-SLV) 2(X-IN) (Beräknar x-avskärningen.) !5(G-SLV) 3(Y-IN) (Beräknar x-avskärningen.
5-11-21 Funktionsanalys u Så här ritar och analyserar du symmetriaxeln och styrlinjen [G-SLV]-[SYM]/[DIR] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du symmetriaxeln och styrlinjen för parabeln X = 2(Y – 1)2 + 1 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar) m CONICS w cwbwbw6(DRAW) !5(G-SLV) 2(SYM) (Ritar symmetriaxeln.) !5(G-SLV) 3(DIR) (Ritar styrlinjen.
5-11-22 Funktionsanalys u Så här ritar och analyserar du asymptoterna [G-SLV]-[ASYM] ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du asymptoterna för hyperbeln (Y – 1)2 (X – 1)2 –––––––– – –––––––– =1 2 22 2 Använd följande V-Window-inställningar Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1 Ymin = – 5, Ymax = 5, Yscale = 1 m CONICS cccccccw cwcwbwbw6(DRAW) !5(G-SLV) 5(ASYM) (Ritar asymptoterna.
Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar I det här kapitlet beskrivs hur du matar in statistikdata i listor, hur du beräknar medelvärde, maximivärde och andra statistiska värden, hur du utför olika statistiska tester, hur du bestämmer konfidensintervallet och hur du erhåller en fördelning av statistikdata. Här beskrivs också hur du utför regressionsberäkningar.
6-1-1 Innan du använder statistiska beräkningar 6-1 Innan du använder statistiska beräkningar Om du växlar till STAT-läge från huvudmenyn visas listredigeringsskärmen. Du kan använda listredigeringsskärmen för att mata in statistikdata och utföra statistiska beräkningar. Använd f, c, d och e för att flytta runt markeringen i listorna. När du har matat in data kan du använda dem för att rita en graf och leta efter tendenser. Du kan använda ett flertal olika regressionsberäkningar för att analysera data.
6-1-2 Innan du använder statistiska beräkningar k Ändra grafparametrar Använd följande procedurer för att ange ritning/icke-ritning, graftyp och andra allmänna inställningar för var och en av graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3). När statistikdatalistan visas på displayen trycker du på 1(GRPH) för att visa grafmenyn, som innehåller följande alternativ. • {GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ... rita graf {1}/{2}/{3} *1 • {SEL} ... {samtidig markering av grafer (GPH1, GPH2, GPH3)} Du kan ange de olika graferna.
6-1-3 Innan du använder statistiska beräkningar • Märkestyp Med den här inställningen kan du ange formen för punkterna på grafen. u Så här visar du skärmen med allmänna grafinställningar [GRPH]-[SET] Om du trycker på 1(GRPH)6(SET) visas skärmen med allmänna grafinställningar. • De inställningar som visas här är endast exempel. Du kan ha andra inställningar på din skärm med allmänna grafinställningar. • StatGraf (specificering av statistikgraf) • {GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ...
6-1-4 Innan du använder statistiska beräkningar 2. Ritning/icke-ritning-status för graf [GRPH]-[SEL] Följande procedur kan användas för att ange ritning (On)/icke-ritning (Off) för var och en av graferna i grafmenyn. u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf 1. Om du trycker på 1(GRPH) 4(SEL) visas skärmen ”On/Off” för grafen. • Observera att inställningen ”StatGraph1” gäller graf 1 (GPH1 på grafmenyn), ”StatGraph2” gäller graf 2 och ”StatGraph3” gäller graf 3. 2.
6-2-1 Beräkna och rita statistiska data för en variabel 6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel Data med en variabel har bara värden för en enskild variabel. Om du exempelvis beräknar medellängden för eleverna i en klass, finns det bara en variabel (längd). Statistik med en variabel inbegriper fördelning och summa. Följande typer av grafer är tillgängliga för statistik med en variabel.
6-2-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel k Med-Box-graf (MedBox) Med den här typen av graf kan du se hur ett stort antal dataposter grupperas inom specifika intervall. En ruta omger alla data i ett område från den första kvartilen (Q1) till den tredje kvartilen (Q3), med en linje dragen vid medianen (Med). Linjer sträcker sig från rutans båda ändar fram till minimivärdet (minX) och maximivärdet (maxX) för data.
6-2-3 Beräkna och rita statistiska data för en variabel k Normalfördelningskurva (N • Dis) Normalfördelningskurvan ritas med hjälp av följande normalfördelningsfunktion. y= 1 e – (x–x) 2 2xσn 2 (2 π) xσn ”Xlist” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte ska anges. k Bruten linjegraf (Brkn) Linjer binder samman medelpunkterna i en histogramstapel.
6-2-4 Beräkna och rita statistiska data för en variabel k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel Statistik med en variabel kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för enskilda variabler som på bilden nedan när du trycker på 1(1VAR). • Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen. Nedan beskrivs betydelsen för varje parameter. o ............. Σx ...........
6-3-1 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar 6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Rita ett punktdiagram och en xy-linjegraf Beskrivning Följande procedur ritar ett punktdiagram och ansluter punkterna för att skapa en xy-linjegraf. Inställning 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. Exekvering 2. Mata in data i en lista. 3. Ange ”Scat” (punktdiagram) eller xy (xy-linjegraf) som graftyp och utför sedan grafåtgärden.
6-3-2 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan in aktuella data i ett punktdiagram och anslut punkterna för att få fram en xy -linjegraf. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 (xList) –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (yList) Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.
6-3-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Rita en regressionsgraf Beskrivning Använd följande procedur för att mata in statistikdata med parvariabler, utföra en regressionsberäkning med hjälp av data och sedan rita en graf över resultaten. Inställning 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. Exekvering 2. Mata in data i en lista och rita punktdiagrammet. 3. Välj regressionstypen, utför beräkningen och visa regressionsparametrarna. 4. Rita regressionsgrafen.
6-3-4 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita in data i ett punktdiagram. Utför sedan logaritmisk regression på data för att visa regressionsparametrarna och rita därefter motsvarande regressionsgraf. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 (xList) –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (yList) Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.
6-3-5 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Välja regressionstyp När du har ritat en graf över statistikdata med parvariabler trycker du på 1(CALC). Sedan kan du använda funktionsmenyn längst ned på displayen för att välja mellan ett flertal olika typer av regression. • {2VAR} ... {statistiska resultat för parvariabler} • {X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4}/{Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst} ...
6-3-6 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Linjär regressionsgraf Linjär regression använder minstakvadratmetoden för att rita en rak linje som passerar nära som många datapunkter som möjligt och returnerar värden för lutningen och y-avskärningen (y-koordinat där x = 0) för linjen. Den grafiska representationen av det här förhållandet är en linjär regressionsgraf. 1(CALC)2(X) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för linjär regression. y = ax + b a ............. b ............. r ..........
6-3-7 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf En kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf representerar sammanbindningen av datapunkterna i ett punktdiagram. Den använder minstakvadratmetoden för att rita en kurva som passerar nära så många datapunkter som möjligt. Den formel som representerar detta är kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregression. Ex. kvadratisk regression 1(CALC)4(X^2) 6(DRAW) Kvadratisk regression Modellformel ...
6-3-8 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Logaritmisk regressionsgraf Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för logaritmisk regression är y = a + b × In x, så om vi antar att X = In x, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln y = a + bX. 1(CALC)6(g)2(Log) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för logaritmisk regression. y = a + b • ln x a ............. regressionens konstantterm b ............. regressionskoefficient r ..............
6-3-9 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Potensregressionsgraf Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen av x. Standardformeln för potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi In y = In a + b × In x. Om vi sedan antar att X = In x, Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bX. 1(CALC)6(g)4(Pwr) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för potensregression. y = a • xb a .............
6-3-10 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Logistisk regressionsgraf Logistisk regression lämpar sig bäst för tidsbaserade fenomen där det förekommer en kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt uppnås. Följande modellformel gäller för logistisk regression. y= c 1 + ae–bx 1(CALC)6(g)6(g)1(Lgst) 6(DRAW) • Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel.
6-3-11 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler Statistik med parvariabler kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för parvariabler som på bilden nedan när du trycker på 1(CALC)1(2VAR). • Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen. o ....... medelvärdet av data som lagras i xList Σ x .....
6-3-12 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Flera grafer Du kan rita mer än en graf på samma display genom att använda proceduren under ”Ändra grafparametrar”. Med den anger du ritning (På)/icke-ritning (Av) för två eller samtliga tre grafer som ska ritas till ritning På och trycker sedan på 6(DRAW)(se sidan 6-1-4). När du har ritat graferna kan du välja vilken grafformel som ska användas när du utför beräkningar av statistik med en variabel eller regressionsberäkningar.
6-3-13 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar k Överlagra en funktionsgraf på en statistikgraf Beskrivning Du kan överlagra en statistikgraf med parvariabler med valfri typ av funktionsgraf. Inställning 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. Exekvering 2. Mata in data i en lista och rita statistikgrafen. 3. Visa graffunktionsmenyn och mata in den funktion du vill överlagra på statistikgrafen. 4. Rita grafen för funktionen.
6-3-14 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan data i ett punktdiagram och överlagra en funktionsgraf y = 2ln x. 0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 –2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 Procedur 1 m STAT 2 a.fwb.cw c.ewewf.cw e -c.bwa.dw b.fwcwc.ew 1(GRPH)1(GPH1) 3 2(DefG) cIvw(Registrerar Y1 = 2In x) 4 6(DRAW) Resultat # Du kan också utföra spårning och så vidare för ritade funktionsgrafer.
6-4-1 Utföra statistiska räkningar 6-4 Utföra statistiska räkningar Alla statistikberäkningar fram till nu har utförts efter att en graf har visats. Följande procedurer kan användas för att utföra enbart statistikberäkning. u Så här anger du datalistor för statistikberäkning Du måste mata in statistikdata för den beräkning du vill utföra och ange var de finns innan du påbörjar en beräkning. Visa aktuella statistikdata och tryck sedan på 2(CALC)6(SET). Nedan anges vad de olika posterna står för.
6-4-2 Utföra statistiska räkningar k Statistikberäkning med en variabel I föregående exempel, under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel”, visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen. De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar statistikdatalistan och trycker på 2(CALC)1(1VAR).
6-4-3 Utföra statistiska räkningar k Regressionsberäkning I förklaringarna från ”Linjär regressionsgraf” till ”Logistisk regressionsgraf” visades resultaten av regressionsberäkning efter att grafen hade ritats. Här uttrycks varje koefficientvärde för regressionslinjen eller regressionskurvan som ett tal. Du kan bestämma samma uttryck direkt från datainmatningsskärmen. Om du trycker på 2(CALC)3(REG) visas en funktionsmeny som innehåller följande alternativ.
6-4-4 Utföra statistiska räkningar • Linjär regression ... • Kvadratisk regression ... MSe = MSe = • Tredjegradsregression ... MSe = • Fjärdegradsregression ... MSe = • Logaritmisk regression ... MSe = • Exponentiell regression ... MSe = • Potensregression ... • Sinusregression ... • Logistisk regression ...
6-4-5 Utföra statistiska räkningar 2. Mata in det önskade värdet för x och tryck sedan på w. • Detta gör att koordinaterna för x och y visas längst ned på displayen och pekaren flyttas till motsvarande punkt på grafen. 3. Om du trycker på v eller en nummertangent nu, visas inmatningsrutan för x-värdet igen, så att du kan utföra ytterligare en beräkning av det uppskattade värdet om du vill. 4. När du är klar trycker du på J för att radera koordinatvärdena och pekaren från displayen.
6-4-6 Utföra statistiska räkningar k Beräkning av uppskattat värde ( , ) När du har ritat en regressionsgraf i läget STAT kan du använda RUN • MAT-läge för att beräkna uppskattade värden för regressionsgrafens x- och y-parametrar. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här utför du en linjär regression med hjälp av närliggande data och uppskattar värdena för och när xi = 20 och yi = 1000 xi yi 10 15 20 25 30 1003 1005 1010 1011 1014 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. 2.
6-4-7 Utföra statistiska räkningar k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning Du kan beräkna normala sannolikhetsfördelningar för statistik med en variabel i RUN • MAT-läget. Tryck på K6(g)3(PROB)6(g) för att visa en funktionsmeny som innehåller följande alternativ. • {P(}/{Q(}/{R(} ... erhåller värdet för normal sannolikhet {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)} • {t(} ...
6-4-8 Utföra statistiska räkningar 1. Växla till läget STAT från huvudmenyn. 2. Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2. 3. Utför de statistiska beräkningarna med en variabel. *1 2(CALC)6(SET) 1(LIST)bw c2(LIST)cw!J(QUIT) 2(CALC)1(1VAR) 4. Tryck på m, välj RUN • MAT-läge, tryck på K6(g)3 (PROB) för att öppna menyn för sannolikhetsberäkning (PROB). 3(PROB)6(g)4(t () bga.f)w (Normerat variatvärde t för 160,5cm) Resultat: –1.633855948 ( –1.634) 4(t() bhf.
6-4-9 Utföra statistiska räkningar k Rita en graf över normal sannolikhetsfördelning Beskrivning Du kan rita en graf över en normal sannolikhetsfördelning med hjälp av manuell grafritning i RUN • MAT läget. Inställning 1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn. Exekvering 2. Mata in kommandon för att rita en graf med rektangulära koordinater. 3. Mata in sannolikhetsvärdet.
6-4-10 Utföra statistiska räkningar ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Så här ritar du en graf över en normalfördelning P (0,5). Procedur 1 m RUN • MAT 2 !4(SKTCH)1(Cls)w 5(GRPH)1(Y=) 3 K6(g)3(PROB)6(g)1(P()a.
6-5-1 Hypotesprövning 6-5 Hypotesprövning Funktionen Z-test kan användas för att utföra flera olika standardiserade hypotesprövningar. Du kan till exempel pröva om ett urval är representativt för populationen, under förutsättning att populationens (till exempel ett lands befolkning) standardavvikelse är känd från tidigare hypotesprövningar. Z-testning används till exempel vid marknadsundersökningar och opinionsundersökningar som kommer att upprepas flera gånger.
6-5-2 Hypotesprövning Följande sidor förklarar olika statistiska beräkningsmetoder som bygger på principerna ovan. Detaljinformation om statistiska principer och statistisk terminologi finns i kursböcker i ämnet. Tryck på 3(TEST) på den inledande STAT-lägesskärmen för att visa testmenyn, som innehåller följande alternativ. • 3(TEST)1(Z) ... Z-tester (sid. 6-5-2) 2(t) ... t-tester (sid. 6-5-10) 3(CHI) ... χ2-tester (sid. 6-5-18) 4(F) ... 2-Sample F-test (sid. 6-5-20) 5(ANOV) ... ANOVA (sid.
6-5-3 Hypotesprövning Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 1(Z) 1(1-S) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation. Data ............................ datatyp µ .................................. testvillkor för populationens medelvärde (”G µ0” anger tvåsidigt test, ”< µ0” anger nedre ensidigt test, ”> µ0” anger övre ensidigt test.) µ0 ................................. antaget medelvärde för populationen σ ..................................
6-5-4 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat µG11.4 ........................ testets riktning z .................................. p .................................. o .................................. xσn-1 ............................. z resultat p-värde urvalets medelvärde urvalets standardavvikelse (Visas endast för inställningen Data: List.) n ..................................
6-5-5 Hypotesprövning u 2-Sample Z-test Detta test används när standardavvikelserna för två populationer är kända. Ett 2-Sample Z-test utförs på standardfördelningen. Z= o1 – o2 2 1 2 2 σ σ n1 + n2 o1 : medelvärde för urval 1 o2 : medelvärde för urval 2 σ1 : populationens standardavvikelse för urval 1 σ2 : populationens standardavvikelse för urval 2 n 1: storlek på urval 1 n 2: storlek på urval 2 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
6-5-6 Hypotesprövning Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. o1 ................................. n1 ................................. o2 ................................. n2 ................................. medelvärde för urval 1 storlek (positivt heltal) på urval 1 medelvärde för urval 2 storlek (positivt heltal) på urval 2 När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”.
6-5-7 Hypotesprövning u 1-Prop Z-test Detta test används för att pröva ett antagande om en okänd andel lyckade utfall. Ett 1-Prop Z-test utförs på standardfördelningen. x – p0 n Z= p0 (1– p0) n p0 : förväntad urvalsandel n : urvalets storlek Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 1(Z) 3(1-P) Prop ............................
6-5-8 Hypotesprövning u 2-Prop Z-test Detta test jämför andelen lyckade utfall från två populationer. The 2-Prop Ett Z-test utförs på normalfördelningen. x1 x2 n1 – n2 Z= x1 : datavärde för urval 1 x2 : datavärde för urval 2 n1 : storlek på urval 1 n2 : storlek på urval 2 p̂ : uppskattad urvalsandel p(1 – p ) 1 + 1 n1 n2 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 1(Z) 4(2-P) p1 .................................
6-5-9 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat p1>p2 ............................ testets riktning z ................................... z-resultat p .................................. p-värde p̂1 ................................. uppskattad andel för urval 1 p̂2 ................................. uppskattad andel för urval 2 p̂ .................................. uppskattad urvalsandel n1 ................................. storlek på urval 1 n2 .................................
6-5-10 Hypotesprövning k t-tester u Gemensamma t-testfunktioner Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat ett t-testresult. • 1(T) ... Visar t-resultat. Om du trycker på 1(T) visas t-resultatet längst ned på displayen, och pekaren visas på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen). Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e to för att flytta pekaren. Tryck på J för att ta bort t-resultatet. • 2(P) ... Visar p-värde.
6-5-11 Hypotesprövning u 1-Sample t-intervall Detta test använder hypotesprövningen för ett okänd populationsmedelvärde där populationens standardavvikelse inte är känd. Ett 1-Sample t-test utförs på t-fördelningen. t= o – µ0 xσ n–1 n o : urvalets medelvärde µ0 : antaget populationsmedelvärde xσn-1 : urvalets standardavvikelse n : urvalets storlek Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
6-5-12 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat µ G 11.3 ...................... testets riktning t ................................... p .................................. o .................................. xσn-1 ............................. n .................................. t-resultat p-värde urvalets medelvärde urvalets standardavvikelse urvalets storlek • Mer information om funktionstangenterna 1(T) och 2(P), finns i ”Gemensamma t-testfunktioner” på sid. 6-5-10.
6-5-13 Hypotesprövning u 2-Sample t-intervall Ett 2-Sample t-test jämför populationens medelvärden när populationens standardavvikelse är okänd. Ett 2-Sample t-test utförs på t-fördelningen. Följande gäller när sammanslagning är aktiverat.
6-5-14 Hypotesprövning Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation. Data ............................ datatyp µ1 ................................. testvillkor för urvalets medelvärde (”G µ2” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< µ2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> µ2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.) List(1) ..........................
6-5-15 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat µ1Gµ2 ........................... testets riktning t ................................... p .................................. df ................................. o1 ................................. o2 ................................. x1σn-1 ............................ x2σn-1 ............................ xpσn-1 ............................
6-5-16 Hypotesprövning u LinearReg t-test Ett LinearReg t-test behandlar datamängder med variabelpar som (x, y)-par och använder minstakvadratmetoden för att hitta bästa möjliga a, b-koefficienter för regressionsformeln y = a + bx. Testet avgör även korrelationskoefficienten och t-värdet, samt beräknar sambandet mellan x och y.
6-5-17 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat β G 0 & ρ G 0 .............. testets riktning t ................................... t-resultat p .................................. p-värde df ................................. frihetsgrader a .................................. konstantterm b .................................. koefficient s .................................. standardfel r .................................. korrelationskoefficient r2 .................................
6-5-18 Hypotesprövning k χ2-test Ett χ2-test skapar ett antal oberoende grupper och testar hypotesen relativt urvalsandelen i varje grupp. χ2-test används för diskreta variabler med två möjliga variabler (till exempel ja och nej). k Förväntade antal Σ x ×Σ x ij Fij = i =1 ij j =1 k ΣΣ x ij i =1 j =1 (xij – Fij)2 Fij i=1 j=1 k χ2 = ΣΣ Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 3(CHI) Ange sedan den matris som innehåller data. Nedan förklaras vad alternativet ovan betyder.
6-5-19 Hypotesprövning När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. • 6(DRAW) ... Ritar grafen. Utdataexempel för beräkningsresultat χ2 ................................. χ2-värde p .................................. p-värde df .................................
6-5-20 Hypotesprövning k 2-Sample F-test Ett 2-Sample F-test undersöker hypotesen för kvoten av urvalsvarianser. F-test används på F -fördelningen. F= x1σn–12 x2σn–12 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 4(F) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation. Data ............................ datatyp π1 .................................
6-5-21 Hypotesprövning När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. • 6(DRAW) ... Ritar grafen. Utdataexempel för beräkningsresultat σ1Gσ2 ....................... testets riktning F ............................... F-värde p ............................... p-värde o1 ..............................
6-5-22 Hypotesprövning k ANOVA ANOVA (variansanalys) prövar hypotesen att populationens medelvärden är lika när det finns flera stickprov. Envägs ANOVA används om det finns en oberoende variabel och en beroende variabel. Flervägs ANOVA används om det finns två oberoende variabler och en beroende variabel. Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 3(TEST) 5(ANOV) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation. How Many ...................
6-5-23 Hypotesprövning Utdataexempel för beräkningsresultat Envägs ANOVA Rad 1 (A) ..................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde Rad 2 (ERR) ............... Fel df-värde, SS-värde, MS-värde Flervägs ANOVA Rad 1 (A) ..................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde Rad 2 (B) ..................... Factor B df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde Rad 3 (AB) ..................
6-5-24 Hypotesprövning k ANOVA (flervägs) u Beskrivning I tabellen visas mätresultat för en metallprodukt som bearbetats med en värmebehandlingsmetod med två parametrar: tid (A) och temperatur (B). Experimenten upprepades två gånger under identiska förhållanden. B (Temperatur) A (Tid) B1 B2 A1 113 , 116 139 , 132 A2 133 , 131 126 , 122 Utför variansanalys av följande nollhypotes, med signifikansnivån 5%.
6-5-25 Hypotesprövning u Inmatningsexempel u Resultat 20050301
6-6-1 Konfidensintervall 6-6 Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett omfång (intervall) som inkluderar ett statistiskt värde, vanligen populationsmedelvärdet. Ett konfidensintervall som är för omfattande gör det svårt att få en uppfattning om var populationsvärdet (det sanna värdet) befinner sig. Ett snävt konfidensintervall begränsar å andra sidan populationsvärdet och gör det svårt att få fram tillförlitliga resultat. De konfidensgrader som oftast används är 95 % och 99 %.
6-6-2 Konfidensintervall u Att tänka på angående konfidensintervall Om du matar in ett värde i omfånget 0 < C-Level < 1 för inställningen C-Level anges det värde du matar in. Om du matar in ett värde i omfånget 1 < C-Level < 100 anges ett värde motsvarande din inmatning dividerat med 100. # Om du matar in ett värde som är större än eller lika med 100, eller ett negativt värde, orsakas ett fel (Ma ERROR).
6-6-3 Konfidensintervall k Z-intervall u 1-Sample Z Interval (Z-intervall med 2 urval) 1-Sample Z Interval beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd. Konfidensintervallet visas nedan. Left = o – Z α σ 2 n Right = o + Z α σ 2 n α är emellertid signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden. När konfidensgraden exempelvis är 95 %, ger inmatningen 0,95 följande: 1 – 0,95 = 0,05 = α.
6-6-4 Konfidensintervall När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. Utdataexempel för beräkningsresultat Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant) Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant) o .................................. urvalets medelvärde xσn-1 ........................
6-6-5 Konfidensintervall Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation. Data ............................ datatyp C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1) σ1 ................................. populationens standardavvikelse för urval 1 (σ1 > 0) σ2 ................................. populationens standardavvikelse för urval 2 (σ2 > 0) List(1) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1 (List 1 till 26) List(2) ..
6-6-6 Konfidensintervall u 1-Prop Z Interval (Z-intervall med 1 proportion) 1-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för en okänd andel lyckade försök. Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden. x Left = n – Z α 2 x Right = n + Z α 2 1 x x n n 1– n n : urvalets storlek x : data 1 x x n n 1– n Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 4(INTR) 1(Z) 3(1-P) Data anges med parameterspecifikation.
6-6-7 Konfidensintervall u 2-Prop Z Interval (Z-intervall med 2 proportioner) 2-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök i två populationer. Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden.
6-6-8 Konfidensintervall Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant) Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant) p̂1 ................................. p̂2 ................................. n1 ................................. n2 .................................
6-6-9 Konfidensintervall o .................................. urvalets medelvärde xσn-1 ............................. urvalets standardavvikelse (xσn-1 > 0) n .................................. urvalets storlek (positivt heltal) När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. Utdataexempel för beräkningsresultat Left ..............................
6-6-10 Konfidensintervall Följande konfidensintervall gäller när sammanslagning inte är aktiverat. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden. Left = (o1 – o2)– tdf α 2 Right = (o1 – o2)+ tdf α 2 df = x1σ n–12 x2 σn–12 + n n1 2 x1σ n–12 x2 σn–12 + n n1 2 1 2 C 2 + (1–C ) n1–1 n2–1 x1σ n–12 n1 C= x1σ n–12 x2 σn–12 + n n1 2 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 4(INTR) 2(t) 2(2-S) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
6-6-11 Konfidensintervall o1 ................................. x1σn-1 ............................ n1 ................................. o2 ................................. x2σn-1 ............................ n2 .................................
6-7-1 Fördelning 6-7 Fördelning Det finns en rad olika typer av fördelning, men den mest kända är ”normalfördelning”, som är grundläggande för att utföra statistiska beräkningar. Normalfördelning är en symmetrisk fördelning centrerad på de flesta förekomsterna av medelvärdesdata (den högsta frekvensen), med avtagande frekvens i takt med att man rör sig från mitten. Poisson-fördelning, geometrisk fördelning och olika andra fördelningsformer används också, beroende på datatypen.
6-7-2 Fördelning u Gemensamma fördelningsfunktioner När du har ritat en graf kan du använda funktionen P-CAL för att beräkna ett uppskattat p-värde för ett visst x-värde. Nedan beskrivs den allmänna proceduren för att använda funktionen P-CAL. 1. När du har ritat en fördelningsgraf trycker du på !5 (G-SLV) 1 (P-CAL) för att visa inmatningsdialogrutan för x-värdet. 2. Mata in önskat värde för x och tryck sedan på w.
6-7-3 Fördelning k Normalfördelning u Normal sannolikhetstäthet Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett givet x-värde. Normal sannolikhetstäthet tillämpas på standardnormalfördelning. f(x) = 1 e– 2πσ 2 (x – ∝ ∝) 2σ 2 (σ > 0) Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 1(NORM) 1(Npd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. x .................................. data σ ....................
6-7-4 Fördelning u Normal fördelningssannolikhet Normal fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar mellan två givna värden. p= 1 2πσ ∫ b e a – (x – µ µ) 2σ 2 a : undre gräns b : övre gräns 2 dx Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 1(NORM) 2(Ncd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. Lower .......................... undre gräns Upper .......................... övre gräns σ ........
6-7-5 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. normal fördelningssannolikhet z:Low ........................... undre z-värde (omvandlas till standardiserat z-resultat för undre värde) z:Up .............................
6-7-6 Fördelning När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. Utdataexempel för beräkningsresultat x ....................................... inverterad, kumulativ normalfördelning • När [Left] väljs för [Tail]: övre gräns för integrationsintervall. • När [Right] väljs för [Tail]: undre gräns för integrationsintervall.
6-7-7 Fördelning k Student-t-fördelning u Student-t-sannolikhetstäthet Student-t -sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde. x2 df + 1 1+ Γ 2 df f (x) = π df df Γ 2 – df+1 2 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 2(t) 1(tpd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. x .................................. data df ................................. frihetsgrader (df > 0) Save Res .....................
6-7-8 Fördelning u Student-t-fördelningssannolikhet Student-t-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att t-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden. df + 1 2 p= df Γ 2 π df Γ ∫ b a x2 1+ df – df+1 2 dx a : undre gräns b : övre gräns Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 2(t) 2(tcd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. Lower .......................... undre gräns Upper ..........................
6-7-9 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. Student-t-fördelningssannolikhet t:Low ........................... undre t-värde (inmatat undre värde) t:Up ............................. övre t-värde (inmatat övre värde) k χ2-fördelning u χ2-sannolikhetstäthet χ2-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för χ2-fördelningen vid ett givet x-värde.
6-7-10 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. χ2-sannolikhetstäthet automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto]. # De aktuella V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual] på inställningsskärmen.
6-7-11 Fördelning u χ2-sannolikhetstäthet χ2-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att χ2-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden. p= 1 df Γ 2 1 2 df 2 ∫ b df x 2 –1 – x2 e dx a : undre gräns b : övre gräns a Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 3(CHI) 2(Ccd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. Lower .......................... undre gräns Upper .......................... övre gräns df ............
6-7-12 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. χ2-fördelningssannolikhet k F-fördelning u F-sannolikhetstäthet F-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för F-fördelningen vid ett givet x-värde. n+d 2 f (x) = n d Γ Γ 2 2 Γ n d n 2 x n –1 2 1 + nx d – n+d 2 Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 4(F) 1(Fpd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. x ..............
6-7-13 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. F-sannolikhetstäthet V-Window-inställningarna används för grafritning när [Stat Wind] har angetts till [Manual]. # V-Window-inställningarna för grafritning ställs in automatiskt när [Stat Wind] har angetts till [Auto] på inställningsskärmen.
6-7-14 Fördelning u F-fördelningssannolikhet F-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att F-fördelningsdata hamnar mellan två givna värden. n+d 2 p= n d Γ Γ 2 2 Γ n d n 2 ∫ b x n –1 2 a 1 + nx d – a : undre gräns b : övre gräns n+d 2 dx Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 4(F) 2(Fcd) Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder. Lower .......................... undre gräns Upper ..........................
6-7-15 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p ..................................
6-7-16 Fördelning k Binomialfördelning u Binomialsannolikhet Binomialsannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att varje försök lyckas. f (x) = n C x px (1–p) n – x (x = 0, 1, ·······, n) p : sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1) n : antal försök Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
6-7-17 Fördelning Utdataexempel för beräkningsresultat p .................................. binomialsannolikhet u Kumulativ binomialtäthet Kumulativ binomialtäthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att varje försök lyckas. Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5 (DIST) 5 (BINM) 2 (Bcd) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation. Data ....
6-7-18 Fördelning När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. Utdataexempel för beräkningsresultat p .........................................
6-7-19 Fördelning k Poisson-fördelning u Poisson-sannolikhet Poisson-sannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta Poissonfördelningen med det givna medelvärdet. f (x) = e– µµ x x! (x = 0, 1, 2, ···) µ : medelvärde (µ > 0) Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 6(g)1(POISN) 1(Ppd) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation. Data ............................ datatyp List ..............................
6-7-20 Fördelning u Kumulativ Poisson-täthet Kumulativ Poisson-täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta Poisson-fördelningen med det givna medelvärdet. Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 6(g)1(POISN) 2(Pcd) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation. Data ............................ datatyp List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data (List 1 till 26) µ .......
6-7-21 Fördelning k Geometrisk fördelning u Geometrisk sannolikhet Geometrisk sannolikhet beräknar sannolikheten vid ett givet värde, och numret för det första försök som lyckas, för den geometriska fördelningen med en given sannolikhet för att varje försök lyckas. f (x) = p(1– p) x – 1 (x = 1, 2, 3, ···) Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 6(g)2(GEO) 1(Gpd) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation. Data ............................
6-7-22 Fördelning u Kumulativ geometrisk täthet Kumulativ geometrisk täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde, numret för det första försök som lyckas, för den diskreta geometriska fördelningen med den givna sannolikheten för att varje försök lyckas. Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas. 5(DIST) 6(g)2(GEO) 2(Gcd) Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation. Data ............................ datatyp List ..........................
Kapitel Ekonomiska kalkyler (TVM) Läget TVM används för följande typer av ekonomiska kalkyler.
7-1-1 Innan du gör ekonomiska beräkningar 7-1 Innan du gör ekonomiska beräkningar Byt till läget TVM på huvudmenyn. Någon av menyerna nedan visas.
7-1-2 Innan du gör ekonomiska beräkningar k Grafer i läget TVM Efter en ekonomisk beräkning kan du använda 6 (GRPH) för att visa resultatet grafiskt. • Om du trycker på 1 (Trace) eller !1 (TRCE) när en graf visas på displayen aktiveras spårningsfunktionen som kan användas för att visa andra relaterade resultat. Om du till exempel beräknar enkel ränta kan du trycka på e för att visa PV, SI och SFV. Om du trycker på d visas samma värden i omvänd ordning.
7-2-1 Enkel ränta 7-2 Enkel ränta Räknaren använder följande formler för att beräkna enkel ränta. u Formel 365-dagarsläge 360-dagarsläge SI' = n × PV × i 365 SI' = n × PV × i 360 I% 100 I% i= 100 i= SI n PV I% SFV : : : : : ränta antal betalningsperioder insatt startkapital årsränta insatt kapital plus ränta SI = –SI' SFV = –(PV + SI') Tryck på 1(SMPL) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för enkel ränta. 1(SMPL) n .................................. antal ränteperioder (dagar) I% .....
7-2-2 Enkel ränta Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna. • {REPT} … {parameterinmatning} • {GRPH} … {ritar graf} Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen. Varje gång du trycker på e när spårningen är aktiverad växlar du mellan det visade värdet i talföljden: nuvärde (PV) → enkel ränta (SI) → enkelt slutvärde (SFV). Om du trycker på d växlar du mellan värdena i omvänd ordning.
7-3-1 Sammansatt ränta 7-3 Sammansatt ränta Räknaren använder följande formler för att beräkna sammansatt ränta. u FormelI PV+PMT ⋅ (1 + i ⋅ S)[(1 + i)n–1] i(1 + i) n + FV 1 (1 + i) n =0 i= Där: PMT ⋅ α + PV ⇓ PV + FV ⋅ ⇓ PMT= – { log n= α= ⇓= α (1 + i ⋅ S ) PMT–FVi (1 + i ⋅ S ) PMT+PVi log(1 + i) 100 PV : nuvärde FV : slutvärde PMT : betalning n : antal beräkningstillfällen I% : årsränta i beräknas med Newtons metod.
7-3-2 Sammansatt ränta FV = – (PMT × n + PV ) PMT = – PV + FV n PV + FV n=– PMT • En insättning visas med ett plustecken (+), och uttag visas med minustecken (–). u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta Den nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta (I%’) om antalet betalningstillfällen per år (P/Y) skiljer sig från antalet ränteberäkningstillfällen per år (C/Y ).
7-3-3 Sammansatt ränta Tryck på 2(CMPD) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för sammansatt ränta. 2(CMPD) n .................................. I% ............................... PV ............................... PMT ............................ antal beräkningstillfällen årsränta nuvärde (lånat belopp eller startkapital) belopp vid varje betalningstillfälle (amortering eller insättning) FV ............................... slutvärde (återstående skuld eller kapital plus ränta) P/Y .........
7-3-4 Sammansatt ränta Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {n} … {antal beräkningstillfällen} • {I%} … {årsränta} • {PV} … {nuvärde} (Lån: lånat belopp, sparkonto: startkapital) • {PMT} … {betalning} (Lån: amortering, sparkonto: insatt belopp) • {FV} … {slutvärde} (Lån: kvarstående skuld, sparkonto: insatt kapital plus ränta) • {AMT} … {amorteringsmenyn} • Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
7-4-1 Kassaflöde (investeringsbedömning) 7-4 Kassaflöde (investeringsbedömning) Räknaren använder metoden för diskonterat kassaflöde (DCF) vid investeringsbedömningar genom att kassaflödet summeras för en fast period. Räknaren kan utföra fyra typer av investeringsbedömningar.
7-4-2 Kassaflöde (investeringsbedömning) u PBP 0 .................................. (CF0 > 0) PBP = { NPVn = Σ k n– n =0 NPVn ... (Ej samma som ovan) NPVn+1 – NPVn CFk (1 + i)k n: Minsta positiva heltal som uppfyller villkoret NPVn < 0, NPVn+1 > 0, eller 0. • Tryck på 3(CASH) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för kassaflödesberäkningar. 3(CASH) I% ............................... räntesats (%) Csh ..............................
7-4-3 Kassaflöde (investeringsbedömning) Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna. • {REPT} … {parameterinmatning} • {GRPH} … {ritar graf} Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen. Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.
7-5-1 Amorteringar 7-5 Amorteringar Räknaren kan användas för att beräkna amortering och ränta för ett annuitetslån, kvarstående skuld och summan av amorteringar och ränta fram till en viss tidpunkt.
7-5-2 Amorteringar u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta Den nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta (I%’) för annuitetslån där antalet avbetalningar per år skiljer sig från antalet ränteberäkningar per år. { I%' = (1 + [C / Y ] } [P / Y ] I% ) –1 ×100 100 × [C / Y ] Följande beräkning sker efter konvertering från nominell ränta till effektiv ränta, och resultatet används för alla senare beräkningar.
7-5-3 Amorteringar Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {BAL} … {saldo efter avbetalning PM2} • {INT} … {räntedelen av avbetalningen PM1} • {PRN} … {amorteringsdelen av avbetalning PM1} • {ΣINT} … {sammanlagd ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {ΣPRN} … {sammanlagd amortering från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {CMPD} … {sammansatt ränta} • Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
7-6-1 Räntekonvertering 7-6 Räntekonvertering I detta avsnitt beskrivs hur du konverterar mellan en årlig nominell ränta och en effektiv ränta. u Formel n EFF = 1+ APR/100 –1 × 100 n APR = 1 + EFF 100 APR : nominell årsränta (%) EFF : effektiv ränta (%) n : antal ränteberäkningar 1 n –1 × n ×100 Tryck på 5(CNVT) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för räntekonvertering. 5(CNVT) n ....................................... antal ränteberäkningar I% ...............................
7-7-1 Inköpskostnad, försäljningspris, marginal 7-7 Inköpskostnad, försäljningspris, marginal Du kan beräkna ett av värdena inköpskostnad, försäljningspris eller marginal om de två övriga värdena är kända. u Formel CST = SEL 1– MRG 100 CST MRG 100 CST ×100 MRG(%) = 1– SEL CST : inköpskostnad SEL : försäljningspris MRG : marginal SEL = 1– Tryck på 1(COST) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny. 6(g)1(COST) Cst ............................... inköpskostnad Sel ....................
7-8-1 Datumberäkningar 7-8 Datumberäkningar Du kan beräkna antalet dagar mellan två datum, eller beräkna vilket datum som infaller ett givet antal dagar efter eller före ett annat datum. Tryck på 2(DAYS) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny. 6(g)2(DAYS) d1 ................................ datum 1 d2 ................................ datum 2 D ................................. antal dagar Ange det första datumet genom att markera d1 eller d2.
7-8-2 Datumberäkningar Mata in månad, dag och år genom att trycka på w efter varje värde. Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {PRD} … {antal dagar från d1 till d2 (d2 – d1)} • {d1+D} … {d1 plus ett antal dagar (d1 + D)} • {d1–D} … {d1 minus ett antal dagar (d1 – D)} • Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga. Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
Kapitel Programmering 8-1 8-2 8-3 8-4 8-5 8-6 8-7 8-8 Grundläggande programmering Funktionstangenter i läget PRGM Redigera programinnehåll Filhantering Kommandon Använd räknarfunktioner i program Kommandon i läget PRGM Programbibliotek Räknaren har ungefär 64 kilobyte minne. • Du kan kontrollera hur mycket minne som finns tillgängligt genom att växla till läget MEMORY från huvudmenyn och sedan trycka på 1(MAIN). Mer information finns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY”.
8-1-1 Grundläggande programmering 8-1 Grundläggande programmering Beskrivning Kommandon och beräkningar exekveras sekventiellt, precis som när du använder manuella flerradsuttryck. Inställning 1. Växla till PRGM-läge från huvudmenyn. När du gör det visas en programlista på displayen. Markerat programminne (använd f och c för att flytta markeringen) Filerna visas i alfabetisk ordning. Exekvering 2. Registrera ett filnamn. 3. Mata in programmet. 4. Kör programmet.
8-1-2 Grundläggande programmering ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 Beräkna ytan (cm2) och volymen (cm3) på tre regelbundna oktaedrar där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm. Lagra formeln med filnamnet OCTA. Nedan visas formlerna för att beräkna ytan S och volymen V av en regelbunden oktaeder där längden på en sida A är känd.
8-2-1 Funktionstangenter i läget PRGM 8-2 Funktionstangenter i läget PRGM • {NEW} ... {nytt program} u Vid registrering av filnamn • {RUN}/{BASE} ... {allmäna beräkningar}/{talbas} programinmatning • {Q Q} ... {registrera lösenord} • {SYBL} ... {symboler} u Vid programinmatning – 1(RUN) … standard • {TOP}/{BTM} ... programmets {början}/{slut} • {SRC} ... {sök} • {MENU} ... {lägesmeny} • {STAT}/{MAT}/{LIST}/{GRPH}/{DYNA}/{TABL}/{RECR} ...
8-2-2 Funktionstangenter i läget PRGM u Vid programinmatning – 2(BASE)*1 • {TOP}/{BTM}/{SRC} • {MENU} • {d~o} ... inmatning av {decimala}/{hexadecimala}/{binära}/{oktala} värden • {LOG} ... {logiska operatorer} • {DISP} ... konvertering av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/ {oktalt} värde • {A↔a}/{CHAR} • Tryck på !J(PRGM) för att visa följande programmeny. • {Prog} ... {hämta program} • {JUMP}/{?}/{^ ^} • {REL} ... {logiska operatorer} • {:} ...
8-3-1 Redigera programinnehåll 8-3 Redigera programinnehåll k Felsöka ett program Ett logiskt fel i ett program som gör att programmet ger fel resultat eller inte kan exekveras alls kallas en ”bugg”, och arbetet med att leta rätt på och eliminera dessa fel kallas ”felsökning”. Något av följande symtom tyder på att ditt program innehåller buggar som måste åtgärdas.
8-3-2 Redigera programinnehåll k Använda ett befintligt program för att skapa ett nytt program Ibland kan du utnyttja ett gammalt program i minnet för att skapa ett nytt program. Hämta det gamla programmet, gör de ändringar som behövs och kör det nya programmet. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Använd programmet OCTA (sid. 8-1-2) för att skapa ett nytt program som beräknar ytan (cm2) och volymen (cm3) av regelbundna tetraedrar där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm Använd filnamnet TETRA.
8-3-3 Redigera programinnehåll Redigera nu programmet OCTA för att skapa programmet TETRA. 1. Ändra programmets namn. 6(g)2(REN)ATETRAw 2. Redigera programmets innehåll. 2(EDIT) eeeeeeDD cDbc J 3. Kör programmet.
8-3-4 Redigera programinnehåll k Söka efter data i ett program ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Sök efter bokstaven ”A” i programmet OCTA 1. Hämta programmet. 2. Tryck på 3(SRC) och mata in de data du söker efter. 3(SRC) av(A) 3. Tryck på w för att starta sökningen. Innehållet i programmet visas på displayen med markören på positionen för den första förekomsten av det du sökte efter.*1 4. Varje gång du trycker på w eller 1(SRC) flyttas markören till nästa förekomst av det du sökte efter.
8-4-1 Filhantering 8-4 Filhantering k Söka efter en fil u Söka efter filnamnet efter de första tecknen i filnamnet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd teckensökning för att hämta programmet OCTA 1. När programlistan visas trycker du på 6(g)1(SRC) och matar in de första tecknen i det filnamn du söker efter. 6(g)1(SRC) OCT 2. Tryck på w för att söka. • Det första namn som börjar med de tecken du matade in markeras.
8-4-2 Filhantering k Ändra ett filnamn ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Ändra namnet på filen TRIANGLE till ANGLE 1. När programlistan visas trycker du på f och c för att flytta markeringen till det filnamn som du vill ändra. Tryck sedan på 6(g)2(REN). 2. Gör ändringarna. DDD 3. Tryck på w för att registrera det nya namnet och gå tillbaka till programlistan. Programlistan sorteras om när du har ändrat ett filnamn. k Radera ett program u Radera ett visst program 1.
8-4-3 Filhantering u Radera alla program 1. Tryck på 5(DEL • A) när programlistan visas. 2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla program i listan, eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. • Du kan också ta bort alla program genom att växla till läget MEMORY från huvudmenyn och sedan trycka på 1(MAIN) för att visa minnesinformationen. Mer information finns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY”.
8-4-4 Filhantering 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet. Mata sedan in programmets innehåll. 4. När du har matat in programmet trycker du på !J(QUIT) för att stänga programfilen och gå tillbaka till programlistan. Lösenordsskyddade filer visas med en asterisk (*) till höger om filnamnet. k Hämta ett lösenordsskyddat program ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Hämta programfilen AREA som är skyddad med lösenordet CASIO 1.
8-5-1 Kommandon 8-5 Kommandon k Kommandon Break ............................................................................................................... 8-5-6 ClrGraph ....................................................................................................... 8-5-12 ClrList ............................................................................................................ 8-5-12 ClrMat ..............................................................................................
8-5-2 Kommandon Följande typografiska konventioner används i detta avsnitt. Text i fet stil .................. Kommandon och andra uttryck som alltid måste matas in skrivs med fet stil. {Klamrar} ...................... Klamrar används för att ange alternativ, där ett av alternativen måste anges i samband med ett kommando. Mata inte in klamrarna när du matar in kommandot. [Hakparenteser] ........... Alternativ som är valfria skrivs inom hakparenteser. Mata inte in hakparenteserna när du matar in kommandot.
8-5-3 Kommandon ^ (Utmatningskommandot) Funktion: Visar ett tillfälligt resultat vid programkörning. Beskrivning: • Detta kommando avbryter körningen tillfälligt och visar bokstäver eller resultatet av beräkningen omedelbart före kommandot. • Utmatningskommandot ska användas på de ställen i programmet där du skulle ha tryckt på w vid manuella räkningar. : (Flerradsuttryck) Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering.
8-5-4 Kommandon k Programkommandon (COM) If~Then~(Else~)IfEnd Funktion: Uttrycket Then exekveras endast om If-villkoret är uppfyllt (evalueras till ett värde skiljt från noll). Else-uttrycket exekveras om If-villkoret inte är uppfyllt (evalueras till 0). IfEnd-uttrycket exekveras alltid efter antingen Then- eller Else-uttrycket.
8-5-5 Kommandon Beskrivning: • Stegvärdet är 1 om inget annat anges. • Om startvärdet är mindre än slutvärdet, och om stegvärdet är positivt ökas styrvariabeln vid varje evalueringsvarv. Om startvärdet är större än slutvärdet, och om stegvärdet är negativt minskas styrvariabeln vid varje evalueringsvarv. Do~LpWhile Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll).
8-5-6 Kommandon While~WhileEnd Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). Syntax: While numeriskt uttryck _ : ^ _ : WhileEnd ^ Parametrar: uttryck Beskrivning: • Kommandot upprepar de kommandon som finns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med det uttryck som följer på WhileEnd-uttrycket.
8-5-7 Kommandon Prog Funktion: Detta kommando anger att ett annat program ska köras som en subrutin. I läget RUN • MAT exekverar detta kommando ett nytt program. Syntax: Prog ”filnamn” Exempel: Prog ”ABC” Beskrivning: • Även om detta kommando finns i en programslinga, avbryter kommandot omedelbart slingan och överlämnar kontrollen till subrutinen. • Kommandot kan användas hur många gånger som helst i en huvudrutin för att anropa oberoende subrutiner.
8-5-8 Kommandon Return Funktion: Detta kommando används för att returnera från en subrutin. Syntax: Return Beskrivning: Kommandot Return i en huvudrutin gör att programkörningen avbryts. Kommandot Return i en subrutin gör att subrutinen avslutas. Exekveringen återförs till det progam som anropade subrutinen. Stop Funktion: Detta kommando avbryter programkörningen. Syntax: Stop Beskrivning: • Detta kommando avbryter programkörningen.
8-5-9 Kommandon k Hoppkommandon (JUMP) Dsz Funktion: Detta kommando är ett räknehopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1, och sedan utför hoppet om variabelns värde är noll. Syntax: Variabelvärde ≠ 0 Dsz : Variabelns värde = 0 _ : ^ Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Dsz B : Minskar värdet på variabeln B med 1. Beskrivning: Kommandot minskar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet.
8-5-10 Kommandon Goto~Lbl Funktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till en given plats. Syntax: Goto ~ Lbl Parametrar: etikett: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ) Beskrivning: • Kommandot består av två delar: Goto n (där n är en parameter enligt ovan) och Lbl n (där n är den parameter som refereras till av Goto n). Kommandot överför exekveringen till det Lbl-uttryck vars n-parameter överensstämmer med Goto-uttrycket.
8-5-11 Kommandon Isz Funktion: Detta kommando är ett villkorligt hopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1 och utför hoppet om värdet på variabeln är noll. Syntax: Variabelvärde ≠ 0 Isz : Variabelns värde = 0 _ : ^ Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Isz A : Ökar värdet på variabeln A med 1. Beskrivning: Kommandot ökar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet.
8-5-12 Kommandon k Rensningskommandon (CLR) ClrGraph Funktion: Detta kommando nollställer den grafiska skärmen och återställer View Windowsinställningarna till INIT-värdena. Syntax: ClrGraph Beskrivning: Detta kommando nollställer den grafiska skärmen under programkörning. ClrList Funktion: Detta kommando raderar listdata. Syntax: ClrList ClrList Parametrar: lista: 1 till 26, Ans Beskrivning: Kommandot raderar alla data i listan ”lista”. Om ”lista” utelämnas raderas alla data i alla listor.
8-5-13 Kommandon k Visningskommandon (DISP) DispF-Tbl, DispR-Tbl Inga parametrar Funktion: Dessa kommandon visar värdetabeller. Beskrivning: • Dessa kommandon genererar värdetabeller vid programkörning enligt de villkor som definierats i programmet. • DispF-Tbl genererar en funktionstabell, och DispR-Tbl genererar en rekursionstabell. DrawDyna Inga parametrar Funktion: Detta kommando ritar en dynamisk graf.
8-5-14 Kommandon DrawRΣ-Con, DrawRΣ-Plt Inga parametrar Funktion: Dessa kommandon använder värden i en genererad tabell för att rita grafen till ett rekursivt uttryck med Σan(Σbn eller Σcn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel. Beskrivning: • Dessa kommandon ritar rekursiva grafer enligt de aktuella inställningar, med Σan(Σbn eller Σcn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel. • DrawRΣ-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawRΣ-Plt ritar en prickad graf.
8-5-15 Kommandon k Inmatnings- och utmatningskommandon (I/O) Getkey Funktion: Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten. Syntax: Getkey Beskrivning: • Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten.
8-5-16 Kommandon Locate Funktion: Kommandot visar alfanumeriska tecken på den givna platsen på textskärmen. Syntax: Locate , , Locate , , Locate , , , ”” [Exempel] Locate 1, 1, ”AB”_ Parametrar: • • • • rad: tal från 1 till 7 kolumn: tal från 1 till 21 värde och numeriskt uttryck sträng: teckensträng Beskrivning: • Detta kommando visar värden (samt värden på variabler) eller text på en given position på textskärmen.
8-5-17 Kommandon Receive ( / Send ( Funktion: Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. Syntax: Receive () / Send () Beskrivning: • Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. • Följande typer av data kan tas emot (eller skickas) med detta kommando.
8-5-18 Kommandon k Relationsoperatorer för villkorliga hopp (REL) =, ≠, >, <, ≥, ≤ Funktion: Dessa relationsoperatorer används tillsammans med villkorliga hopp. Syntax: Parametrar: vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ), numerisk konstant, variabeluttryck (t.ex.: A × 2) relationsoperator: =, ≠, >, <, ≥, ≤ k Övrigt RclCapt Funktion: Visar innehållet i det angivna skärmdumpsminnet. Syntax: RclCapt ....
8-6-1 Använd räknarfunktioner i program 8-6 Använda räknarfunktioner i program k Visa text Du kan ta med text i ett program genom att skriva texten inom dubbla citattecken. Texten visas på skärmen under programkörning, vilket betyder att du till exempel kan skapa ledtexter till inmatningar och resultat. Program Display ”CASIO” CASIO ?→X ? ”X =” ? → X X=? • Om texten följs av ett uttryck som kan beräknas måste du infoga ett visningskommando (^) mellan texten och uttrycket.
8-6-2 Använd räknarfunktioner i program `Row) u Utföra en skalärmultiplikation (` ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 2 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4 Använd följande syntax för detta program. `Row 4, A, 2_ Rad Matrisens namn Multiplikator Mat A Körning av detta program ger följande resultat.
8-6-3 Använd räknarfunktioner i program u Summera två rader (Row+) ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 4 Addera rad 2 till rad 3 i matrisen i exempel 1 Använd följande syntax för detta program. Row+ A, 2, 3_ den rad som ska adderas till den rad som ska adderas Matrisens namn Mat A Körning av detta program ger följande resultat. k Använda graffunktioner i ett program Du kan använda graffunktioner i ett program för att rita avancerade grafer och för att rita flera grafer samtidigt.
8-6-4 Använd räknarfunktioner i program u Syntax för övriga graffunktioner • V-Window View Window , , , , , , , , StoV-Win . area: 1 till 6 RclV-Win . area: 1 till 6 • Zoom Factor , ZoomAuto ........... Ingen parameter • Pict StoPict ................... area: 1 till 20 numeriskt uttryck RclPict ....................
8-6-5 Använd räknarfunktioner i program k Använda graffunktioner i ett program Med dynamiska graffunktioner i ett program kan du rita upprepade dynamiska grafer. Nedan visas hur du anger intervallet för en dynamisk graf i ett program.
8-6-6 Använd räknarfunktioner i program k Använda tabell- och graffunktioner i ett program Tabell- och graffunktioner i ett program kan generera värdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med tabell- och graffunktioner.
8-6-7 Använd räknarfunktioner i program k Använda rekursionstabell- och graffunktioner i ett program Rekursionstabell- och graffunktioner i ett program kan generera u-rdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med rekursionstabelloch graffunktioner. • Inmatning av rekursionsformel an+1 Type_ ...... Ange rekursionstyp.
8-6-8 Använd räknarfunktioner i program Exempelprogram View Window 0, 1, 1, –0,2, 1, 1_ 1 46232J 42 3 3 4 J6221 5 2 6 3 7 6661 8 !J6251 9 !J6252JJJ 0 46243 1 an+1 Type_ 2 3 n+1 2 ”–3 an2 + 3 an” → a _ 4 0 → R Start_ 5 6 → R End_ 6 0,01 → a0_ 7 0,01 → an Start_ 8 DispR-Tbl^ 9 DrawWeb an+1, 30 0 Körning av detta program ger följande resultat.
8-6-9 Använd räknarfunktioner i program k Använda funktionen Solve i ett program Följande syntax används för funktionen Solve i ett program. Solve ( f(x), n, a, b) Övre begränsning Nedre begränsning Initial uppskattning Exempelprogram 1 1 Solve( 2X2 + 7X – 9, 1, 0, 1) K41 • I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttrycket. Övriga variabler (A till Z, r, θ) hanteras som konstanter, och det värde som variabeln har används genom hela beräkningen.
8-6-10 Använd räknarfunktioner i program Vilka inställningar du behöver göra beror på grafens typ. Se avsnittet ”Ändra parametrar för grafer” (sid. 6-1-2). • Nedan visas typiska inställningar för ett spridningsdiagram eller xy-linjegraf. S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _ Om du använder en xy-linjegraf ersätter du ”Scatter” ovan med ”xyLine”. • Nedan visas typiska inställningar för ett sannolikhetsdiagram.
8-6-11 Använd räknarfunktioner i program • Nedan visas typiska inställningar för en sinusoidal regressionsgraf. S-Gph1 DrawOn, Sinusoidal, List 1, List 2 _ • Nedan visas typiska inställningar för en logistisk regressionsgraf.
8-6-12 Använd räknarfunktioner i program • Statistiska beräkningar med variabelpar 1 2-Variable List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) 4162 1 • Regressionsberäkningar 1 LinearReg List 1, List 2, List 3 Typ av beräkning* Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) 41661 1 * Följande typer av beräkningar kan anges. LinearReg .......... lineär regression Med-MedLine .... Med-Med-beräkning QuadReg ...........
8-7-1 Kommandon i läget PRGM 8-7 Kommandon i läget PRGM RUN Program [F4](MENU) X=c X=cType [OPTN] X! ! Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Y> Y>Type Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando nPr P LIST STAT List List_ nCr C Y≥Type L→M List→Mat( Ran# Ran#_ Y≤Type Dim Dim_ P( P( NormalG_ Fill Fill( Q( Q( ThickG_ Seq Seq( R( R( BrokenThickG_ Min Min( t( t( DotG_ Max Max( Abs Abs_ GMEM Sto StoGMEM_ Mean Mean( Int Int_ Rcl RclGMEM_ Med Median( Frac Frac_ On D_SelOn_ A
8-7-2 Kommandon i läget PRGM [VARS] x1 x1 [SHIFT] [VARS] (PRGM) [SHIFT] [MENU] (SET UP) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando y1 y1 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando V-WIN X min Xmin x2 x2 If If_ Deg Deg max Xmax y2 y2 Then Then_ Rad Rad scal Xscl x3 x3 Else Else_ Gra Gra dot Xdot y3 y3 I-End IfEnd COOR On CoordOn min Ymin GRPH Y Y For For_ Off CoordOff max Ymax r r To _To_ On GridOn scal Yscl Xt Xt Step _Step_ Off GridOff
8-7-3 Kommandon i läget PRGM BASE Program [SHIFT] [F4](MENU) Nivå1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando [SHIFT][MENU](SET UP) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando d d Dec Dec ZoomAuto h h Hex Hex ViewWindow_ b b Bin Bin Sto StoV-Win_ o o Oct Oct Rcl RclV-Win_ Neg Neg_ ZOOM Fact Factor_ Auto V-WIN V-Win SKTCH Cls d~o LOG Cls Not Not_ Tang Tangent_ and and Norm Normal_ or or Inv Inverse_ xor xor GRPH Y= Graph_Y= xnor xnor r= Graph_r= 'Dec 'Dec
8-8-1 Programbibliotek 8-8 Programbibliotek • Kontrollera alltid hur mycket minne det finns tillgängligt innan du börjar skriva program. Programnamn Primtalsfaktorisering Beskrivning Detta program dividerar ett naturligt heltal tills talet primtalsfaktoriserats. Syfte Programmet tar ett givet naturligt heltal A, och dividerar det med B (2, 3, 5, 7....) för att hitta primtalsfaktorerna i A. • Om divisionen är restlös får A värdet av divisionens resultat. • Ovanstående upprepas tills B > A.
8-8-2 Programbibliotek egcw w ww w 20050301
8-8-3 Programbibliotek Programnamn Aritmetisk/geometrisk talföljd Beskrivning Efter inmatning av termerna 1, 2 och 3 kontrollerar detta program om talföljden är aritmetisk eller geometrisk baserat på skillnader och kvoter mellan talen. Syfte Programmet kontrollerar om en given talföljd är en aritmetisk eller geometrisk talföljd. ○ ○ ○ ○ ○ Exempel 1 ○ ○ ○ ○ ○ 5, 10, 15, ... Aritmetisk talföljd Exempel 2 5, 10, 20, ...
8-8-4 Programbibliotek Exempel 1 Exempel 2 fw fw baw baw bf ca w w 20050301
8-8-5 Programbibliotek Programnamn Ellips Beskrivning Detta program visar en värdetabell med följande värden baserat på ellipsens brännpunkter, summan av avståndet mellan ellipsens brännpunkter och ellipsens rand, samt stegvärdet för X. Y1: Koordinatvärden för ellipsens övre halva Y2: Koordinatvärden för ellipsens nedre halva Y3: Avstånd mellan höger brännpunkt och randen Y4: Avstånd mellan vänster brännpunkt och randen Y5: Summan av Y3 och Y4 Därefter ritar programmet ellipsen samt värdena Y1 och Y2.
8-8-6 Programbibliotek d wba wb w w 20050301
8-8-7 Programbibliotek Programnamn Rotering Beskrivning Detta program ritar en vinkel vid en given koordinat, och roterar sedan vinkeln till en given vinkel runt koordinaten. Syfte Programmet demonstrerar koordinattransformationer med matriser. Viktigt! Du måste använda vinkelenheten Deg för att kunna köra programmet.
8-8-8 Programbibliotek dw fcde fcde w wfcde daw wfcde w 20050301
8-8-9 Programbibliotek Programnamn Inre vinklar och area av en triangel Beskrivning Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av punkterna A, B och C. Syfte Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av de inmatade punkterna A, B och C. Viktigt! Om du anger samma koordinater för två av punkterna A, B och C uppstår ett fel.
8-8-10 Programbibliotek b awaw bwaw aw!x( )d w 20050301
Kapitel Kalkylblad Räknaren har många kraftfulla och flexibla funktioner för kalkylblad som du kan använda överallt: på kontoret, på flygplatsen eller i skolan.
9-1-1 Översikt 9-1 Översikt I detta avsnitt beskrivs hur skärmen ser ut när du arbetar med kalkylblad och vilka menyer och kommandon som finns tillgängliga. k Använda läget S • SHT Välj ikonen S • SHT på huvudmenyn. • När du gör det aktiveras läget S • SHT och ett kalkylblad visas på displayen. • När du växlar till läget S • SHT för första gången skapar räknaren automatiskt en fil med namnet ”SHEET” för det nya kalkylblad som visas. k Konfiguration av kalkylbladsskärmen Ett kalkylblad består av ”celler”.
9-1-2 Översikt k Funktionsmenyn i läget S • SHT • {FILE} … {visar undermenyn FILE} • {NEW} … {skapar ett nytt kalkylblad} • {OPEN} … {visar en lista över sparade kalkylblad} Du kan välja en fil i listan, och öppna eller radera filen. • {SV • AS} … {sparar kalkylbladet med ett nytt namn (Spara som)} • {RECAL} … {beräknar värdet på formlerna i kalkylbladet} • {EDIT} … {visar undermenyn EDIT} • {CUT}/{PASTE} … 1(CUT) anger att innehållet i de markerade cellerna ska klippas ut.
9-1-3 Översikt • {SEQ} … {skapar en talföljd på samma sätt som kommandot ”Seq” (sid. 3-2-3)} Följden startar i en given cell, och kan konfigureras för att fortsätta i rader eller kolumner. Riktningen anges av alternativet ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-7-5). • {FILL} … {öppnar en meny där du kan ange en formel, ett uttryck, ett värde eller text, som sedan kopieras till alla markerade celler} • {SRT • A} … {sorterar den markerade kolumnen eller raden i stigande ordning (A, B, C...
9-1-4 Översikt • {STO} … {visar undermenyn STO} • {VAR} … {spara innehållet i en cell i en variabel} • {LIST} … {sparar innehållet i ett cellområde som en lista} • {FILE} … {sparar innehållet i ett cellområde som en fil} • {MAT} … {sparar innehållet i ett cellområde som en matris} • {RCL} … {visar undermenyn RCL} • {LIST} … {importerar data från en lista till kalkylbladet} • {FILE} … {importerar data från en fil till kalkylbladet} • {MAT} … {importerar data från en matris till kalkylbladet} uDatainmatning
9-2-1 Filhantering och uppdatering 9-2 Filhantering och uppdatering I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar med filer i läget S • SHT. Avsnittet beskriver också hur du kan uppdatera resultaten av kalkylbladets formler. k Filhantering i kalkylblad u Skapa en ny fil 1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)1(NEW). • När du gör det visas en dialogruta där du anger ett filnamn. 2. Ange ett namn med högst åtta tecken och tryck på w. • Ett tomt kalkylblad öppnas.
9-2-2 Filhantering och uppdatering u Öppna en fil 1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN). • När du gör det visas en lista på befintliga kalkylblad. 2. Använd f och c för att markera den fil du vill öppna. 3. Tryck på w. • När du gör det öppnas det kalkylblad du markerade i steg 2. u Ta bort en fil 1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN). • När du gör det visas en lista på befintliga kalkylblad. 2. Använd f och c för att markera den fil du vill ta bort. 3. Tryck på 1(DEL). 4.
9-2-3 Filhantering och uppdatering u Spara en fil med ett nytt namn (Spara som) 1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)3(SV • AS). • När du gör det visas en dialogruta där du anger ett filnamn. 2. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w. k Om att spara filer automatiskt I läget S • SHT finns en funktion för att automatiskt spara ändringar i kalkylbladet under redigering. Om du använder den funktionen behöver du inte spara kalkylbladet manuellt.
9-3-1 Grundläggande kalkylbladskommandon 9-3 Grundläggande kalkylbladskommandon I detta avsnitt beskrivs hur du markerar celler och flyttar markören i kalkylbladet. k Cellmarkören Cellmarkören visar vilken eller vilka celler som är markerade i ett kalkylblad. • Om en enskild cell är markerad visas innehållet (värdet, formeln, o.s.v.) i redigeringsrutan (raden ovanför funktionsmenyn längst ned på displayen). Om du har markerat flera celler visas cellområdet i redigeringsrutan.
9-3-2 Grundläggande kalkylbladskommandon u Flytta cellmarkören med kommandot JUMP Om du vill flytta markören till: En viss cell Gör du så här: 1.Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)1(GO). 2.I dialogrutan som visas anger du namnet på den cell du vill flytta till (A1 till Z999) 3.Tryck på w. Rad 1 i aktuell kolumn Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)2(TOP↑). Kolumn A på den aktuella raden Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)3(TOP←). Nedersta raden i den aktuell kolumn Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)4(BOT↓).
9-3-3 Grundläggande kalkylbladskommandon u Markera en hel rad Flytta cellmarkören till en cell i kolumn A och tryck på d. När du gör det markeras hela den rad där cellmarkören står. Om cellmarkören till exempel står i cell A1 markeras rad 1 (A1 till Z1) när du trycker på d. I redigeringsrutan visas ”A1:Z1”. u Markera en hel kolumn Flytta cellmarkören till en cell på rad 1 och tryck på f. När du gör det markeras hela den kolumn där cellmarkören står.
9-3-4 Grundläggande kalkylbladskommandon u Markera ett cellområde 1. Flytta cellmarkören till den första cellen i cellområdet. 2. Tryck på !i(CLIP). • När du gör det ändras cellmarkören till en tjock ram. • När du flyttar markören visas det markerade cellområdet i redigeringsrutan. 3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den sista cellen i cellområdet. De markerade cellerna framhävs på displayen. • Om du vill avbryta utan att markera celler trycker du på J.
9-4-1 Mata in och redigera celldata 9-4 Mata in och redigera celldata Detta avsnitt beskriver hur du matar in och redigerar formler, text och andra kalkylbladsdata. Dessutom beskrivs hur du kopierar, infogar och tar bort celler. Observera att du inte kan använda komplexa tal i läget S • SHT. k Grundläggande inmatning av celldata Du måste växla till redigeringsläge för att mata in celldata.
9-4-2 Mata in och redigera celldata u Ersätta cellens aktuella innehåll med nya data 1. Flytta cellmarkören till cellen. 2. Mata in informationen. Använd räknarens tangenter för att mata in värden, matematiska uttryck eller text, och funktionsmenyerna för att ange kommandon. • Räknaren växlar till redigeringsläge när du börjar mata in data, och de nya värdena visas vänsterställda i redigeringsrutan. • Inmatningsmarkören visar var infogningen sker.
9-4-3 Mata in och redigera celldata 2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL). • När du gör det aktiveras redigeringsläget, vilket visas genom att innehållet i cellen visas vänsterställt i redigeringsrutan. Inmatningsmarkören visas till vänster om det första tecknet i rutan. 3. Redigera informationen i redigeringsrutan. 4. När du har matat in de data som du vill ha i cellen trycker du på w. • Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-7-5) kommer alla formler i kalkylbladet att räknas om när du trycker på w.
9-4-4 Mata in och redigera celldata u Exempel på inmatning av formel I exempel matas värdet 60 in i cell A1, och därefter matas följande formler in i respektive celler: B1: =sin(A1), B2: =cos(A1), B3: =tan(A1), B4: =B1/B2 I exemplet påverkas resultatet av formlerna i B3 och B4 inte av värdet i A1, vilket beror på att sin (x) ÷ cos (x) = tan (x). Obs! • Exemplet förutsätter att räknaren har följande inställningar. Inställningen ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-7-5) är ”Low” (standardvärdet).
9-4-5 Mata in och redigera celldata k Använda cellreferenser En cellreferens är ett uttryck i en cell som refererar till en annan cell. Om du till exempel matar in ”=A1+B1” i cell C2 kommer värdet i cell A1 att adderas till värdet i cell B1, och resultatet av additionen visas i cell C2. Det finns två typer av cellreferenser: relativa och absoluta referenser.
9-4-6 Mata in och redigera celldata k Referera till en viss cell Följande procedur visar hur du refererar till cell A1 (som innehåller värdet 3) och utför beräkningen A1 × 2. u Referera till en viss cell 1. Flytta markören till cell A2 och mata in !.(=). 2. Tryck på 1(GRAB). • När du gör det aktiveras läget Grab, och funktionsmenyerna ändras enligt nedan. Funktionsmenyn i läget Grab gör det enklare att flytta markören i kalkylbladet.
9-4-7 Mata in och redigera celldata 5. Mata därefter in *c. 6. Tryck på w för att lagra formeln. Resultatet av A1 × 2 k Referera till ett cellområde Du kan referera till cellområden för att räkna ut summa, medelvärde, o.s.v. I proceduren nedan används en formel för att beräkna summan av cellerna A6 till B7, och resultatet visas i cell A4. I exemplet antas att cellerna A6 och B7 redan innehåller värdena nedan. A 6 7 B 1 3 2 4 u Referera till ett cellområde 1. Flytta markören till cell A4 och mata in !.
9-4-8 Mata in och redigera celldata 5. Tryck på !i(CLIP). • När du gör det ändras cellmarkören till en tjock ram. 6. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den sista cellen i det cellområde du ska markera (B7 i exemplet). • Du kan använda funktionstangenterna 2 till 6 för att flytta cellmarkören. Tillgängliga funktioner beskrivs i steg två i avsnittet ”Referera till en viss cell” (sid. 9-4-6). 7. Om du vill registrera markeringen trycker du på 1(SET).
9-4-9 Mata in och redigera celldata k Mata in symbolen för absoluta referenser ($) Du kan mata in symbolen för absoluta referenser på den aktuella positionen genom att trycka på funktionstangenten 2($) i redigeringsläge. Mer information finns i avsnittet ”Absoluta cellreferenser” (sid. 9-4-5). u Mata in symbolen för absoluta referenser ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in =$A$1 i cell C1 1. Flytta markören till cell C2 och mata in !.(=). 2. Tryck på 2($). 3.
9-4-10 Mata in och redigera celldata k Mata in en konstant Ett uttryck eller ett värde som du matar in utan ett likhetstecken (=) framför uttrycket kallas en ”konstant” eftersom värdet inte påverkas av värden utanför den cell där uttrycket finns. Om du matar in ett matematiskt uttryck som en konstant visar cellen uttryckets resultat. Om uttrycket är ofullständigt eller ogiltigt, eller om resultatet är en lista eller en matris, visas ”Syntax ERROR”.
9-4-11 Mata in och redigera celldata k Mata in text En textsträng som börjar med ett citattecken (”) behandlas som text och visas utan att uttrycket evalueras. Citattecknet (”) i texten visas inte. Varje cell kan visa upp till sex tecken. Om texten inte får plats i en cell fortsätter den till nästa cell till höger, om cellen till höger är tom. k Generera en talföljd i ett kalkylblad I detta avsnitt beskrivs hur du genererar en talföljd (på samma sätt som med kommandot Seq på sid.
9-4-12 Mata in och redigera celldata 3. Ange de parametrar som behövs för att generera talföljden. • Nedan beskrivs de olika parametrarna. Parameter Beskrivning Expr Funktion f(x) som genererar talföljden Var Namn på funktionens oberoende variabel f(x) Namnet måste anges, även om funktionen bara har en variabel.
9-4-13 Mata in och redigera celldata k Fylla ett cellområde med samma innehåll Du kan använda följande procedur för att fylla ett cellområde med samma formel, uttryck, värde eller text. u Fylla ett cellområde med samma innehåll ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Använd kommandot ”FILL” för att fylla cellerna A2 till B3 med formeln = A1+1 Cellnamnet A1 i formeln är en relativ referens. Detta innebär att formeln är = A1+1 i cell A2, = A2+1 i cell A3, o.s.v.
9-4-14 Mata in och redigera celldata 4. Tryck på w. 5. Tryck på 6(EXE) eller w. • När du gör det körs kommandot ”FILL” som kopierar innehållet till alla celler i markeringen. Cellreferensen A1 är en relativ referens. Nedan visas de formler som blir resultatet av kommandot. 2 3 A =A1+1 =A2+1 B =B1+1 =B2+1 # Om någon cell i cellområdet redan innehåller data, kommer cellens innehåll att skrivas över med det nya värdet.
9-4-15 Mata in och redigera celldata k Klipp ut och klistra in Du kan använda instruktionerna i detta avsnitt för att klippa ut data från en plats i kalkylbladet och klistra in samma data på en annan plats. Du kan klippa ut innehållet i en viss cell eller i ett cellområde. u Hur cellreferenser påverkas när du klipper ut och klistrar in När du klipper ut och klistrar in information påverkas cellreferenser (sid. 9-4-5) i de celler som du klipper ut och i de celler där du klistrar in informationen.
9-4-16 Mata in och redigera celldata • Om en cell i det urklippta området refererar till en cell som också finns i cellområdet I detta fall hanteras alla cellreferenser som relativa cellreferenser, oavsett vilken typ av referenser de är (relativa eller absoluta). ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Anta att ett kalkylblad innehåller följande data: A1: 4, B1: =A1+1, C1: = $B$1+2. Klipp ut B1:C1 (vänster skärm) och klistra in informationen i B2:C2 (höger skärm).
9-4-17 Mata in och redigera celldata 3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den cell där informationen ska klistras in. • Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att vara den översta vänstra cellen i området. Om du klipper ut cellområdet A1:B2 och flyttar cellmarkören till cell C1, kommer cellerna att klistras in i området C1:D2. 4. Tryck på 1(PASTE).
9-4-18 Mata in och redigera celldata 3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den cell där informationen ska klistras in. • Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att vara den översta vänstra cellen i området. Om du kopierar cellområdet A1:B2, och flyttar cellmarkören till cell C1 kommer cellerna att klistras in i området C1:D2. 4. Tryck på 1(PASTE).
9-4-19 Mata in och redigera celldata k Sortera kalkylbladsdata Du kan sortera data i kalkylblad radvis eller kolumnvis. Informationen kan sorteras stigande eller fallande. Viktigt! • Du kan bara sortera om cellområdet som du sorterar endast innehåller konstanter. u Sortera kalkylbladsdata 1. Markera en serie celler i en rad eller en kolumn. • Mer information finns i avsnittet ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4). 2. Använd funktionsmenyn för att välja en typ av sortering.
9-4-20 Mata in och redigera celldata 3. Använd undermenyn DEL för att ta bort raden eller kolumnen. Om du vill göra det här: Trycker du på: Ta bort hela raden med de markerade cellerna och flytta allting under raden uppåt 1(ROW) ⇒ Ta bort hela kolumnen med de markerade cellerna och flytta allting efter kolumnen till vänster. 2(COL) ⇒ • Du kan stänga undermenyn DEL utan att ta bort någonting genom att trycka på J i stället för en funktionstangent. u Ta bort alla celler i kalkylbladet 1.
9-4-21 Mata in och redigera celldata u Infoga rader eller kolumner med tomma celler 1. Markera en eller flera celler för att ange hur många rader eller kolumner du ska infoga. • Du kan markera på samma sätt som när du ska ta bort rader och kolumner. Mer information finns i avsnittet ”Ta bort en rad eller en kolumn med celler” (sid. 9-4-19). 2. Tryck på 4(INS) för att visa undermenyn INS. 3. Använd undermenyn INS för att ta infoga rader eller kolumner.
9-5-1 Kommandon i läget S • SHT 9-5 Kommandon i läget S • SHT I detta avsnitt beskrivs hur du använder S • SHT-kommandona. u Mata in ett S • SHT-kommando 1. Markera de celler där du vill mata in en formel som innehåller ett S • SHT-kommando. 2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL) eller !.(=) för att växla till redigeringsläge. • Du kan använda 2(EDIT)3(CELL) om cellen redan innehåller data. 3. Tryck på funktionstangenten för det kommando du vill använda.
9-5-2 Kommandon i läget S • SHT k Förteckning över S • SHT-kommandon I detta avsnitt beskrivs varje kommandos funktion och syntax. I avsnittet finns också exempel på hur du kan använda kommandona. Observera att allting som skrivs inom hakparenteser ([ ]) under Syntax kan utelämnas. u CellIf( Funktion: Returnerar uttryck 1 om ekvationen eller olikheten är sann, och uttryck 2 om den inte är det.
9-5-3 Kommandon i läget S • SHT u CellMax( Funktion: Returnerar det största värde som finns i ett givet cellområde. Syntax: CellMax( första cell : sista cell [ ) ] Exempel: Hitta det största värdet i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1: u CellMean( Funktion: Returnerar medelvärdet av alla värden i ett givet cellområde.
9-5-4 Kommandon i läget S • SHT u CellSum( Funktion: Returnerar summan av alla värden i ett givet cellområde. Syntax: CellSum( första cell : sista cell [ ) ] Exempel: Beräkna summan av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1: u CellProd( Funktion: Returnerar produkten av alla värden i ett givet cellområde.
9-6-1 Statistiska grafer 9-6 Statistiska grafer I detta avsnitt beskrivs hur du kan åskådliggöra informationen i ett kalkylblad grafiskt. k Översikt Med undantag för hur du väljer de data som ska ligga till grund för grafen, fungerar grafer i läget S • SHT på samma sätt som i läget STAT. I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan grafer i läget S • SHT och grafer i läget STAT. k Använd menyn Graph Tryck på 6(g)1(GRPH) för att visa undermenyn GRAPH.
9-6-2 Statistiska grafer k Konfigurera parameterinställningar för grafer Om du trycker på 6(SET) på undermenyn GRPH visas en inställningsmeny som liknar den nedan. I läget STAT kan du mata in grafdata med listredigeraren. I läget S • SHT kan du använda kalkylbladets celler för att rita grafer. Detta innebär att grafinställningarna i läget S • SHT används för att välja det cellområde som ska ligga till grund för grafen.
9-6-3 Statistiska grafer k Använda statistiska data för grafer Nedan visas ett exempel på hur du kan skapa en graf med statistiska data i läget S • SHT. Exemplet förklarar också olika metoder du kan använda för att ange vilket cellområde som innehåller den information som ska användas vid grafritningen. u Rita statistiska grafer ○ ○ ○ ○ ○ Exempel: Mata in följande följande data i ett kalkylblad och rita ett spridningsdiagram. A B C D E Höjd 155 165 180 185 170 Skostorlek 23 25.5 27 28 25 1.
9-6-4 Statistiska grafer 5. Gör inställningarna för grafen. • Mer information om inställningarna Graph Type och Mark Type finns i avsnittet ”1. Allmäna inställningar för grafer” på sid. 6-1-2, ”6-2 Beräkna och rita statistiska data för en variabel” samt ”6-3 Beräkna och rita statistiska data för parvariabler”. • Mer information om inställningen Frequency finns i avsnittet ”Konfigurera inställningen Frequency” (sid. 9-6-6). 6.
9-6-5 Statistiska grafer k Konfigurera cellområden för grafer Inställningarna XCellRange och YCellRange konfigureras automatiskt enligt de celler som du har markerat i kalkylbladet. Använd proceduren nedan om du behöver ändra inställningarna manuellt. Observera att de automatiska inställningarna för XCellRange och YCellRange alltid anger en serie rader i en viss kolumn. Om du använder manuella inställningar kan du ange en serie rader i en viss kolumn, eller en serie kolumner i en viss rad.
9-6-6 Statistiska grafer k Konfigurera inställningen Frequency Inställningen Frequency anger hur många gånger varje värde i ett statistiskt material förekommer. Inställningen har standardvärdet 1. Om du använder den inställningen representeras varje datavärde (x) eller datapar (x, y) som en punkt i grafen. Om materialet är mycket stort kan en punkt per värde (x) eller datapar (x, y) göra att det blir svårt att läsa grafen.
9-7-1 Använd funktionen CALC 9-7 Använd funktionen CALC I detta avsnitt beskrivs hur du använder funktionen CALC för att utföra statistiska beräkningar med data i ett kalkylblad. k Översikt Med undantag för hur du väljer dataunderlaget, kan du använda samma statistiska funktioner i läget S • SHT som i läget STAT. I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan statistiska beräkningar i läget S • SHT och i läget STAT. u Visa undermenyn CALC Tryck på 6(g)2(CALC) för att visa undermenyn CALC.
9-7-2 Använd funktionen CALC k Konfigurera inställningar för statistiska beräkningar Om du vill utföra statistiska beräkningar i läget S • SHT måste du mata in informationen i kalkylbladet och definiera det cellområde där informationen finns som statistiska celler. Du definierar statistiska celler genom att trycka på 6(SET) på undermenyn CALC och inställningsmenyn nedan. Nedan förklaras varje alternativ på menyn.
9-7-3 Använd funktionen CALC k Utföra en statistisk beräkning Nedan visas ett exempel på hur du kan utföra en statistisk beräkning i läget S • SHT. u Utföra en statistisk beräkning ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Mata in följande data i ett kalkylblad och utför statistiska beräkningar för variabelpar och regressionsberäkningar A B C D E Höjd 155 165 180 185 170 Skostorlek 23 25.5 27 28 25 Frekvens 1 2 2 1 3 1. Mata in dataunderlaget i kalkylbladet.
9-7-4 Använd funktionen CALC 9. Tryck på J2(2VAR). • När du gör det visas resultatlistan för statistiska beräkningar för variabelpar. Du kan bläddra i resultatlistan med upp- och nedtangenterna. • Mer information om hur du ska tolka värdena på resultatskärmen finns i avsnittet ”Displaying the Calculation Results of a Drawn Paired-Variable Graph” på sid. 6-3-11. 10. Tryck på J3(REG)1(X). • När du gör det visas de lineära regressionskoefficienterna för dina ursprungsdata.
9-8-1 Använda minnet i läget S • SHT 9-8 Använda minnet i läget S • SHT I detta avsnitt beskrivs hur du spara kalkylbladsdata i minnet, och hur du importerar data från minnet till ett kalkylblad. k Spara kalkylbladsdata Du kan spara information från ett kalkylblad i en variabel, i en lista, i filminnet File eller matrisminnet Mat. k Tilldela en variabel kalkylbladsdata Använd följande procedur för att spara innehållet i en enskild cell i en variabel (A till Z, r, eller θ).
9-8-2 Använda minnet i läget S • SHT k Spara kalkylbladsdata i en lista Använd följande procedur för att markera en serie celler i en viss rad eller kolumn och spara värdena i en lista (List 1 till List 26). u Spara innehållet i ett cellområde i en lista 1. Markera de celler du vill spara som en lista. • Du kan markera celler som finns på samma rad eller i samma kolumn. Om markeringen innehåller flera rader eller kolumner uppstår ett fel. 2. Tryck på 6(g)3(STO)2(LIST).
9-8-3 Använda minnet i läget S • SHT u Spara innehållet i ett cellområde i filminnet 1. Markera de celler du vill spara i filminnet. 2. Tryck på 6(g)3(STO)3(FILE). • Inställningen ”Cell Range” innehåller det cellområde du markerade i steg 1. 3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”File [1~6]”. 4. Ange en fil mellan 1 och 6 och tryck på w. 5. Tryck på 6(EXE) eller w för att spara värdet i filminnet.
9-8-4 Använda minnet i läget S • SHT k Hämta data från minnet Procedurerna i detta avsnitt visar hur du hämtar data från en lista, fil eller matris, och matar in värdena på en viss plats i ett kalkylblad. Avsnittet förklarar också hur du använder variabler i kalkylbladskonstanter och formler. Obs! När du hämtar information från en lista, fil eller matris uppstår ett fel om de data som hämtats hamnar utan för det giltiga området för ett kalkylblad (A1:Z999).
9-8-5 Använda minnet i läget S • SHT u Hämta data från en fil till ett kalkylblad 1. Markera den övre vänstra cellen i det område där informationen ska matas in. 2. Tryck på 6(g)4(RCL)2(FILE) för att visa en meny med alternativ. • Inställningen ”1st Cell” visar namnet på den cell du markerade i steg 1. 3. Ange den fil (1 till 6) som du vill hämta data från och tryck på w. 4. Tryck på 6(EXE) eller w för att hämta värdena. u Hämta data från en matris till ett kalkylblad 1.
Kapitel eActivity eActivity är både ett dokumentationsverktyg och ett anteckningsblock. En lärare kan använda dokumentationsverktyget för att skapa elektroniska exempel och övningar, med förklarande text, matematiska uttryck, grafer och tabeller. eActivity är också ett sätt för eleven att arbeta med övningarna, dokumentera arbetet med anteckningar, och spara arbetet i en extern fil.
10-1-1 Översikt 10-1 Översikt Du kan använda eActivity för att skriva in och redigera text, matematiska uttryck och programdata, samt för att spara informationen som en fil. k Använda läget e • ACT Välj ikonen e • ACT på huvudmenyn. • När du gör det visas följande meny. Om det finns filer sparade i läget e • ACT Om det inte finns några filer sparade i läget e • ACT k Funktionsmenyn för filer Nedan beskrivs de olika funktionerna på funktionsmenyn när listan över filer visas. • {OPEN} ...
10-1-2 Översikt k Funktionsmenyn för arbetsytor När du öppnar en eActivity-fil visas en arbetsyta med innehållet i den aktuella filen. I exemplet nedan visas de olika delar som ingår i en arbetsyta. Observera att alla delar i en arbetsyta inte kan visas samtidigt. Den tjockare linjen i illustrationen anger det som visas på displayen. Den tunnare linjen anger den del av filen som inte visas. Du kan visa resten av innehållet i arbetsytan i eActivity genom att bläddra innehållet uppåt eller nedåt.
10-1-3 Översikt k Funktionsmenyn för textrader • {FILE} … {visar undermenyn FILE} • {SAVE} … {sparar filen och skriver över den tidigare versionen} • {SV • AS} … {sparar den öppnade filen med ett nytt namn} • {OPT} … {återvinner lagringsminne eller plats på SD-kort} Mer information finns i avsnittet ”Optimera lagringsminnet eller ett SD-kort” (sid. 12-7-17).
10-1-4 Översikt k Funktionsmenyn för beräknings- och stopprader • {FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3). • {STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3). • {CALC} … {ändrar den aktuella raden från Math till text} • {MATH} … {visar undermenyn MATH med alternativ för naturlig inmatning av matriser och matematiska funktioner} Mer information finns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid.
10-1-5 Översikt k Funktionsmenyn för fält • {FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3), utom för {SIZE}. • {SIZE} … {visar storleken på det fält som är markerat eller där markören står} • {STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).
10-1-6 Översikt 1. Växla till läget e • ACT från huvudmenyn. 2. Skapa en ny eActivity-fil. 1. Tryck på 2(NEW). 2. I dialogrutan som visas anger du ett filnamn (högst åtta bokstäver) och trycker sedan på w. • När du gör det visas en tom arbetsyta med en textmarkör (för textinmatning). Textmarkör 3. Använd textraden för att till exempel skriva kommentarer eller information om innehållet i filen. 1. I exemplet används följande text. • Observera att textraden inte bryts automatiskt.
10-1-7 Översikt 2. Ange funktionen Solve och mata in funktionen. AK4(CALC)1(Solve) cvx+v-d, 3. Mata in det uppskattade initialvärdet, samt de båda begränsningarna. a,a,ba) 4. Tryck på w för att lösa ut x. • När du gör det visas lösningen (x = 1) och markören flyttas till början av nästa rad. 5. Tryck på J två gånger för att stänga alternativmenyn (OPTN). 5. Rita en graf genom att infoga ett Graph-fält i filen. 1. Tryck på 2(STRP).
10-1-8 Översikt 6. Rita grafen med Graph-fältet. 1. Markera Graph-fältet som du skapade i steg 5 och tryck på w. • När du gör det visas en grafisk skärm. 2. Tryck på !6(G↔T) för att visa grafredigeringsmenyn. 3. Mata in funktionen (y = 2x2 + x – 3) på rad Y1. 4. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf. • När du gör det visas en grafisk skärm. Eftersom grafen skär x-axeln vid –1,5 och 1, kan vi dra slutsatsen att lösningen (x = 1) som gavs i steg 4 är en korrekt lösning.
10-2-1 Arbeta med filer i eActivity 10-2 Arbeta med filer i eActivity I detta avsnitt beskrivs de olika filhanteringsfunktioner som du kan utföra i eActivity. k Välj ett minnesområde och visa områdets filer När du trycker på 6 växlar du mellan att visa filerna i lagringsminnet och filerna på SD-kortet i kortplatsen. Om funktionstangenten 6 visar ”SD” betyder det att filerna i lagringsminnet visas. Om funktionstangenten visar ”SMEM” betyder det att listan innehåller filer på SD-kortet.
10-2-2 Arbeta med filer i eActivity • Du behöver inte öppna en mapp om du vill skapa den nya filen i rotkatalogen i lagringsminnet eller på SD-kortet. • Mer information om att skapa nya mappar finns i avsnittet ”Skapa en mapp i lagringsminnet eller på SD-kortet” (sid. 12-7-5). 3. Tryck på 2(NEW). • När du gör det visas en dialogruta där du anger ett filnamn. 4. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w. • När du gör det visas en tom arbetsyta.
10-2-3 Arbeta med filer i eActivity u Ta bort en fil 1. När fillistan visas använder du funktionstangenten 6 för att ange var filen finns (lagringsminnet eller SD-kort). 2. Om den fil du ska ta bort ligger i en viss mapp använder du f och c för att markera mappen. Tryck sedan på 1(OPEN) eller w. 3. Använd f och c för att markera filen och tryck sedan på 3(DEL). 4. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort filen. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta. u Söka efter en fil 1.
10-3-1 Mata in och redigera data i eActivity 10-3 Mata in och redigera data i eActivity Du kan mata in och redigera följande typer av data i eActivity. Textrader Fält Beräkningsrader Stopprad Textrader En textrad används för att mata in tecken, siffror och uttryck som är konstanta. Beräkningsrader Beräkningsrader används för att utföra beräkningar. När du matar in ett matematiskt uttryck visas resultatet högerställt på nästa rad.
10-3-2 Mata in och redigera data i eActivity k Navigera i arbetsytor i eActivity u Bläddra arbetsytan vertikalt Arbetsytan kan bläddras rad för rad, eller skärmbild för skärmbild. • Om du trycker på f när markören är på den översta raden i arbetsytan bläddras skärmen en rad uppåt. Om du trycker på c när markören är på den sista raden kommer skärmbilden att bläddras en rad nedåt. • Om du vill bläddra en hel skärmbild i taget trycker du på !f eller !c.
10-3-3 Mata in och redigera data i eActivity u Ändra den aktuella raden till en textrad 1. Gå till arbetsytan och kontrollera funktionstangenten 3. • Om tangenten 3 visar ”TEXT” betyder det att raden redan är en textrad. Om den är en textrad kan du mata in text på raden utan att utföra steg 2 nedan. • Om tangenten 3 visar ”CALC” betyder det att raden är en beräkningsrad. Utför i så fall steg 2 nedan för att ändra raden till en textrad. 2. Tryck på 3(CALC) för att ändra raden till en textrad.
10-3-4 Mata in och redigera data i eActivity u Mata in och redigera textrader • En textrad kan innehålla maximalt 255 tecken. Bläddringspilar (]') visas till höger och vänster om textraden om det behövs. Pilarna visar att det finns mer text på raden som inte får plats på displayen. Om pilarna visas kan du använda vänster och höger piltangent för att bläddra i texten. • Funktionstangenten 5(A↔a) används för att växla mellan versaler och gemener.
10-3-5 Mata in och redigera data i eActivity u Mata in en formel i en arbetsyta i eActivity 1. Ändra den rad där markören står till en beräkningsrad, eller infoga en ny beräkningsrad i arbetsytan. • ”Ändra den aktuella raden till en beräkningsrad” nedan • ”Infoga en beräkningsrad” (sid. 10-3-3) 2. Mata in uttrycket. Exempel: s$!E(π)cg • ”Mata in och redigera beräkningsrader” (sid. 10-3-6) Beräkningsradsmarkör 3. Evaluera uttrycket och visa resultatet genom att trycka på w.
10-3-6 Mata in och redigera data i eActivity u Infoga en beräkningsrad Om du vill infoga en beräkningsrad när markören står här: Trycker du på följande tangenter: På en beräkningsrad 5(INS)2(CALC) På en textrad 6(g)3(INS)2(CALC) I ett fält 3(INS)2(CALC) Raden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står. u Mata in och redigera beräkningsrader Du matar in och redigerar beräkningsrader på samma sätt som i läget RUN • MAT med inmatningsläget ”Math” (på inställningsmenyn).
10-3-7 Mata in och redigera data i eActivity u Exempel på stopprader Följande skärmbild visar hur du kan använda stopprader för att gruppera beräkningssteg. A B π ) θ i uttrycket på rad 1 evalueras (sinθ )2 + (cosθ)2 på rad 3. 6 Resultatet visas på rad 4 (1). Om du ersätter något värde på rad 1 och trycker på w ges resultatet 1. Om du till exempel vill undersöka olika värden på θ utan att behöva beräkna om alla uttryck efter raden, kan du infoga en stopprad på den plats som anges ovan.
10-3-8 Mata in och redigera data i eActivity k Infoga ett fält Ett fält används för att bädda in data från Graph, Conics Graph, Spreadsheet och andra program. Observera att du bara kan använda en programskärm (till exempel Graph eller Graph Editor om du använder data i läget GRAPH) i varje fält. Ett fält består av en rubrik till vänster och ett namn på en skärmbild till höger. Rubrik Ett fälts rubrik kan innehålla upp till 16 tecken.
10-3-9 Mata in och redigera data i eActivity u Infoga ett fält 1. Flytta markören till den plats där du vill infoga fältet. 2. Tryck på 2(STRP). • När du gör det visas en dialogruta med olika typer av fält som du kan lägga till. 3. Använd f och c för att välj en typ av fält.
10-3-10 Mata in och redigera data i eActivity Om du vill bädda in följande data: Använder du den här typen av fält: Dynamisk grafik i läget DYNA Dynamic Graph Ekonomisk information i läget TVM Financial Kalkylblad iläget S • SHT SpreadSheet 4. Tryck på w. • Fältet infogas ovanför den rad eller det fält där markören står. 5. Tryck på d eller e för att visa textinmatningsmarkören, och ange en rubrik på upp till 16 tecken.
10-3-11 Mata in och redigera data i eActivity u Ändra ett fälts rubrik 1. Använd f och c för att markera fältet. 2. Skriv in den nya rubriken. • Tryck på d eller e för att visa textinmatningsmarkören, och ändra rubriken. • Om du trycker på en teckentangent utan att först trycka på d eller e raderas den nuvarande rubriken. 3. Tryck på w när du har ändrat rubriken. • Om du trycker på J avbryts ändringarna utan att sparas.
10-3-12 Mata in och redigera data i eActivity u Öppna ett program från ett fält 1. Använd f och c för att markera fältet. 2. Tryck på w. • Programskärmen kommer att vara tom första gången du öppnar den från ett fält. 3. Mata in data, grafer och gör andra operationer på programskärmen. • Du arbetar på samma sätt med programmet som när du använder det utan att ha öppnat det från ett fält i en arbetsyta i eActivity. Mer information om varje program finns i motsvarande avsnitt i användarhandboken.
10-3-13 Mata in och redigera data i eActivity u Växla från en programskärm som öppnats från ett fält och en annan programskärm Tryck på !,(,). • Markera det program du vill växla till med f och c, och tryck på w. k Exempel: Använda fält Detta avsnitt innehåller exempel på hur du använder fält i praktiken i eActivity, hur du öppnar en programskärm från ett fält och hur du matar in data. u Exempel på Graph-fält I detta exempel visas hur du använder ett fält för att rita grafen till funktionen y = x2.
10-3-14 Mata in och redigera data i eActivity 3. Tryck på w för att öppna skärmbilden. • Eftersom du inte har matat in några data ännu, visas ingenting. 4. Tryck på !6(G↔T) för att visa grafredigeringsmenyn. • När du gör det öppnas grafens grafrelationslista. Eftersom listan är oberoende av relationslistan i läget GRAPH, kommer den att vara tom (detta är ett nytt fält). 5. Mata in det funktion vars graf du vill rita (Y1 = X2 i detta exempel). 6. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf.
10-3-15 Mata in och redigera data i eActivity u Exempel på tabellfält I detta exempel används ett fält för att mata in funktionen y = x2, och lista 1 i listredigeraren för x-intervallet för att generera en värdetabell. Att tänka på ... • Använd tabellredigeraren för att mata in funktionen y = x2. • Ställ in tabellredigeraren (med inställningsmenyn) så att x-variabeln refererar till lista 1, och generera värdetabellen.
10-3-16 Mata in och redigera data i eActivity 8. Öppna listredigeraren (sid. 6-1-1). • Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck sedan på w. 9. Mata in värdena i lista 1. 10. Gå tillbaka till tabellredigeraren. • Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck sedan på w. 11. När tabellredigeraren visas trycker du på w. • När du gör det genereras värdetabellen för funktionen y = x2 givet x-värdena i lista 1. 12.
10-3-17 Mata in och redigera data i eActivity u Använd kopiera och klistra in för att rita en graf 1. Utför steg 1 till 7 under ”Skapa ett graffält” (sid. 10-3-13) för att skapa ett fält av typen Graph med rubriken ”Graph draw”. • När du har slutfört steg 7 kontrollerar du att fältet är markerat i arbetsytan. Om fältet inte är markerat använder du piltangenterna f och c för att markera fältet. 2. Tryck på 3(INS)1(TEXT) för att lägga till en textrad. 3. Mata in följande uttryck på textraden: Y = X2 – 1. 4.
10-3-18 Mata in och redigera data i eActivity k Använda anteckningar I en arbetsyta i eActivity kan du infoga anteckningar med programmet Notes. Du kan öppna en Notes-skärmbild från ett fält av typen Notes i en arbetsyta. På en Notes-skärmbild kan du utföra följande åtgärder. u Mata in och redigera text Texten matas in på den position där markören står. När du ska mata in text, flytta markören och bläddra texten i höjdled gör du på samma sätt som när du arbetar med en textrad i eActivity.
10-3-19 Mata in och redigera data i eActivity k Ta bort en rad eller ett fält Använd följande procedur för att ta bort en rad eller ett fält från en arbetsyta i eActivity. Observera att både uttrycket och resultatet raderas om du tar bort en beräkningsrad. u Ta bort en rad eller ett fält 1. Använd f och c för att markera det fält som du vill ta bort. 2. Tryck på 6(g)2(DEL • L). 3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort raden eller fältet. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta.
10-3-20 Mata in och redigera data i eActivity k Spara en eActivity-fil När du arbetar med data i eActivity kan du spara arbetsytan som en fil med ett nytt namn (Spara som) eller ersätta den tidigare versionen av den fil du arbetar med (Spara). Om du väljer att spara filen med ett nytt namn skrivs den gamla versionen inte över (om det finns en tidigare version). u Ersätta den befintliga filen med en ny version Tryck på 1(FILE)1(SAVE) när du har arbetsytan öppen i eActivity.
10-4-1 Använda matris- och listredigeraren 10-4 Använda matris- och listredigeraren Förutom att öppna program från fält i eActivity (sid.10-3-12), kan du använda funktionsmenyn i eActivity för att öppna matris- eller listredigeraren. k Öppna matrisredigeraren Du kan öppna matrisredigeraren för att mata in en matris på en rad av typen Math i en arbetsyta. Obs! De data du skapar med matrisredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas i en arbetsyta i eActivity.
10-4-2 Använda matris- och listredigeraren k Öppna listredigeraren Du kan öppna listredigeraren för att mata in en lista på en rad av typen Math i en arbetsyta. Obs! De data du skapar med listredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas i en arbetsyta i eActivity. Dessa data är oberoende av de data du skapar genom att öppna listredigeraren från ett fält eller i läget RUN • MAT. u Öppna listredigeraren Gör något av följande i en arbetsyta i eActivity.
10-5-1 Minnesanvändning för eActivity 10-5 Minnesanvändning för eActivity Storleken på en arbetsyta i eActivity är begränsad. Du kan kontrollera hur stor filen är och hur mycket minne som finns tillgängligt för den eActivity-fil som du arbetar med. Du kan också visa storleken på det fält som är markerat eller där markören står. u Visa minnesanvändning för eActivity 1. Tryck på 1(FILE)4(CAPA) när du har arbetsytan öppen i eActivity.
Kapitel Menyn Systeminställningar Använd systemmenyn för att visa systeminformation och göra systeminställningar.
11-1-1 Använda Systeminställningar 11-1 Använda systemmenyn Om du växlar till läget SYSTEM från huvudmenyn visas följande alternativ. • 1( ) ... {justera displayens kontrast} • 2(APO) ... {tidsgräns för automatiskt avstängning} • 3(LANG) ... {systemspråk} • 4(VER) ... {version, ID} • 5(RSET) ...
11-2-1 Systeminställningar 11-2 Systeminställningar k Justera kontrasten Använd kommandot (Contrast) för att justera kontrasten. När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 1( inställningarna. ) för att visa kontrast- • Piltangenten e gör kontrasten mörkare. • Piltangenten d gör displayen ljusare. • Du kan återställa kontrasten till fabriksinställningen genom att trycka på 1(INIT). Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
11-2-2 Systeminställningar k Systemspråk Använd LANG för att ange en språkversion för de inbyggda programmen. Du kan också installera nya språk med insticksmoduler. u Ange ett meddelandespråk 1. Tryck på 3(LANG) på startskärmen för läget SYSTEM för att välja språk. 2. Använd f och c för att markera ett språk, och tryck sedan på 1(SEL). 3. Texten i det fönstret som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och tryck på J.
11-3-1 Versions- och ID-nummer 11-3 Versions- och ID-nummer I listan version/ID-nummer visas följande objekt. • Operativsystemets version • Versionsinfo för insticksprogram • Versionsinfo för meddelandemoduler • Versionsinfo för menymoduler • Produkt-ID • Användarnamn Du kan använda vilket användarnamn du vill. u Visa versionsinformation 1. På startskärmen för läget SYSTEM tryck på 4(VER) för att visa versions/ID-nummerlistan. 2. Använd f och c för att bläddra i skärmen. Innehållet i listan visas nedan.
11-3-2 Versions- och ID-nummer u Registrera ett användarnamn 1. Tryck på 1(NAME) när versions/ID-nummerlistan visas för att visa inmatningsmenyn för användarnamn. 2. Skriv in vilket namn du vill som är åtta tecken eller kortare. 3. När du har skrivit in namnet trycker du på w för att registrera det och gå tillbaka till versions/ID-nummerlistan. • Om du vill stänga menyn utan att skriva in ett användarnamn trycker du på J.
11-4-1 Återställning 11-4 Återställning 1. När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 5(RSET) för att visa meny 1 för återställning. • 1(STUP) ... {återställ inställningar} • 2(MAIN) ... {rensa huvudminnet} • 3(ADD) ... {rensa insticksprogram} • 4(SMEM) ... {rensa data i lagringsminnet} • 5(A&S) ... {rensa insticksprogram och lagringsminne} Om du trycker på 6(g) på menyn visas menyn Reset 2. • 1(M&S) ... {rensa huvudminne och lagringsminne} • 2(ALL) ... {rensa allt minne} • 3(SD) ...
11-4-2 Återställning 2. Tryck på den funktionstangent som motsvarar den återställning du vill göra. 3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill återställa räknaren. Du kan också trycka på 6(No) för att avbryta. Skärm som framställs vid tryck på 2 (MAIN) i steg 2. 4. Ett meddelande visas när återställningen är klar. • Rensa hela minnet: Tryck på J för att starta om räknaren och gå till huvudmenyn. • Övriga återställningar: Tryck på J för att stänga meddelandet.
Kapitel Datakommunikation I detta kapitel finns information om hur du överför program mellan två CASIO Power Graphic-räknare som är anslutna till varandra med den kabel som medföljer som standardtillbehör. Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel som följer med räknaren för att överföra bilder och andra data.
12-1-1 Ansluta två enheter till varandra 12-1 Ansluta två enheter till varandra Nedanstående procedur beskriver hur du ansluter två räknare med den kabel som följer med som standardtillbehör. u Ansluta två enheter till varandra 1. Kontrollera att båda räknarna är avstängda. 2. Ta bort skyddet framför kontakterna. 3. Anslut de två räknarna med kabeln. 4. Utför följande steg på båda enheterna för att ange kabeltypen 3PIN. (1) Växla till läget LINK från huvudmenyn. (2) Tryck på 4(CABL).
12-2-1 Ansluta räknaren till en persondator 12-2 Ansluta räknaren till en persondator Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel som följer med räknaren för att överföra bilder och andra data. Mer information om vilka datorer som kan anslutas, systemspecifikationer och kommandon finns i användarhandboken för programvaran FA-124 som följer med räknaren. Vissa datatyper kan inte överföras till en persondator. u Ansluta räknaren till en persondator 1.
12-3-1 Arbeta med datakommunikation 12-3 Arbeta med datakommunikation Växla till läget LINK från huvudmenyn. Följande meny visas på displayen. • {TRAN} ... {visar menyn för att skicka data} • {RECV} ... {visar menyn för att ta emot data} • {CABL} ... {visar menyn för att val anslutningstyp} • {WAKE} ... {visar inställningarna för aktivering} • {CAPT} ... {visar inställningarna för bildöverföring} Kommunikationsparametrarna är fasta och kan inte ändras. • 3-pin serieport • Hastighet (BPS): 9600 bps. max.
12-3-2 Arbeta med datakommunikation k Överföra data Anslut de två enheterna och utför följande procedur. Mottagande enhet Ställ in räknaren för att ta emot data genom att trycka på 2(RECV) när huvudmenyn för datakommunikation visas. Räknaren försätts i mottagningsläge och väntar på att data skall skickas till enheten. Själva överföringen börjar så snart data börjat skickas från avsändaren.
12-3-3 Arbeta med datakommunikation Om du trycker på 1(MAIN) eller 2(SMEM) visas en meny där du kan välja olika metoder för att markera data för överföring. Om du trycker på 1(MAIN) Om du trycker på 2(SMEM) • {SEL} ... {markerar nya data} • {CRNT} ... {markerar automatiskt data som tidigare markerats*1} u Skicka markerade dataobjekt (Exempel: Skicka användardata) Tryck på 1(SEL) eller 2(CRNT) för att visa en meny för att markera dataobjekt. • {SEL} ...
12-3-4 Arbeta med datakommunikation uSkicka data När du har markerat de dataobjekt som ska skickas trycker du på 6(TRAN). Ett meddelande visas med en fråga om du vill starta överföringen. • Tryck på 1(Yes) för att börja skicka data. • Tryck på 6(No) för att gå tillbaka till den tidigare menyn. Tryck på 1(Yes) för att starta överföringen. • Du kan när som helst avbryta en dataöverföring genom att trycka på A. Nedan visas vad displayen visar efter att dataöverföringen slutförts.
12-3-5 Arbeta med datakommunikation k Ange kabeltyp Använd följande procedur för att ange en kabeltyp för dataöverföringen. 1. Tryck på 4(CABL) på huvudmenyn för datakommunikation. När du gör det visas menyn för att välja typ av kabel. • {USB} ... {USB-kabel} • {3PIN} ... {3-pin seriekabel} 2. Tryck på 1(USB) eller 2(3PIN) för att välja en typ av kabel och gå tillbaka till datakommunikationsmenyn.
12-4-1 Att tänka på vid datakommunikation 12-4 Att tänka på vid datakommunikation Det går inte att skicka följande datatyper. Dataobjekt Innehåll Program Programnamn Programinnehåll (Alla program visas.
12-4-2 Att tänka på vid datakommunikation Dataobjekt Innehåll Varning om objektet redan finns*1 Skärmdumpsminnen CAPT n Skärmdumpsminne (1 till 20) Nej SETUP Inställningsdata Nej SYSTEM OS och delade data (urklipp, repetition, tidigare objekt, o.s.v.
12-4-3 Att tänka på vid datakommunikation k Datakommunikation med andra typer av räknare • Linjeinformationen som denna räknare använder är kompatibel med färginformationen som används i CFX-9850. • Om följande datatyper skickas till en CFX-9850 uppstår ett fel. ✗ Dataobjekt av typen List, G-Mem, Pict eller F-Mem, annat än de sju första dataobjekten. CFX-9850 har endast stöd för sex List-, G-Mem-, Pict- och F-Mem-objekt. ✗ Fler än 255 listelement CFX-9850 har stöd för listor med maximalt 255 element.
12-5-1 Bildöverföring 12-5 Bildöverföring k Överföra bilder till en dator Använd följande procedur för att överföra räknarens display till en persondator. För att kunna överföra bilden måste du köra programmet FA-124 på datorn. 1. Anslut räknaren till datorn med USB-kabeln. 2. Tryck på 6(CAPT) på räknaren. När du gör det visas inställningsskärmen för bildöverföring. • {Mem} ... {stänger av bildöverföringen} • {PC} ... {aktiverar manuell bildöverföring} • {OHP} ... {aktiverar automatisk bildöverföring} 3.
12-5-2 Bildöverföring k Automatisk bildöverföring till en projektorenhet Använd följande procedur för att skicka skärmdumpar från räknaren till en projektorenhet med jämna mellanrum. 1. Anslut räknaren till projektorenheten med USB-kabeln. 2. Tryck på 6(CAPT) på huvudmenyn för datakommunikation. 3. Tryck på 3(OHP). När du gör det aktiveras automatisk bildöverföring. Huvudmenyn för datakommunikation öppnas. 4. Visa den skärmbild som ska skickas. 5. Bilden skickas automatiskt till projektorenheten. 6.
12-6-1 Insticksmoduler 12-6 Insticksmoduler Insticksmoduler är ett sätt att installera nya program med nya funktioner i räknaren. Insticksmoduler installeras från en persondator med den kommunikationsmetod som beskrivs på sid. 12-3-1. Följande typer av program kan installeras som insticksmoduler. u Insticksprogram När du har installerat programmet visas programmets ikon på huvudmenyn, och du kan köra programmet på samma sätt som du kör ett inbyggt program.
12-7-1 Läget Memory 12-7 Läget MEMORY Det finns två oberoende minnen i räknaren: ett ”primärminne” och ett ”lagringsminne”. Primärminnet används för inmatning av data, beräkningar och programkörning. Data i primärminnet raderas när batterierna tar slut eller när du gör en återställning. Lagringsminnet är ett ”flash-minne” som behåller informationen även när strömmen bryts. I normala fall används lagringsminnet för data som ska finnas kvar under längre perioder.
12-7-2 Läget Memory k Informationsskärmen för minnet Tryck på 1(MAIN) för att visa information om primärminnet. Tryck på 2(SMEM) för att visa information om lagringsminnet. Tryck på 3(SD) för att visa information om SD-kortet. • Använd piltangenterna f och c för att flytta markeringen och kontrollera hur många byte varje typ av data använder. • På rad 7 visas hur många byte som finns tillgängligt i det aktuella minnet (primärminne, lagringsminne eller SD-kort).
12-7-3 Läget Memory Om du flyttar markeringen till en datagrupp eller mapp och trycker på w visas innehållet i gruppen eller mappen. Om du trycker på J går du tillbaka till föregående meny. När innehållet i en mapp i lagringsminnet eller på SD-kortet visas, innehåller den första raden på skärmen mappens namn. w → ← J Mappnamn (Tomt om rotmappen visas.) u Följande typer av data kan kontrolleras.
12-7-4 Läget Memory Datanamn Innehåll Skärmdumpsminnen CAPT n (n = 1 till 20) Skärmdump CONICS Inställningar för kägelsnitt Program Varje programnamn Program Kalkylblad Varje kalkylbladsnamn Kalkylbladsdata Varje insticksprograms namn Programspecifika data Funktionsminnen F-MEM n (n = 1 till 20) Funktionsminne SETUP Inställningsdata SYSTEM OS och delade data (urklipp, repetition, tidigare objekt, o.s.v.
12-7-5 Läget Memory k Skapa mappar i lagringsminne eller på ett SD-kort Använd följande procedur för att skapa och ändra namn på mappar i lagringsminnet eller på ett SD-kort. u Skapa en ny mapp 1. När displayen visar minnesinformation för lagringsminnet eller SD-kortet trycker du på 4(MK • F) för att visa inmatningsskärmen för mappnamn. 2. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.
12-7-6 Läget Memory u Byta namn på en mapp 1. Markera den mapp du vill byta namn på när displayen visar minnesinformation för lagringsminnet eller SD-kortet. 2. Tryck på 5(RN • F) för att visa inmatningsskärmen för namnbyte. 3. Ange upp till åtta tecken för mappens namn. • Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9 Om du anger ett ogiltigt tecken uppstår felet ”Invalid Name”. • Felet ”Invalid Name” uppstår också om namnet redan är upptaget.
12-7-7 Läget Memory • Du kan välja flera filer samtidigt om det behövs. 1(SEL) → • Om du väljer en grupp eller en mapp väljer du även alla objekt i gruppen eller mappen. Om du avmarkerar en grupp eller mapp avmarkerar du alla objekt som gruppen eller mappen innehåller. w → • Om du har valt ett eller flera enskilda objekt i en datagrupp eller mapp, visas markören (') intill varje objekt, och en vit markör (g) visas intill gruppens eller mappens namn.
12-7-8 Läget Memory k Kopiera data Du kan kopiera data från och till primärminnet, lagringsminnet och SD-kortet. u Kopiera från primärminnet till lagringsminnet Obs! • Följande procedur innebär att informationen sparas i en enda fil. Du ger filen ett namn, och filen sparas i lagringsminnet. 1. Markera de data som ska kopieras på huvudmenyn för minnesinformation. 2. Tryck på 2(COPY). • När du gör det visas en dialogruta där du väljer lagringsminne eller SD-kort (endast fx-9860G SD).*1 3.
12-7-9 Läget Memory Om du kopierar en *.g1m till primärminnet återställts filtypen till det interna formatet. Om du kopierar en *.g1m-fil till ett SD-kort påverkas inte filens format. Om du kopierar en datagrupp (, , , , , eller ) läggs *.g1m till i slutet av varje fil i datagruppen. k Felkontroller under kopiering Följande felkontroller genomförs vid kopieringen. Batterikontroll Räknaren kontrollerar batteriets nivå innan kopieringen påbörjas.
12-7-10 Läget Memory Överskrivningskontrollen utförs endast för följande typer av data. Alla andra typer kopieras utan att ett varningsmeddelande visas om det redan finns en datafil med samma namn. • Program • Matriser • Listfiler • Grafminnen • Dynamiska grafminnen • Kalkylbladsdata Överskrivningskontrollen tar hänsyn till datatypen. Om det finns olika typer av data med samma namn, utförs kopieringen utan att den befintliga informationen skrivs över.
12-7-11 Läget Memory k Ta bort filer Använd procedurerna i detta avsnitt för att radera data i primärminnet, lagringsminnet och på ett SD-kort. u Ta bort en fil i primärminnet 1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas. • När du gör det visas en lista över de filer som finns i primärminnet. 2. Markera den eller de filer som du vill ta bort. Du kan markera flera filer samtidigt om det behövs. 3. Tryck på 6(DEL). • Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen.
12-7-12 Läget Memory k Söka efter filer Använd följande procedurer för att söka efter en viss fil i primärminnet, lagringsminnet eller på SD-kortet. u Söka efter en fil i primärminnet *1 ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Söka efter alla filer i primärminnet som börjar med bokstaven ”R”. 1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas. • När du gör det visas en lista över de filer som finns i primärminnet. 2. Tryck på 3(SRC). • Ange bokstaven ”R” i rutan.
12-7-13 Läget Memory u Söka efter en fil i lagringsminnet ○ ○ ○ ○ ○ Exempel Söka efter alla filer i primärminnet som börjar med bokstaven ”S”. 1. Tryck på 2(SMEM) när startskärmen för läget MEMORY visas. • När du gör det visas en lista med de filer som finns i lagringsminnet. 2. Tryck på 3(SRC). • Ange bokstaven ”S” i rutan. • Det första filnamnet som börjar med bokstaven ”S” visas på displayen.
12-7-14 Läget Memory k Säkerhetskopiera data i primärminnet Du kan säkerhetskopiera alla data i primärminnet och spara informationen i lagringsminnet eller på SD-kortet. Du kan senare återställa säkerhetskopierade data till primärminnet om det behövs. u Säkerhetskopiera data i primärminnet 1. Tryck på 4(BKUP) när startskärmen för läget MEMORY visas. 2. Tryck på 1(SAVE). När du gör det visas en dialogruta där du väljer mål för kopieringen (endast fx-9860G SD). • b ... lagringsminne • c ... SD-kort 3.
12-7-15 Läget Memory Meddelandet ”Complete!” visas när säkerhetskopieringen är klar. Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1. Följande meddelande visas om det redan finns en säkerhetskopia i lagringsminnet. Tryck på 1(Yes) för att säkerhetskopiera informationen, eller på 6(No) för att avbryta. Felet ”Memory Full” uppstår om det inte finns tillräckligt mycket plats i lagringsminnet för att slutföra säkerhetskopieringen. u Återställa säkerhetskopierade data 1.
12-7-16 Läget Memory 5. Tryck på w.*1 • Ett meddelande visas med en fråga om du vill återställa informationen. Tryck på 1(Yes) för att återställa och skriva över den information som finns i primärminnet. Om du vill avbryta utan att återställa trycker du på 6(No). Meddelandet ”Complete!” visas när återställningen är klar. Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1. *1 Meddelandet ”No Data” visas om det inte finns säkerhetskopierade data i minnet.
12-7-17 Läget Memory k Optimera lagringsminnet eller ett SD-kort Lagringsminnet eller SD-kortet kan bli fragmenterat efter att du har använt respektive minne under en längre period. Fragmentering innebär att vissa minnesblock inte kan användas för att lagra data, även om blocket är tillgängligt. Detta innebär att du med jämna mellanrum bör optimera lagringsminnet och SD-kortet, vilket betyder att informationen struktureras om och att mer minne blir tillgängligt. u Optimera lagringsminnet 1.
Kapitel Använda SD-kort (endast fx-9860G SD) Du kan lagra data från räknaren på ett SD-kort. Du kan kopiera huvudminnet och lagringsminnet till och från ett SD-kort. 13-1 Använda ett SD-kort 13-2 Formatera ett SD-kort 13-3 Att tänka på när du använder SD-kort ® Viktigt! • Använd endast SD-minneskort. Det är inte säkert att räknaren fungerar tillsammans med andra kort. • Läs igenom dokumentationen till SD-kortet innan du använder det. • Vissa typer av SD-kort kan göra att räkningarna sker långsammare.
13-1-1 Använda ett SD-kort 13-1 Använda ett SD-kort Viktigt! • Stäng alltid av räknaren innan du sätter i eller tar ut ett SD-kort. • Observera att kortet måste sättas i korrekt (med rätt sida uppåt och rätt sida mot kortplatsen) i räknaren. Om du försöker tvinga in kortet åt fel håll kan kortet eller kortplatsen skadas. u Ta bort skyddskortet • När räknaren lämnar fabriken sitter ett skyddskort i SD-kortplatsen. Innan du använder ett SD-kort måste du ta ut skyddskortet.
13-1-2 Använda ett SD-kort u Ta ut ett SD-kort 1. Tryck in SD-kortet och släpp det. • När du gör det lossnar kortet från fästmekanismen i kortplatsen. 2. Ta tag i SD-kortet med fingrarna och dra det ut från kortplatsen. Viktigt! • Ta aldrig ut ett SD-kort när data skrivs på kortet. Om du gör det avbryts dataöverföringen okontrollerat, och dessutom kan innehållet på SD-kortet skadas. • Om du använder våld när du tar ut ett SD-kort kan kortet eller kortplatsen skadas.
13-2-1 Formatera ett SD-kort 13-2 Formatera ett SD-kort • Använd instruktionerna i avsnitt ”11-4 Återställning” för att formatera ett SD-kort.
13-3-1 Att tänka på när du använder SD-kort 13-3 Att tänka på när du använder ett SD-kort • Problem med SD-kort kan oftast åtgärdas genom att kortet formateras om. Du bör däremot alltid ha minst ett SD-kort i reserv för att undvika problem med skadade kort. • Du bör formatera SD-kortet innan du använder ett nytt kort för första gången. • Om ett SD-kort har formaterats på en dator eller en annan enhet, kan du använda det utan att formatera det i räknaren.
Bilaga 1 2 3 4 5 6 Felmeddelanden Indataintervall Specifikationer Tangenter P-knappen (vid funktionsfel) Strömförsörjning 20050301 α
α-1-1 Felmeddelanden 1 Felmeddelanden Innebörd Meddelande Åtgärd Syntax ERROR • • Syntaxfel Försök att mata in ett ogiltigt kommando • Tryck på J för att visa felet och åtgärda problemet. Ma ERROR • Beräkningsresultatet överstiger visningsbegränsningarna. Uttrycket överskrider funktionens indataintervall. Matematiskt fel (t.ex. division med noll.) Omfattande noggrannhetsförlust för Σ-uttryck, differentialanalys, o.s.v. Det gick inte att hitta en lösning till ekvationen, o.s.v.
α-1-2 Felmeddelanden Meddelande Memory ERROR Betyder • Åtgärd Det finns inte tillräckligt mycket minne för att slutföra operationen eller kommandot. • • Dela formeln i två eller flera delar. Använd inte fler minnen än vad som är tillgängliga. Förenkla de data som du försöker lagra så att informationen passar i minnet. Radera data som inte behövs. • • Argument ERROR • Felaktigt argument för ett kommando som kräver ett argument. • Korrigera argumentet.
α-1-3 Felmeddelanden Meddelande No Variable Betyder • • Åtgärd Saknar variabel i en graffunktion som används för en dynamisk graf. Saknar variabel i ekvation. • • Ange en variabel för graffunktionen. Mata in en ekvation som innehåller en variabel som kan lösas ut. Com ERROR • Problem med kabelanslutning eller parameterinställningar vid datakommunikation. • Kontrollera den fysiska anslutningen och att alla parametrar är korrekta.
α-1-4 Felmeddelanden Meddelande Betyder Åtgärd Invalid Type • Ogiltig datatyp. • Ange giltiga data. Storage Memory Full • Lagringsminnet är fullt. • Radera data som inte behövs. No Card* • Det finns inget SD-kort i räknaren. • Sätt i ett SD-kort. SD Card Full* • SD-kortet är fullt. • Radera data som inte behövs. Invalid file name or folder name.* • Det gick inte att hitta kompatibla data eller mappar på SD-kortet.
α-2-1 Indataintervall 2 Indataintervall Funktion sinx cosx tanx Indataintervall för reella lösningar (DEG) |x| < 9 × (109)° (RAD) |x| < 5 × 107πrad (GRA) |x| < 1 × 1010grad sin–1x cos–1x |x| < 1 tan–1x |x| < 1 × 10100 sinhx coshx |x| < 230,9516564 tanhx |x| < 1 × 10100 sinh–1x |x| < 1 × 10100 cosh–1x 1< x < 1 × 10100 tanh–1x |x| < 1 ” ” ” ” ” ” • Komplexa tal kan användas som argument. ” ” • Komplexa tal kan användas som argument. ” ” • Komplexa tal kan användas som argument.
α-2-2 Indataintervall Funktion Pol (x, y) Indataintervall för reella lösningar x2 + y2 < 1 × 10100 Rec (r ,θ) |r| < 1 × 10100 (DEG) |θ | < 9 × (109)° (RAD) |θ | < 5 × 107π rad (GRA) |θ | < 1 × 1010grad °’” |a|, b, c < 1 × 10100 0 < b, c ←⎯ °’” |x| < 1 × 10100 Sexagesimalt resultat: |x| < 1 × 107 Interna siffror 15 siffror Noggrannhet Kommentarer Generellt är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran* ” ” Däremot gäller för tanθ : |θ | ≠ 90(2n+1): DEG |θ | ≠ π/2(2n+1): RAD |θ | ≠100(2n+1): GRA
α-2-3 Indataintervall Funktion Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik Indataområde Värden ligger inom följande intervall efter konvertering: DEC: –2147483648 < x < 2147483647 BIN: 1000000000000000 < x < 1111111111111111 (negativt) 0 < x < 111111111111111 (0, positivt) OCT: 20000000000 < x < 37777777777 (negativt) 0 < x < 17777777777 (0, positivt) HEX: 80000000 < x < FFFFFFFF (negativt) 0 < x < 7FFFFFFF (0, positivt) 20050301
α-3-1 Specifikationer 3 Specifikationer Variabler: 28 Numeriskt beräkningsintervall: ±1 × 10–99 till ±9,999999999 × 1099 samt 0. Interna operationer använder 15 siffrors mantissa. Visningsområde för exponentialform: Norm 1: 10–2 > |x|, |x| > 1010 Norm 2: 10–9 > |x|, |x| > 1010 Programkapacitet: 64 000 byte (max.) Lagringsminne: 1,5 MB (max.
α-3-2 Specifikationer Datakommunikation 3-pin serieport Metod: Asynkron start/stopp, halv duplex Överföringshastighet (BPS): 115 200 bitar/sekund (normalt) 9 600 bitar/sekund (vid anslutning till CFX-9850/fx-7400; kommandona Send/Recieve) 38 400 bitar/sekund (kommandona Send38k/Receive38k) <115 200 bitar/sekund> Paritet: Jämn Bitlängd: 8 bitar Stoppbit: Sändning: 1 bit Mottagning: 1 bit Inklusive paritet (None) 1-bit X ON/X OFF-kontroll: Ingen <9 600, 38 400 bitar/sekund> Paritet: Ingen Bitlängd: 8 bita
α-4-1 Tangenter 4 Tangenter Tangent Trace 1 Zoom 2 V-Window 3 Sketch 4 G-Solv 5 G↔T 6 Tangent Med ! Primär funktion Väljer det första alternativet på funktionsmenyn. Spårning. Väljer det andra alternativet på funktionsmenyn. Zoomning. Väljer det tredje alternativet på funktionsmenyn. Visar V-Window-menyn. Väljer det fjärde alternativet på funktionsmenyn. Utför ritåtgärd. Väljer det femte alternativet på funktionsmenyn. Utför G-Solve-åtgärd.
α-4-2 Tangenter Tangent Flyttar markören nedåt. Bläddrar skärmbilden. Växlar till nästa funktion i spårningsläge. Flyttar markören till vänster. Bläddrar skärmbilden. Tryck efter w för att visa beräkningen från slutet. c d Med ! Primär funktion Med a Bläddrar en skärmbild nedåt i läget e • ACT eller RUN • MAT (inmatningsläget Math). Gör kontrasten ljusare. e Flyttar markören till höger. Bläddrar skärmbilden. Tryck efter wför att Gör kontrasten mörkare. visa beräkningen från början.
α-4-3 Tangenter Tangent CLIP N i PASTE O j INS D OFF Matar in siffran 8. Matar in siffran 9. Infogningsläge: Backsteg. Överskrivningsläge: Tar bort tecknet vid markören. Sätter på räknaren. o Tömmer displayen. CATALOG P e Q f R g { S * } T / List U b Mat V Med ! Primär funktion Matar in siffran 4. Matar in siffran 5. Matar in siffran 6. Multiplikation. Division. Matar in siffran 1. Ändrar form på markören för att indikera att urklippsfunktionen är aktiv. Med a Matar in bokstaven N.
α-5-1 P-knappen (vid funktionsfel) 5 P-knappen (vid funktionsfel) Du kan återställa räknaren till fabriksinställningarna genom att trycka på P-knappen. P-knappen Varning! Utför endast denna procedur om du helt vill nollställa räknarens minne. Om du behöver den information som finns i minnet måste du säkerhetskopiera den innan du trycker på P-knappen. • Om du trycker på P-knappen när en beräkning utförs (när räknaren arbetar) raderas alla data i minnet.
α-6-1 Strömförsörjning 6 Strömförsörjning Räknaren drivs av fyra AAA-batterier (LR03 (AM4)). Dessutom innehåller räknaren ett litiumbatteri (CR2032) för minnet. Om följande meddelande visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och ersätta batterierna. Om du fortsätter använda räknaren stängs den av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. Det går inte att sätta på räknaren igen förrän du har ersatt batterierna.
α-6-2 Strömförsörjning k Byta batterier Försiktighetsåtgärder: Felaktigt placerade batterier kan brista eller läcka, och skada räknarens insida. När du byter batterier bör du tänka på att: • Se till att de positiva (+) och negativa (–) batteripolerna sitter åt rätt håll. • Aldrig blanda batterier av olika typ. • Aldrig blanda nya och gamla batterier. • Aldrig låta urladdade batterier sitta kvar i räknaren. • Ta ut batterierna om du inte kommer att använda räknaren under en längre period.
α-6-3 Strömförsörjning 1. Tryck på !o(OFF) för att stänga av räknaren. Varning! • Stäng av räknaren innan du byter batterier. Om du byter batterier utan att stänga av räknaren kan minnet raderas. 2. Skjut fodralet över räknaren och vänd den upp-och-ned (se till att du inte råkar trycka på o av misstag). 1 3. Ta bort räknarens bakstycke genom att dra med ett finger vid punkten 1. 4. Ta bort de fyra batterierna. 5.
α-6-4 Strömförsörjning u Ersätta reservbatteriet • Kontrollera att huvudbatterierna inte är urladdade innan du byter reservbatteri. • Ta aldrig ut huvudbatterierna och reservbatteriet ur räknaren på samma gång. • Ersätt reservbatteriet en gång vart 5:e år, oavsett hur mycket du har använt räknaren under tiden. Om du inte gör det kan minnet raderas. 1. Tryck på !o(OFF) för att stänga av räknaren. Varning! • Stäng av räknaren innan du byter batterier.
α-6-5 Strömförsörjning 6. Torka av batteriet med en mjuk och torr trasa. Sätt i batteriet i räknaren så att den positiva (+) sidan sitter uppåt. 7. Sätt tillbaka locket över reservbatteriet och säkra locket med skruven. Sätt tillbaka bakstycket. 8. Vänd räknaren med framsidan uppåt och skjut den ur fodralet. Tryck på o för att sätta på räknaren. k Om automatisk avstängning Räknaren stänger automatiskt av sig själv om du inte använder knappsatsen inom ett visst tidsintervall.
CASIO COMPUTER CO., LTD.
